2020:18 Nätprovfiske i Hallands län 2020

Om publikationen

Löpnummer:
2020:18
Diarienummer:
Inget värde angivet
ISBN/ISSN-nr:
1101-1084
Publiceringsår:
2020
Sidantal:
60
Publikationstyp:
Rapport

På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län har Medins Havs och Vattenkonsulter AB under 2020 undersökt fiskfaunan i 14 sjöar i Hallands län. Syftet var att ur ett fiskbiologiskt perspektiv utvärdera effekten av kalkningsinsatserna genom att undersöka om sjöarnas fisksamhällen indikerar påverkan av surt vatten.


Halland hör till de län i Sverige som har drabbats hårdast av försurning. Skälen till detta är flera. Länet är naturligt nederbördsrikt och vädersystem för med sig försurande föroreningar från Syd- och Västeuropa. Dessutom är markens naturliga buffringsförmåga låg eftersom länets berggrund i hög grad består av svårvittrad kalkfattig mineral. För att motverka försurningens effekter i sjöar och vattendrag genomförs årligen omfattande kalkningsinsatser i länet. Effekterna av dessa insatser kontrolleras både via vattenkemisk och biologisk provtagning.


Fisk påverkas i många fall kraftigt när vattnet de lever i blir surare. Främst påverkas reproduktionen som i värsta fall uteblir. Äldre individer kan ofta leva kvar under längre perioder i försurade vatten även om ingen föryngring sker. Därför är det av intresse att studera om de förekommande fiskpopulationerna reproducerar sig. Enligt Degerman och Lingdell (1993) orsakar försurning fisk-mortalitet främst genom:

  1. Försämrad kläckning p.g.a. att ett lågt pH medför att kläckningsenzymet Chorionase inaktiveras.
  2. Vid låga pH-värden ökar ofta mängden löst aluminium och andra metaller i vattnet. Aluminiumet kan orsaka direkta skador på fiskarnas gälar men också framkalla kraftig slembildning med en ökad dödlighet som följd. Även utfällningar av andra metalloxider tros bidra till en ökad dödlighet bland fiskar i försurade vatten.

Känslighet för försurning varierar avsevärt mellan olika arter. De i Halland vanligt förekommande arterna abborre (Perca fluviatilis) och gädda (Esox lucius) kan reproducera sig vid pH-värden strax under 5,5 medan vissa karpfiskar, däribland mört (Rutilus rutilus) får reproduktionen kraftigt störd redan vid pH 6. Av denna anledning är det av stort intresse att studera huruvida potentiellt försurade sjöar hyser livskraftiga bestånd av känsliga arter.

Bilagorna i denna publikation är inte tillgängliga, kontakta oss om ytterligare anpassningar behövs.

Kontakt