Så mår miljön

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller mellan åren 2015-2020.

Program för regional miljöövervakning

I Jämtlands län övervakas miljön inom åtta olika programområden. Dessa beskrivs närmare nedan. Miljöövervakning av fjällmiljön är högt prioriterat inom alla programområden.

Mycket av den övervakning som sker fokuserar på långsiktiga förändringar för att följa exempelvis effekter av klimatförändringar eller effekter av förändringar i utsläpp av långväga transporterade luftföroreningar.

För att få en effektiv och relevant miljöövervakning har den regionala miljöövervakningen också en viktig roll som samordnare för den övervakning som bedrivs i länet av olika aktörer.

Regionalt miljöövervakningsprogram i Jämtlands län 2015–2020öppnas i nytt fönster

Långväga transporterade föroreningar är ett aktuellt hot idag och för framtiden. Fjällområdet är av särskilt intresse som en följd av de generellt sett näringsfattiga och känsliga förhållandena. Trots att nedfallet av svavel har minskat sedan 1990-talet utgör fortfarande försurning av sjöar och vattendrag ett av länets största miljöproblem. Vi övervakar därför lufthalter i fjällområdet och nedfallet av försurande och övergödande ämnen inom krondroppsnätet.

Krondroppsnätetlänk till annan webbplats

Lufthalter i fjällområdetlänk till annan webbplats

Jämtlands län är ett av de skogrikaste områdena i Sverige. Skogsbruket är en viktig näring i länet och har stor inverkan på naturmiljön och den biologiska mångfalden. Nio länsstyrelser i norra Sverige samt Skogsstyrelsen har tillsammans med Riksskogstaxeringen (SLU) tagit fram statistik om miljötillståndet i länens skogar. Sammanställningen är en del av länens regionala miljöövervakning i syfte att ge en bild över miljötillståndet i skogen för respektive län. Statistiken uppdateras vart femte år och du hittar den på Länsstyrelsen Norrbottens webb.

I den regionala miljöövervakningen ingår också uppföljning av häckfågel i skogsmiljö, en inventering som pågått i Strömsunds kommun under mer än 30 år.

 

Den kalkrika berggrunden i de centrala delarna av länet gör att länet har den största koncentrationen av rikkärr i Sverige. Rikkärren har mycket höga naturvärden och är viktiga för den biologiska mångfalden. Länsstyrelsen i Jämtlands län har gemensamt med 13 andra län under flera år arbetat med att ta fram en övervakningsmetodik för dessa värdefulla miljöer.

Hoten mot våtmarker består i dagsläget främst av skogsbruk, terrängkörning, dikning och vägbyggnad på eller i anslutning till våtmarkerna. Det finns också mer diffusa hot i form av klimatförändringar samt deposition av övergödande och försurande ämnen, vilka kan tänkas medföra omfattande vegetationsförändringar.

Övervakning av våtmarksfåglar sker genom ideell verksamhet vid Ånnsjöns fågelstation, läs mer under programområde Landskap.

Satellitbaserad övervakning av våtmarkerlänk till annan webbplats

Länets fjällövervakning fokuserar på vegetationsförändringar, fåglar och smådäggdjur. Trädgränsens förändring övervakas samt vegetationsförändringar i höjdled på kalfjället. I dessa extrema miljöer lever många arter på eller nära sina utbredningsgränser varför man kan förvänta sig tidiga och tydliga effekter av ändrat klimat samt annan påverkan på miljön med förskjutningar mellan arter och nya utbredningsmönster.

Tillsammans med övervakning av luft och vattenmiljöer så ger fjäll­övervakningen ett samordnat underlag för att studera klimateffekter i fjällen.

Får att öka kunskapen om fågelbestånden i fjällen pågår ett utvecklingsprojekt av länsstyrelserna i fjällänen.

Syftet är att uppnå tillräckligt underlag från inventeringar för att kunna se trender för fjällfåglar på regional nivå. Underlaget baserar sig på inventeringar genomförda inom programmet Svensk Fågeltaxering samt inventeringar vid Ånnsjöns Fågelstation. På uppdrag av Länsstyrelserna har Biologiska institutuionen vid Lunds Universitet analyserat resultaten för perioden 2002 – 2014.

Sammanställning

Sammanställningen visar att beräkningsbara trender finns för 55 arter. Av dessa har elva arter ökat och tolv minskat. De kraftigaste minskningarna finns för dalripa, fjällripa, tjäder, björktrast, rödvingetrast, blåhake, gråsiska och bergfink. Dessa har minskat med 5–14 procent per år under perioden. Ökat har arter som gluttsnäppa, rödbena, rödstjärt och bofink.

Underlaget ger möjlighet att skapa indikatorer för uppföljning fåglar i fjällmiljön på regional nivå. En indikator väger samman trenderna för ett antal fågelarter till en trend, ett medelvärde för arternas utveckling inom indikatorns område.

För miljömålet Storslagen fjällmiljö finns indikatorn Häckande fåglar i fjällen som i sin tur delas upp i fjällskog och kalfjäll. Trenderna beräknas med en metod kallad TRIM (TRends & Indices for Monitoring data). TRIM är ett avancerat index där för varje art beräknas ett index per år, samt en (log)linjär trend. I trendanalysen beräknas den genomsnittliga förändringen över studieperioden, i procent per år.

Antalet fåglar för en art ett givet år (basåret) sätts till 1 och i denna analys är basåret 2002. Därefter räknas ett index ut för varje år i förhållande till basåret.

Varje vår och höst sker inventering av smågnagare i fjällen i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av den nationella miljöövervakningen.

Övervakningen påbörjades 2001 och omfattar sorkar, lämlar och näbbmöss. Syftet med övervakningen är att ge information om variationen i populationerna, som kan variera kraftigt mellan åren. Sorkar och lämlar är viktiga bytesdjur för flera rovdjur och rovfåglar, de påverkar vegetationen samt att de kan göra skada på trädplantor inom skogsbruket och sprida smitta, så kallad sorkfeber. Smågnagare uppträder relativt stationärt geografiskt varvid analyser kan ge information om miljögifter och miljöstörningar i området de lever i.

Sorkår

Vart tredje till vart fjärde år når bestånden höga tätheter, så kallade sorkår. Inventeringens startår, hösten 2001, var i slutet av ett sådan sorkår med höga förekomster av sork och lämmel i fjällen. Därefter har det varit toppar i beståndet 2004, 2007, 2010-2011 samt 2014. Fjällämmeln hade troligtvis en topp 2001. Nästa topp var 2010 som åtföljdes av ett riktigt lämmelår 2011 vilket gynnade fjällräv, ugglor och andra rovfåglar. Vid sådana lämmelår uppträder lämlar i otroliga mängder. Dessa lämmelår är förhållandevis ovanliga och förekommer ungefär vart tionde år.

Orsakerna till variationerna i bestånden är komplicerade samband mellan klimatfaktorer, predation från rovdjur samt populationsdynamik inom respektive art. Snötäckets sammansättning har bland annat betydelse för överlevnaden under vintern. I regel sker beståndsökningarna under sommaren och nedgångarna under vintern.

Resultaten från 2017, som fortfarande är preliminära, visar på fortsatt svaga bestånd av sork och lämmel.

Landskapet omfattar flera naturmiljöer och inom programområdet bedrivs övervakning av landmiljön på en mer övergripande nivå. Stor vikt läggs vid biologisk mångfald med fokus på övervakning av fåglar.

Svensk Fågeltaxering utgör grunden för övervakningen av fåglar i Sverige. Den regionala miljöövervakningen stöttar Svensk Fågeltaxering så att övervakningen av fågelpopulationen blir så heltäckande som möjligt i länet.

Ånnsjöns fågelstation har sedan 1988 på ideell basis övervakat fågelpopulationer i fjällmiljöer och våtmarker i Jämtland. Stationen är en av ett drygt tjugotal fågelstationer i Sverige och dess geografiska placering är unik, det är den enda station som finns i fjällnära miljö. Länsstyrelsen delfinansierar den ideella miljöövervakningen vid Ånnsjöns fågelstation för att stödja och uppmuntra kontinuiteten för miljöövervakning och forskning av fågelpopulationer i fjällnära miljö.

Svensk fågeltaxeringlänk till annan webbplats

Ånnsjöns fågelstationlänk till annan webbplats

Återkommande vattenprovtagning genomförs i en rad sjöar och strömvatten i länet, både inom regional och inom nationell miljöövervakning. Avsikten är att långsiktigt följa utvecklingen i länets vatten och tidigt upptäcka nya hot. För vissa vatten har tidsserierna hunnit bli mer än 30 år långa. Effekterna av klimatförändringar förväntas bli tidigast och tydligast i fjällvatten. Detta följs upp genom en speciell satsning på övervakning av fjällsjöar med bland annat mätningar av temperatur och ljus.

Som en följd av de tidigare mycket stora problemen med surt nedfall är huvuddelen av länets övervakning av sjöar och vattendrag inriktad mot försurningsproblematiken. Länets kalkeffektuppföljning är omfattande och innehåller ett stort antal lokaler för vattenkemisk och biologisk provtagning, såväl i kalkade vatten som i okalkade referensvatten.

Grundvatten övervakas i länet både regionalt och nationellt. Här ingår övervakning av både grundvattenkvalitet och grundvattennivåer. Kommunernas råvattenkontroll vid deras dricksvattentäkter är också en viktig del. Resultat från den övervakning av grundvatten och råvattenkontroll som pågått under 2008–2012 i Jämtlands län finns sammanställt i en gemensam rapport med övriga Norrlandslän.

Övervakningen i övrigt består av utterinventering, inventering av bladfotingar som miljöindikatorer i fjällen samt övervakning av flodpärlmussla.

Övervakning av grundvatten i Norrland 2008–2018PDF

SGU – Miljöövervakning av grundvattenlänk till annan webbplats

Länsstyrelsen bedriver miljöövervakning av miljögifter genom provtagning i olika miljöer. Kartläggningen av miljögifter i länet har bedrivits i olika kampanjer och screeningar de senaste åren. Screeningundersökningar är översiktliga inventeringar för att i ett första led identifiera de kemiska ämnen som kan medföra hälso- och miljöproblem.

Under 2012–2013 undersöktes exempelvis ett stort antal miljögifter i Storsjön. Undersökningar av miljögifter i fisk gjordes i en större omfattning 1999 och det är nu aktuellt med ytterligare studier av miljögifter i fisk där ett antal sjöar i länet fiskas och analyseras med avseende på olika typer av miljögifter.

Databas över miljögifterlänk till annan webbplats

Screening av miljögifter i Storsjön 2012–2013

Den hälsorelaterade miljöövervakningen syftar till att undersöka förekomst och effekter av miljöfaktorer som har betydelse för människors hälsa. Människors hälsa kan påverkas av bland annat luftföroreningar, kemiska ämnen, strålning, förorenat dricksvatten, buller och dålig inomhusmiljö.

Länet har naturlig förekomst av kadmium i jord och berggrund, främst i länets centrala delar där odlingsmarker har landets högsta halter av detta ämne. Vidare har radon och uran naturlig förekomst i berggrund, jord och vatten, vilket kan påverka människors hälsa genom dricksvatten eller inomhusluft.

Förhöjda cesiumhalter har varit ett hälsoproblem i länet efter Tjernobylolyckan 1986. Främst drabbades rennäringen men även halterna i vilt, fisk och bär var förhållandevis höga. De har dock sjunkit till acceptabla nivåer och anses idag inte utgöra någon hälsorisk enligt Livsmedelsverket. Förhöjda halter kan dock förekomma i vilt, svamp, bär och fisk.

Nationella miljöhälsoenkäter genomförs vart fjärde år sedan 1999 för att kartlägga miljöns effekter på vår hälsa. Resultaten från enkäterna används i arbetet med att förebygga miljöns negativa påverkan på människors hälsa och främja dess positiva påverkan. Den regionala miljöövervakningen bidrar med en utökning av antalet enkäter i länet för att få en bättre regional anknytning.

Dioxiner i livsmedel från Jämtlands länPDF

Kadmium i livsmedel från Jämtlands länPDF

Miljöhälsorapporter Norrlänk till annan webbplats

Kontakt