Genomfört arbete med förorenade områden
Information om redan genomfört arbete i länet, exempelvis om vilka efterbehandlingsåtgärder som har genomförts.
Inventering
Från slutet av 1990-talet fram till 2013 inventerade Länsstyrelsen framför allt nedlagda verksamheter utifrån en lista med prioriterade branscher. Inventeringen genomfördes enligt MIFO (metodik för inventering av förorenade områden) och delas vanligen in i två steg. Fas 1 omfattar en orienterande studie och resulterar i en riskklassning. Fas 2 omfattar en översiktlig undersökning med provtagning och en ny riskklassning. Fas 2 har inte alltid genomförts under inventeringsarbetet.
Inventering sker även idag, av tillsynsmyndigheten eller av ansvarig verksamhetsutövare. Många potentiellt förorenade områden kvarstår att inventera.
I Jämtlands län finns totalt ca 3000 potentiellt förorenade områden. Av dessa kvarstår inventering för ca 1700 objekt.
Utredningar
Många utredningar har gjorts på förorenade områden i länet. Utredningarna genomförs vanligen genom att tillsynsmyndigheten ställer krav på undersökning, genom statligt finansierade utredningar eller i samband med exploateringar (exempelvis i samband med detaljplanearbeten eller ledningsgrävningar).
Utredningarna syftar till att bedöma åtgärdsbehovet, det vill säga om föroreningarna utgör en sådan risk att de behöver saneras.
Länsstyrelsen har vid ett flertal tillfällen genomfört eller deltagit i undersökningsprojekt där flertalet objekt med samma typ av verksamhet har undersökts. Några exempel kan ses nedan:
- Tjärfabriker Jämtland – Miljötekniska undersökningar i Lerån, Mellsjön, Gimdalen samt Grötingen, WSP 2009
- Sedimentundersökningar i sjöarna Liten, Själdren och Ockesjön, Länsstyrelsen i Jämtlands län 2009
- Utredningar inför ekotoxikologiska undersökningar i akvatisk miljö vid fem förorenade områden i Jämtlands län, Kemakta 2011.
- Fiberbanksprojekt i Norrland, SGU 2014–2016
- Flottningsverkstäder i Jämtlands län – Miljötekniska undersökningar av sex stycken flottningsverkstäder, Geosigma 2019
- PFAS-projekt?
- Miljöteknisk undersökning vid tre f.d verkstäder samt fyra f.d kemtvättar, Geosigma 2013
Åtgärder
Saneringsåtgärder på förorenade områden görs om det bedöms finnas oacceptabla risker för människors hälsa eller miljön. I EBH-stödet (länsstyrelsernas databas över förorenade områden) läggs uppgifter in om de åtgärder som genomförs. Där finns även information om det finns några restriktioner för hur marken får användas efter åtgärderna. Den informationen är viktig att den sparas och finns tillgänglig i framtiden.
Tabellen nedan redovisar antalet åtgärdade objekt i Jämtlands län (2023-10-09):
Status | Antal objekt i länet |
Åtgärder avslutade | 184 |
Delåtgärder avslutade | 34 |
Åtgärder/delåtgärder avslutade där uppföljning pågår | 35 |
Objekt där åtgärder inte bedöms behövas | 691 |
Många av de åtgärdade objekten är drivmedelsstationer (framför allt äldre nedlagda). Men även flertalet oljedepåer, avfallsanläggningar och bekämpningsmedelslager har åtgärdats.
Några av de avslutade åtgärderna som finansierats med statliga medel beskrivs nedan:
Kisaska påträffades vid en idrottsplats strax intill Nyhedens skola i Krokoms kommun. Kisaskan användes som utfyllnadsmaterial vid anläggningen av idrottsplatsen i mitten på 1950-talet. På grund av att kisaskan innehåller höga metallhalter samt att området är beläget intill skolan där barn rör sig kontinuerligt, bedömdes det som angeläget att genomföra åtgärder.
Under år 2016 genomfördes åtgärder i form av urgrävning av de förorenade massorna. De förorenade massorna transporterades till två deponier beroende på hur höga halterna av föroreningar det var i de urgrävda massorna. Återfyllnad skedde med rena massor.
Det mesta av föroreningarna kunde åtgärdas, men på några ställen fick föroreningarna lämnas kvar. Detta berodde bland annat på att det inte gick att gräva för nära ledningar. De kvarlämnade föroreningarna bedöms inte utgöra någon oacceptabel risk för människors hälsa eller miljön. Det är dokumenterat var de kvarlämnade föroreningarna finns och om det ska göras grävningar i området behöver tillsynsmyndigheten kontaktas.
Åtgärderna bekostades med statliga bidrag på ca 2,9 miljoner kr.
Vid Storsjö strand i Östersund byggs en ny stadsdel med bostäder och lokaler för caféer, restauranger, kontor samt parkområden. Marken i området består till stor del av utfyllnadsmassor som lagts dit under framför allt 1940- och 1950-talen. På området har det bedrivits flertalet verksamheter, bland annat Östersunds Stenkol & Olje AB som tillverkade stenkolstjära alternativ koks. Även lagring och försäljning av kol, koks, bensin och oljor bedrevs i området. I närheten ligger även järnvägen och bangården, där SJ:s huvudverkstad låg.
Marken i området är förorenad och för att kunna bygga stadsdelen krävs därmed åtgärder för att göra området lämpligt för bostadsändamål.
Under åren 2018–2021 genomfördes åtgärder inom den del av området som benämns Storsjö strand etapp 2. Åtgärderna skedde i form av urschaktning av förorenade massor som transporterades till godkända mottagningsanläggningar. Kvarvarande arbete innefattar uppföljande kontroll av inomhusluft när byggnaderna är färdigställda, för att säkerställa att åtgärderna har haft avsedd effekt. Preliminärt bedöms den uppföljande kontrollen genomföras år 2024.
Åtgärderna har finansierats med statliga bidrag på ca 9,8 miljoner kr och av Östersunds kommun.
Vid Hissmofors Sulfitfabrik finns stora mängder kisaska som innehåller höga metallhalter som kan utgöra en risk både människor och miljön. Åtgärdsbehov har bedömts finnas på ett flertal delområden. Delområdena finns både inom själva industriområdet och utanför industriområdet då kisaskan använts som utfyllnadsmaterial på ett flertal platser i närområdet.
Under åren 2019–2020 genomfördes åtgärder på 4 delområden (delområde 1, 10, 17 och 18). Dessa bedömdes vara mest angelägna i och med att kisaskan låg väldigt ytligt och tillgängligt för människor och djur.
I delområde 1, 17 och 18 grävdes kisaskan upp och som transporterades till deponi. Delområde 17 och 18 återfylldes med rena massor. I delområde 1 utgjorde kisaskan endast ett väldigt tunt lager i markytan och återfyllning bedömdes inte nödvändig.
På delområde 10 som ligger inom den pågående sågverksamhetens område gjordes åtgärderna i form av delvis grävsanering kombinerat med stabilisering och övertäckning av kisaska med infräsning av cement som ett ”lock” över kisaskan. Metoden innebär att mindre regnvatten kan gå igenom marken där kisaskan ligger och därmed minskas spridningen av föroreningar från kisaskan. Vidare minskas risken för människor som rör sig i området att exponeras för kisaskan. Betongytan kan nu utnyttjas i sågens verksamhet.
Uppföljande kontroll av de genomförda åtgärderna pågår under åren 2021–2025. Sanering av ytterligare delområden planeras.
Den totala kostnaden för åtgärderna hittills (exklusive uppföljande kontroll) är ca 17,75 miljoner kr. Statliga bidrag har bekostat 88% av kostnaderna, medan ansvarigt bolag har bekostat 12%.
Tillsynsprojekt och tillsynsvägledning
Länsstyrelsen kan, enskilt eller tillsammans med länets kommuner, bedriva tillsynsprojekt som syftar till att stärka tillsynen av förorenade områden och bidra till en ensad hantering i länet. Statliga bidrag kan sökas för sådana projekt. Nedan visas två genomförda projekt:
- Framtagande av informationsbroschyren: ”Ta kontroll över kostnaderna – Om hantering av förorenade områden vid pågående verksamheter”. Länk till broschyren
Länk till annan webbplats. - Informationskampanj riktad till länets kommuner om hur vi kan arbeta strategiskt med förorenade områden, där Strategipaketet introducerades. Mer om strategipaketet kan läsas här: Strategipaketet - EBHportalen Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen ger också tillsynsvägledning mot länets kommuner och erbjuder utbildningar och seminarier. Tillsammans med de övriga Norrlänen (länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Gävleborgs län) erbjuds årligen digitala seminarier kring olika delar av processen i att utreda och åtgärda förorenade områden. Seminarierna spelas in och finns tillgängliga för miljöinspektörer och handläggare i Norrlänen. Några av de ämnen som lyfts är:
- Tillsynsmyndighetens verktyg vid tillsyn av förorenade områden
- Undersökningar av förorenade områden
- Riskbedömningar och riktvärden
- Åtgärdsutredning – hur görs åtgärdsutredningen och hur kan vi granska den som tillsynsmyndighet
- Riskvärdering och hur vi kommer fram till vilken åtgärdsmetod som ska genomföras
- Strategipaketet