Haugröningan

Haugrönigans natur­reservat är en fröjd att uppleva. Här är det nästan som att kliva in i en sagovärld. I den trolska skogen trivs både gamla granar och tallar. Från grenarna hänger lav, nästan som gardiner. Du kan också se hundraåriga björkar och riktigt stora sälgar. Förr betade boskap på myrarna och människor­na skördade hö som vinterfoder.

Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län

Den västra delen av reservatet består av Långmyren. Där finns öppna fuktiga områden, kärr. På myrarna växer träd här och var.

Det finns också en hel del gamla döda träd som har fallit omkull. Där trivs insekter och fåglar.

Kalk och fuktig mark

Stora delar av skogen växer på jord med mycket kalk. De växt­erna trivs tack vare kalken.

I barrskogen finns det många lövträd, som hundraåriga björkar, grov sälg och en del andra löv­träd.

Vissa tallar i reservatet är upp mot 200 år gamla och bär spår efter bränder i stammarna. Det beror på värme från en skogs­brand. Barken faller av och veden kommer fram. Om trädet överlever branden börjar såret på trädet växa igen. Tallar har extra tjock bark och kan ofta överleva en brand.

Hemligheten med Haugrönigan

Röning är ett annat ord för fuktig slåttermark. Ofta intill rinnande vatten, som en bäck.

Det blir ju tydligt varför området vi står heter Haugröningan, eller Hög-röningen. Förr användes området för att skörda gräs som foder till boskapen under vintern.

Här och var släppte man troligen också djuren på bete i den fukt­iga myren. Det växte bra med gräs där. Djuren fick säkert också beta i skogen, mellan träden växer det också mycket.

Döda träd ger liv

I delar av reservatet finns det mycket gamla träd, död ved. Här ligger, hänger och står döda eller döende granar, björkar och sälgar.

De döda träden bryts ner allt­eftersom. Du kan se olika grader av nedbrytning. En del av den beror på svampar som påverkar att nedbrytningen går snabbare. De kallas rötsvampar.

Svampar trivs

Det finns gott om svampar som växer på de döda träden. De kallas vedsvampar. Passa på om du är intresserad, här kan du se ovanliga vedsvampar med spännande namn: violmussling, blodticka och svällticka.

Andra slags vedsvampar som det finns riktigt gott om är har­ticka och trådticka.

På de gamla lövträden trivs olika lavar, den gulpudrade nållaven och den rödbruna blekspiken. Här växer också skrovellav och lunglav.

Hackspetten hittar mat

En tretåig hackspett har hackat sitt bo i en döende gran. Kanske du kan se hur den nästan ljudlöst flyger mellan träden. Den är på jakt efter lämpliga stammar att leta insekter i.

På marken mellan träden trivs många olika slags växter. Många av dem har namn som sätter igång fantasin - den gula kärr­fibblan och tisteln brudborste. Eller den blåvioletta skogsviolen och gräset bergslok.

Föreskrifter

Välkommen till Haugrön­ingan. Tänk på att det inom reservatet inte är tillåtet att:

  • fånga, störa eller skada däggdjur, fåglar, grod- och kräldjur, liksom att skada deras bo och lekplatser eller samla ägg
  • plocka och samla in arter av olika slag med undantag för bär och matsvamp
  • klättra i boträd eller medvetet uppehålla sig närmare rov­fågelbo, lya eller gryt än 100 meter
  • göra åverkan på mark, block, växt­lighet, torrträd eller annan död ved
  • elda, förutom på särskilt angivna platser, om sådana finns
  • framföra motordrivet fordon i terräng inom hela området
  • utan länsstyrelsens tillstånd bedriva såväl kommersiell som icke kommers­iell organiserad verksamhet, exempelvis idrottsarrangemang, turistverksamhet, jaktprov, besök av stora grupper, återkommande evenemang etc. Tillståndsplikten omfattar inte grupper med färre än 15 deltagare samt skolklass eller förskolegrupp som endast ägnar sig åt traditionell vandring eller turåkning vid enstaka tillfällen.

Andra regler gäller om du vill bedriva någon form av verksamhet i området, se aktuellt reservatsbeslut för fullständiga före­skrifter. Det kan också finnas andra lagar att ta hänsyn till, exempelvis rennäringslagen.

Serviceinformation

  • Informationstavla Informationstavla
  • Parkering Parkering

Kontakt

Fakta

Beslutsår: 2010

Storlek: 1 km²

Kommun: Åre

Förvaltare: Länsstyrelsen Jämtlands län

Skyddsområde: Naturreservat och Natura 2000-område

Mer information