Mer artrika gräsmarker i Östersunds tätort – bra för både människor och djurliv

I sommar arbetar Östersunds kommun och Länsstyrelsen Jämtlands län tillsammans med att skapa högre natur- och upplevelsevärden på vissa gräsmarksytor inom Östersunds tätort. Arbetet ska förhoppningsvis på sikt leda till att hotade arter får nya livsmiljöer, att mängden pollinerare ökar och att landskapet blir ännu vackrare.

Östersunds kommun och Länsstyrelsen har gemensamt sökt och beviljats projektpengar från Naturvårdsverket för att öka andelen gräsmarksytor i Östersund och på Frösön som sköts med slåtter med uppsamling.

Totalt omfattas 32 hektar av projektet. Projektmedlen är öronmärkta för åtgärder som kan bidra till att bibehålla och skapa en grön infrastruktur. Grön infrastruktur definieras som ”nätverk av natur”.

Syftet med arbetet är att säkra och stärka den biologiska mångfalden och se värdet av alla de ekosystemtjänster som naturen ger oss människor, exempelvis värdet av insekternas pollinering. Arbetet med grön infrastruktur bygger på dialog och att flera olika aktörer gör åtgärder tillsammans, exempelvis i ett landskapsavsnitt eller för en viss naturtyp.

- Det finns många kommunala gräsmarksytor som vi gärna skulle vilja sköta så att artmångfalden kan öka. Östersunds kommun har en ambition att jobba med att knyta ihop stadens naturvärden i en grön infrastruktur och dessa särskilda projektpengar från Naturvårdsverket kommer då väl till pass, säger Frida Larsson, stadsträdgårdsmästare på Östersunds kommun.

Fler ängsväxter

Det här första året kommer gräsytorna slås med jordbruksmaskin i andra halvan av augusti och allt gräs ska sedan samlas upp och tas bort från området. Detta görs för att magra ur marken och se till att ängsväxterna får en chans att breda ut sig.

Länsstyrelsen har gett en biolog i uppdrag att inventera de 12 områdena innan de slås i augusti.

- Konsulten kommer inventera dagfjärilar vid tre tillfällen under sommaren 2021, säger Malin Fuchs som är samordnare för grön infrastruktur vid Länsstyrelsen Jämtlands län.

Förhoppningen är att kommunen ska kunna utföra den här typen av skötsel även framöver – med eller utan extra medel från Naturvårdsverket.

- Efter några år kan vi använda resultatet från 2021 för att se om den ändrade skötseln har gett resultat. Det är viktigt att utvärdera insatser för att se att man gör rätt åtgärd på rätt plats, berättar Malin Fuchs.

Tamdjur och fodertäkt

I Storsjöbygden har människor bott och brukat jorden under lång tid. Den kalkrika berggrunden har i kombination med betande tamdjur och så kallad fodertäkt - att man tog till vara på hö för vinterutfodringen av djuren - skapat magra gräsmarker med höga natur- och upplevelsevärden.

Under de senaste decennierna har mängden jordbrukare minskat kraftigt vilket gör att många av de värdefulla gräsmarkerna växer igen. Arter som var vanliga förr, men som drastiskt minskat i antal och utbredning, är bland annat Jämtlands landskapsblomma brunkulla, växten fältgentiana och fjärilen violett guldvinge.

Det finns positiva tecken

Trots den negativa trenden för dessa arter finns ljusglimtar. Både fältgentiana och violett guldvinge kan frodas i exempelvis vägkanter, kraftledningsgator, trädgårdar, slalombackar och urbana gräsmarksmiljöer.

Det som är viktigt är att markerna hålls magra, alltså inte tillförs gödsel eller näring från döda växtdelar, och att man slår gräsmarkerna vid rätt tid på året. Det är också viktigt att så kallade främmande invasiva arter hålls borta. Exempel på sådana arter är parksallat, bergklint och blomsterlupin. 

Förbättra för bin och humlor

Med en anpassad skötsel gynnas också en rad andra ängsväxter och därmed också pollinerande insekter såsom bin, humlor och fjärilar.

- Min förhoppning är att även andra aktörer i länet vill jobba med att utveckla naturvärdena kopplade till gräsmarker, säger Malin Fuchs.

- Det finns stor potential att öka mängden gräsmarker som sköts med slåtterliknande metoder. Jämtkraft är redan igång med åtgärder i några av sina kraftledningsgator och en dialog med fastighetsbolaget Intea om anpassade skötselåtgärder på Campus Östersund har också inletts.