Slåttsved

Slåttsveds natur­reservat ligger i en sluttning nära Mattmar i Åre kommun. Här finns gott om mycket ovanliga växter, lavar och svampar. Det är mest barrskog här men också mycket lövträd. Är du nyfiken på att veta mer om hur människor levt ska du hålla ögonen öppna. Här finns spår ända från forntiden fram till 1850-talet.

Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län

Reservatet ligger i ett område med mycket kalk i berg­grunden. Det kan du se på två sätt. Dels genom att det finns ett kalkbrott i närheten. Dels genom att det finns mycket växter som trivs i just områden med kalkrik jord.

Exempel på växter som trivs på kalkrik jord är blåsippa, krans­rams, finbräken, trolldruva, underviol och guckusko.

I Slåttsved naturreservat har vi på Länsstyrelsen hittat många mycket ovanliga arter. De som kan riskera att försvinna och dö ut är samlade på en särskild lista med rödlistade arter. Här finns 19 rödlistade arter, av dom är nio lövträdsarter.

Internationell kändis

Det finns en extrem ovanlig lav som växer här. Den går inte att hitta på många ställen i hela världen. Men just här i Slåttsved finns den. Det är den blekskaftade nållaven.

Den växer på en hög asp­stubbe. Du hittar den strax innanför reservatsgränsen på den sydvästra sidan.

Spår från forntid och medeltid

Vi vet att människor har använt området under mycket lång tid. Om du ser dig omkring kan du hitta fångstgropar. De grävdes för att fånga vilda djur som föll ner i groparna.

Det finns också spår efter tidig jordbrukskultur. Strax norr om
naturreservatet ligger en fäbod, den heter Stein. Där finns spår här efter att människor har bott här redan under medeltiden.


Sådana lämningar av övergivna medeltida gårdar kallas ödes­böle. Till den gamla gården fanns också åkrar. Det finns lämningar av dom här.

Bränd mark ger bra växtlighet

Förr röjde man mark genom att fälla ner träd och bränna marken. Det kallas att svedje­bränna.

Från 1850 och ett antal år framåt var nästan hela Slåttsved just bränd jord. Då kunde gräs växa upp som man skördade som foder för vintern. Det kallas utmarks­slåtter.

Efter ett till två år lät man sedan marken växa igen. Troligtvis var Slåttsved aldrig helt öppet. Det fanns träd lite här och var samt små samling­ar av skog och buskar, skogs­dungar.

Laga skifte

I gamla kartor beskrivs hur äganderätten till odlingsbar jord skulle omfördelas, eller skiftas. Syftet var att förbättra jordbruket. Det var tre sådana skiften i Sverige från mitten av 1700-talet till mitten av 1800-talet.

Den sista förändringen av äganderätten kallas laga skifte. Då skiftades också skog och gemensamt ägd mark. Staten ville att marken man ägde skulle hänga samman.

Hemligheten med namnet Slåttsved

Varför heter naturreservatet Slåttsved? Vi på Länsstyrelsen kan se det i gamla kartor med lagaskifteshandlingar från mitten av 1800-talet. På den tiden beskrev man området som ”Slått och Sved”.

Det vill säga att det var här man skulle skörda vinterfoder till djuren. Det var också denna mark som man skulle bränna för att ge bra jordmån och skapa utrymme för växter att finnas.

Det är därför reservatet kallas Slåttsved.

Föreskrifter

Välkommen till Slåttsved. Tänk på att det inom reservatet inte är tillåtet att:

  • fånga, störa eller skada däggdjur, fåglar, grod- och kräldjur, liksom att skada deras bo och lekplatser eller samla ägg
  • plocka och samla in arter av olika slag med undantag av bär och matsvamp
  • klättra i boträd eller medvetet uppehålla sig närmare rovfågel­bo, lya eller gryt än 100 meter
  • göra åverkan på mark, block, växtlighet, torrträd eller annan död ved
  • framföra motor­drivet fordon i terräng.

Andra regler gäller om du vill bedriva någon form av verksamhet i området, se aktuellt reservatsbeslut för fullständiga föreskrifter. Det kan också finnas andra lagar att ta hänsyn till, exempelvis rennäringslagen.

Serviceinformation

  • Informationstavla
  • Parkering

Kontakt

Fakta

Beslutsår: 2014

Storlek: 0,3 km²

Kommun: Åre

Förvaltare: Länsstyrelsen Jämtlands län

Skyddsområde: Naturreservat

Mer information