Märatjärnberget

Här kan du ströva omkring fritt bland grova aspar och granar i en naturskogs­liknande miljö. Den gamla skogen är hem för många sällsynta arter.

Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län

Naturskog med granar och värde­fulla aspar

Skogen vid Märatjärnberget är blandskog med mycket gran. Vi kallar den naturskog, därför att den nästan helt saknar spår efter modernt skogsbruk.

Bergssluttningarna i reservatet är ofta branta. Här kommer du att se att det växer en stor mängd grova aspar. Just asp­arna är en av orsakerna till att området har blivit natur­reservat. I dem lever nämligen flera sällsynta och hotade arter. Det gör det även i döda aspar. Några exempel är svamparna veckticka, stor aspticka och borsttagging. Sällsynta lavar är bland annat lunglav, gytterlav och korall­blylav.

Asparna är relativt friska trots att de är gamla. Vi kan alltså räkna med att de hotade arterna kan leva gott i dem i många år till. Dessutom finns det hopp för framtiden: det växer även en del ung asp i reservatet. Tack vare dem kan de ovanliga svamparna och lavarna överleva på längre sikt. De unga asparna hittar du på gamla hyggen där skogen är yngre. Ett hygge är ett område där man har huggit ner träd.

Bävermarker

Nedanför sluttningarna är marken plattare. Där finns det sumpdråg. Sumpdråg är kärr­mark, så du behöver ha gummi­stövlar på dig. Här finns även bäckar och källor.

Bäcken som rinner från Märatjärnen är starkt påverkad av bävrar. Bävern bygger nämligen så kallade dämmen vid sin hydda. Det gör den för att reglera vattennivån i sitt bo. Det finns skog vid bäcken som har blivit översvämmad och dött på grund av bäverns byggnadsarbeten.

Här finns det nästan inga spår av mänsklig aktivitet

I dokument från första delen av 1800-talet står det att det fanns lite betesland kring tjärnen. Här har folk alltså haft djur på bete. Men det syns få spår efter mänsklig aktivitet i reservatet. Det finns en del spår, men de flesta är över 100 år gamla. Du kan till exempel se på vissa gamla tallstubbar att de är förkolnade. Det är träd som man har valt ut och huggit ner. Du kanske även får syn på huggna märken i träd­stammen på några av de gamla tallarna som står kvar. Det visar att någon hade planerat att hugga ner de träden också. Men efter den senaste skogs­branden har ingen avverkat fler träd i området.

Det finns inga registrerade fornlämningar i naturreser­vatet, men i närområdet finns det flera fångstgropar. Fångst­gropar var fallgropar för att fånga in djur vid jakt.

Föreskrifter

Inom reservatet är det förbjudet att:

  • fånga, störa eller skada däggdjur, fåglar, grod- och kräldjur, liksom att skada deras bo och lekplatser eller samla ägg
  • plocka och samla in arter av olika slag med undantag av bär och matsvamp
  • klättra i boträd eller medvetet uppe­hålla sig närmare rovfågel­bo, lya eller gryt än 100 meter
  • göra åverkan på mark, block, växt­lighet, torrträd eller annan död ved
  • elda, annat än med medhavd ved
  • framföra motor­drivet fordon i terräng.

Andra regler gäller om du vill bedriva någon form av verksamhet i området, se aktuellt reservatsbeslut för fullständiga föreskrifter. Det kan också finnas andra lagar att ta hänsyn till, exempelvis rennäringslagen.

Serviceinformation

  • Informationstavla Informationstavla

Kontakt

Fakta

Beslutsår: 2014

Storlek: 42 hektar

Kommun: Ragunda

Förvaltare: Länsstyrelsen Jämtlands län

Skyddsområde: Naturreservat

Mer information