Stämpelhön

Här uppe i natur­reservatet som ligger på 450-650 meter över havet, hittar du spår efter både orostider och fäbodliv. Det finns också en överdådig prakt av vackra blommande växter. De samsas med gran­skogen som också trivs mycket bra.

Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län

Trots det höga läget växer granskogen bra här i natur­reservatet. Det beror att det är mycket kalk i berggrunden. Också det orörda rinnande grundvatten gör att granen trivs.

Kalk gör att växter trivs

I naturreservatets östra del trivs blommorna. Det är berggrunden som innehåller mycket kalk som gör det. Kommer du hit i rätt tid under sommaren är det nästan så att det lyser av granna färger här. Höga blommor som torta och nordisk stormhatt trivs bra. Du hittar också den gula växten smörboll och kransrams.

Allt hänger ihop

Här och var finns det gamla träd som dött och ligger kvar på marken. De liggande granstammarna bryts ner allt eftersom. Några är mer nedbrutna än andra.

Tack vare att granskogen trivs så väl kommer det framöver att bli fler döda träd. Det är bra för i gamla döda träd, död ved, gillar en del insekter att vara.

Där det finns insekter trivs också fåglar. Bland andra den tretåiga hackspetten som du kan träffa på här.

Blomstrande myrar

I sluttningarna finns en del fuktig mark, myrar. På myrarna växer bland annat kranshaks­mossa och gräsull. Du hittar förmodligen också orkidéerna tvåblad och brudsporre.

Havsklimat på fjället

Härifrån är det ju inte långt till Norge och atlanten. De fuktiga vindarna från kusten sveper in hit. Det gör att klimatet här påminner om det som finns vid havet, det kallas oceaniskt klimat.

En växt som trivs just i det oceaniska klimatet är den gula myrliljan. Den har tagit sig hit från norska atlantkusten.

Spår efter oroliga tider

Är du uppmärksam kan du se rader av fyrkantiga gropar. Vi på Länsstyrelsen tror att det är en gammal rastplats för karolinerna på sin marsch till Norge.

Den 1-3 januari 1719 förlorade över 3000 man svenska och finländska soldater livet i Jämtlands fjälltrakter. De frös ihjäl på fjället på väg hem
från Norge efter Karl XII:s död, den så kallade karoliner­marschen.

Söder om Stämpelhön finns spår efter gamla befästningar, stridsvärn. Vi tror inte att de hör ihop med de andra spåren efter karolinerna. Istället var det troligen så att man under en annan tid som var hotfull valde att ta sig hit uppför branterna för att skydda sig.

Lugnare fäbodliv

Precis utanför naturreservatet kan du så rester av timrade byggnader. Det är vad som är kvar av den gamla fäboden Nordervallen.

Fäboden var en plats där man var på sommaren med sina djur. Man använde betes­markerna på längre avstånd från gården och bodde ofta i små timrade byggnader. Ofta var det unga kvinnor som tog hand om djuren och tillverkade ost och smör.

På de frodiga sluttningarna kunde boskapen från fäboden äta sig mätta av överflöd och livskraft.

Föreskrifter

Välkommen till Stämpelhön. Tänk på att det inom reservatet inte är tillåtet att:

  • plocka och samla in arter av olika slag, med undantag av bär och matsvamp,
  • klättra i boträd, uppehålla sig nära rovfågelbo, lya eller gryt, samla in djur eller på annat sätt medvetet skada eller störa djurlivet,
  • göra åverkan på mark, block, växtlighet, torrträd eller annan död ved,
  • framföra motor­drivet fordon i terräng.

Undantag från föreskrifterna

Föreskrifterna ovan skall inte utgöra hinder för:

  • förvaltaren av naturreservatet, eller den som förvaltaren uppdrar åt, att vidta de åtgärder som behövs för att tillgodose syftet med natur­reservatet och som framgår av före­skrifterna ovan,
  • att bedriva renskötsel i enlighet med rennäringslagen (1971:437) eller framföra motor­drivet fordon vid renskötsel enligt undantag i terrängkörnings­förordningen (1978:594),
  • att framföra motordrivet fordon i räddningstjänst och vid sjukfall,
  • statliga tjänstemän att framföra motor­drivet fordon i tjänsteärende,
  • att transportera fälld björn, älg, hjort eller vildsvin med motordrivet fordon på fastmark,
  • att transportera fälld björn, älg, hjort eller vildsvin med lättare (<400 kg) bandgående fordon på våtmark, eller med terräng­skoter på väl tjälad och snötäckt mark,
  • normalt underhåll av till natur­reservatet angränsande väg. Vad som räknas som normalt underhåll framgår i bilaga 3.

Andra regler gäller om du vill bedriva någon form av verksamhet i området, se aktuellt reservatsbeslut för fullständiga föreskrifter. Det kan också finnas andra lagar att ta hänsyn till, exempelvis rennäringslagen.

Serviceinformation

  • Informationstavla Informationstavla
  • Parkering Parkering

Kontakt

Fakta

Beslutsår: 2017

Storlek: 2,03 km²

Kommun: Åre

Förvaltare: Länsstyrelsen Jämtlands län

Skyddsområde: Naturreservat

Mer information