Helvetesmyrkälen

Låt dig inte avskräckas av naturreservatet med det lite oroväckande namnet. Här finns mycket vackert och intressant att se och uppleva. Den gamla skogen trivs på den kalkrika berggrunden. Där växer också lavar, mossor och många vackra växter. Det finns också en hel del fuktig mark, bland annat kärr där det också växer gräs.

Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län

Du har tur som kan uppleva hur skogen såg ut förr i världen. Här i Helvetes­myrkälen har det inte varit så mycket påverkan av människan. Visserligen har man fällt en del skog, men då valde man ut de största träden och sparade resten. Det kallas plockhuggning eller dimen­sions­avverkning.

Många vackra växter

Det innebär att du verkligen kan se olika slags arter som trivs i kalkhaltig jord. Det är till exempel svampar, insekter, snäckor och en lång rad växter och blommor.

Du hittar troligen de vackra och ovanliga orkidéerna gucku­sko, tvåblad och skogsfru här. Men inte bara det, missa inte de andra typiska växterna som trivs i den kalkhaltiga jorden: trolldruva, tibast, kransrams, kanelros och skogstry.

Brand

Du kan se att en del träd här i Helvetesmyrkälen är skadade av värmen från skogsbränder. Det är speciellt på stubbar som du kan se det.

Barken faller av och veden kommer fram. Om trädet överlever branden börjar såret på trädet att växa igen. Tallar har extra tjock bark och kan ofta överleva en brand.

Ett annat tecken på att det har brunnit i skogen är att det finns många lövträd. När det brinner i skogen dör en del träd och luckor skapas. I luckorna får lövträd utrymme att växa upp.

På lövträden växer många ovanliga och intressanta arter. En art du kan hitta är laven lunglav. Den trivs där skogen har fått stå orörd under lång tid, det är en så kallad bra signalart på gammal skog.

Artnamn som lockar

I den kalkrika våtmarken hittar man mossor och kärlväxter som lockar bara genom sina namn. Eller vad sägs om gyllenmossa, späd skorpion­mossa och blodnycklar.

Skogshuggning och gamla fäbodar

Det syns att människan har fällt träd här, genom stubbar som visar att man valt ut de största träden och sparat de andra. Det kallas plockhuggning.

Vi vet att det funnits några fäbodar i närheten av reserv­atet. De är numera nedlagda.

Troligen har boskapen från fäboden betat i skogen. I det fuktiga kärret brukade man skörda hö som kom väl till pass som foder under den långa kalla vintern.

Föreskrifter

Välkommen till Helvetesmyrkälen. Tänk på att det inom reserv­atet inte är tillåtet att:

  • plocka och samla in arter av olika slag, med undantag av bär och matsvamp,
  • klättra i boträd, uppehålla sig nära rovfågelbo, lya eller gryt, samla in djur eller på annat sätt medvetet skada eller störa djurlivet,
  • göra åverkan på mark, block, växt­lighet, torrträd eller annan död ved,
  • framföra motor­drivet fordon i terräng

Andra regler gäller om du vill bedriva någon form av verksamhet i området, se aktuellt reservatsbeslut för fullständiga föreskrifter. Det kan också finnas andra lagar att ta hänsyn till, exempelvis rennäringslagen.

Serviceinformation

  • Informationstavla Informationstavla

Kontakt

Fakta

Beslutsår: 2017

Storlek: 13,5 hektar

Kommun: Östersund

Förvaltare: Länsstyrelsen Jämtlands län

Skyddsområde: Naturreservat

Mer information