Restaurering av våtmarker
Under de senaste 200 åren har många våtmarker i Sverige dikats ut för att ge plats åt jord- och skogsbruk. I dag vet vi hur viktiga dessa är – de renar vatten, minskar utsläpp och skapar livsmiljöer för hotade arter. För att vända utvecklingen satsar regeringen på att återställa våtmarker i hela landet.
Länsstyrelsen bidrar i arbetet med att återväta marker i samarbete med markägare, kommuner och andra aktörer. Målet är att återföra vatten till landskapet där det tidigare letts bort – så att vi återfår fungerande våtmarker till nytta för både naturen och människan.
Vi fokuserar främst på dikade våtmarker i skyddade områden, men genomför också insatser på annan mark i dialog med berörda parter. Åtgärder på privat mark görs efter markägarens medgivande.
Vad är en våtmark?
En våtmark är ett område där det under stora delar av året är blött – vattnet ligger ofta precis under eller över markytan. Det kanske inte alltid syns, men växterna avslöjar det – om minst hälften av växterna är vattenälskande, räknas marken som våtmark. Det finns många olika typer av våtmarker. Exempel på våtmarker är myrar, sumpskogar och strandängar.
Därför är våtmarker viktiga
Våtmarker ger flera viktiga fördelar för miljön och klimatet:
- binder kol och minskar utsläpp av växthusgaser
- skyddar mot både översvämningar och torka
- renar vattnet
- ger rik biologisk mångfald – många växter, djur och insekter är beroende av våtmarker
- bidrar till bildning av grundvatten
De är också uppskattade för friluftsliv, vandring och fågelskådning.
Så restaureras en våtmark
Restaurering av våtmarker handlar om att återväta mark som tidigare dikats ut. Det görs oftast genom att bygga pluggar och fylla igen diken med den torv eller jord som en gång grävts upp. Träd och sly som vuxit upp intill dikena avverkas, och igenläggningen görs sedan med hjälp av en grävmaskin.
Efteråt kan området se stökigt ut, med körspår och nertagna träd. Men markerna återhämtar sig – och efter några år har spåren försvunnit.
Våtmarker i Jämtlands län
I Jämtlands län finns det gott om kalk i berggrunden. Det gynnar en särskild typ av våtmarker som kallas rikkärr. De är hem för en unik och artrik natur med många orkidéer och den hotade fjärilen violett guldvinge.
Rikkärr är ovanliga i både Sverige och Europa, vilket gör att vi har ett särskilt ansvar att bevara dem. Därför är restaurering av rikkärr ett prioriterat arbete i Jämtlands län.
Vi jobbar även med att återställa våtmarker i anslutning till vattendrag där den hotade flodpärlmusslan lever. Genom att lägga igen dikena förbättras vattenkvaliteten och livsmiljön för flodpärlmusslan, fiskar och andra vattenlevande djur.
Här hittar du information om pågående, planerade och utförda våtmarksrestaureringar i länet.
- Svedjesjöns naturreservat
- Rödhällsflons naturreservat
- Siljeåsen naturreservat
- Hökvattsåns naturreservat
- Edsåns naturreservat
- PerJohansa-bodarnas naturreservat
- Källmyran, Bräcke
- Storån
- Birkakärret
- Källmyran i Bräcke
Bidrag att söka för att restaurera eller anlägga våtmark
För kommuner och föreningar
Kommuner kan söka medel via Lokala naturvårdssatsningen (LONA) för våtmarksrestaurering. Enskilda initiativtagare samt föreningar kan ansöka tillsammans med en kommun.
Lokala naturvårdssatsningen LONA
För jordbruksföretagare
Som jordbruksföretagare kan du söka investeringsstöd för att anlägga eller restaurera våtmarker, eller för andra åtgärder som förbättrar vattenkvaliteten – till exempel tvåstegsdiken eller kalkfilterbäddar.
Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder
För skogsägare
Du som äger skogsmark kan teckna återvätningsavtal med Skogsstyrelsen för att långsiktigt restaurera dikad skogsmark.
Återvätningsavtal - Skogsstyrelsen Länk till annan webbplats.
Frågor och svar om restaurering av våtmarker
Har du mark där vi vill restaurera en våtmark?
Som markägare kan du ha många frågor. Här svarar vi på de vanligaste.
Det innebär oftast att det finns diken som avvattnar våtmarker och/eller mynnar i vattendrag på din mark. En restaurering syftar till att göra marken blötare och höja grundvattennivån, vilket har positiva effekter på natur och vatten. Åtgärderna anpassas för att inte försumpa produktionsskog eller påverka grannfastigheter negativt.
Nej, det är helt frivilligt. Inga åtgärder görs utan ditt godkännande. Är du positiv till restaurering, skriver vi ett nyttjanderättsavtal innan arbetet kan börja.
Om din mark ligger i ett skyddat område, som ett naturreservat, finns det redan en överenskommelse genom reservatsbeslut eller liknande. Där står det ibland att våtmarker ska restaureras som en del av skötseln. Men även då kontaktar vi dig och för en dialog innan något arbete görs.
Marken blir genast blötare i det område där dikena läggs igen, eftersom vattnet hålls kvar i stället för att rinna ut i diken. Det gör att våtmarken återfår sina naturliga funktioner – som att hålla kvar vatten i landskapet och skapa livsmiljöer för växter och djur.
Direkt efter restaureringen kan området se lite stökigt ut, med körspår och avverkade träd. Men redan året därpå börjar gräs och andra växter att spira. Djurlivet – särskilt insekter – hittar snabbt tillbaka, och efter några år har spåren från arbetet suddats ut.
Nej, det utgår ingen ekonomisk ersättning i Länsstyrelsens våtmarksprojekt.
Länsstyrelsen ansvarar för hela arbetet och står för alla kostnader. Det gäller både planering och genomförande – till exempel grävning, material och andra praktiska åtgärder.
Först avverkas träd och buskar vid dikena så att en grävmaskin kan ta sig fram. Sedan läggs dikena igen med jord- eller torvmassor. Arbetet görs oftast under sensommaren eller hösten.
Det beror på hur området ser ut, men i genomsnitt hinner en grävmaskin lägga igen cirka 100 meter dike per dag.
Marken blir genast blötare och området kan först se stökigt ut med körspår och avverkade träd, men våtmarken återhämtar sig. Redan efter ett år börjar växterna komma tillbaka, och efter några år är spåren från arbetet borta.