Anlägga våtmark

Våtmarker fyller många funktioner och har ett stort värde ur ett hållbarhetsperspektiv. Framförallt fungerar de som naturliga reningsverk, utjämningsmagasin och gynnar den biologiska mångfalden. Våtmarker utgör livsmiljö för många hotade arter.

Olika typer av våtmark:

• våtmark för att minska näringsläckaget
• fågelvåtmark
• översilningsmark
• viltvatten
• kräftdamm
• små våtmarksmiljöer som gynnar den biologiska mångfalden
• våtmarker som kan användas för bevattning.

Vad är syftet med din våtmark?

Innan du anlägger din våtmark är det viktigt att du vet vilket syfte du har med den så att du får en väl fungerande våtmark. Exempelvis ska inte våtmarker som är avsedda för groddjur innehålla fisk eller kräftor. I en våtmark som anlagts med syfte att minska läckage från växtnäring är det olämpligt att sätta in fisk och/eller kräftor och att utfordra fisk och fågel. Fisk i våtmarker sätter sediment med näringsämnen i rörelse samt påverkar fågellivet negativt genom konkurrens om samma föda.

Anmälan eller tillstånd krävs

För att få anlägga en våtmark behöver du göra en anmälan om vattenverksamhet ifall vattenområdet har en yta som inte överstiger fem hektar. Anmälan gör du till Länsstyrelsen.

Om ytan är större än fem hektar så är åtgärden istället tillståndspliktig. Tillstånd söks hos mark- och miljödomstolen. Innan du söker tillstånd ska du hålla samråd med Länsstyrelsen.

Om det är uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen skadas av verksamheten behövs varken tillstånd eller anmälan. Det är verksamhetsutövaren som ska visa att undantagsbestämmelserna (11kap 12§ miljöbalken) kan användas.

Bilagor som ska bifogas i din anmälan

Bifoga följande bilagor i din anmälan:

• Karta där våtmarken är inritad i förhållande till sjöar, vattendrag, diken och så vidare. Inlopp, utlopp och eventuella schaktmassors placering ska vara inritade på kartan.
• Gärna fotografier över området.