Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Nationella politiska beslut som tar hänsyn till de tre hållbarhets­dimensionerna bör styra skogsfrågorna

En person som vandrar i en skog. Foto: mostphotos.se

Länsstyrelsen har nu lämnat sitt yttrande över Skogsutredningen (SOU 2020:73) till regeringen. Länsstyrelsen instämmer i att utredningen bör ses som en helhet och att det ska vara politiska beslut som styr de frågor som rör skogen och dess värden ur alla hållbarhetsdimensioner – såväl ekonomiskt, socialt som ekologiskt och miljömässigt.

Utredningen är omfattande. Syftet är att undersöka möjligheter och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi.

Länsstyrelsen ställer sig bakom många av de förslag som presenteras i utredningen, men konstaterar också att vissa områden kräver ytterligare utredning och analys. Utredningen är till stora delar en helhet, och det är vanskligt att bryta ut isolerade förslag och Länsstyrelsen har därför fokuserat på sådant som är särskilt relevant för utförandet av våra uppdrag som myndighet.

Länsstyrelsen ställer sig positiva till att ta fram en långsiktig plan för den biologiska mångfalden, en plan som bygger på parlamentariska överenskommelser och sträcker sig över mandatperioderna. Det skulle innebära tydligare ramar och förutsättningar för om och när det är befogat att inskränka eller begränsa brukanderätten av skog, för att klara den biologiska mångfalden.

- Länsstyrelserna är statens förlängda arm i länen, vilket innebär att vi ska genomföra den nationellt beslutade politiken regionalt. Därför är det viktig med tydliga nationella politiska ställningstaganden, säger landshövding Marita Ljung.

Ett område som Länsstyrelsen anser särskilt viktigt är att politiken sätter ned foten kring hur andel skyddad natur ska synliggöras och beräknas. I dagsläget är det en konfliktyta då olika intressen använder olika sätt att räkna och det är svårt att göra internationella jämförelser. Det behövs samsyn för att få till stånd en konstruktiv dialog mellan staten och markägare och för att kunna sätta uppföljningsbara, förankrade och internationellt jämförbara mål.

- Det värdefulla fjällskogsbältet är centralt för oss som fjällän och Länsstyrelsen delar många av utredningens bedömningar kring en helhetslösning för fjällskogsbältet. Men särskild hänsyn behöver tas till hållbarhetsdimensionerna ekonomi och sociala aspekter såsom ersättning till markägare, friluftsliv och landsbygdsutveckling, konstaterar landshövding Marita Ljung.

Länsstyrelsen är i grunden positiv till att arbeta med frivillighet vid formellt skydd, men ser också att det finns utmaningar kopplade till förslaget om ”frivilligt formellt skydd”. I förslaget föreslås att vissa skogar, som är av ”särskilt angeläget allmänt intresse”, ska kunna undantas från frivillighet. Ett exempel på dessa skogstyper är kalkbarrskogar, vilka är utmärkande för länet. Det skulle försvåra arbetet med frivillighet regionalt.

Länsstyrelsen är även positiv till de förslag som läggs om nya sätt att skydda skog, som till exempel mer ändamålsenliga biotopskyddsområden, naturvårdsavtal för förstärkt hänsyn samt naturvårdsavtal med ersättning i väntan på beslut om formellt skydd. Möjligheterna att få fortsätta bruka sin skog på ett varsamt sätt behöver öka, med möjlighet att få ersättning för det inkomstbortfall detta innebär för markägaren.

Jämtlands län är ett utpräglat glesbygdslän med aktiv renskötsel, många privata skogsägare, ett rikt och varierande friluftsliv och en omfattande och viktig besöksnäring.

- Vi ser därför positivt på förslag som skapar flexibilitet och ger bra ekonomiska förutsättningar för markägare som deltar i en markaffär med staten. Men även dialog, förutsägbarhet och öppenhet i processer är viktiga delar. Med fler verktyg i verktygslådan och en tydlig nationell politik tror och hoppas jag att vi kan ha en god dialog med länets skogsägare och andra intressenter, avslutar landshövding Marita Ljung.

Kontakt

Malin Fuchs

Naturvårdshandläggare

Per Sander

Chef Naturskydd och förvaltning