2015:03 Elfiskeundersökningar inom kalkningsuppföljningen i Hallands län 1989-2013

Om publikationen

Löpnummer: 2015:3

Diarienummer: Saknas

ISBN/ISSN-nr: 1101-1084

Publiceringsår: 2015

Sidantal: 131

Publikationstyp: Rapport

Undersökningar av fisk i vattendrag är en viktig del i uppföljningen av hur kalkningen fungerar och vilka effekter den har på det biologiska livet. Kontroll av fiskförekomsten genom elfiske har lång tradition i Halland där de första fiskena genomfördes redan i början av 1950-talet. Pionjär var den förre länsfiskekonsulenten Gösta Edman.

I denna rapport presenteras resultat från elfisken inom kalkningsuppföljningen under perioden 1989-2013. För några lokaler i Fylleån och Högvadsån görs också återblickar till resultat från fisken utförda under 1950- respektive 1970-talen.


Generellt har kalkningen haft mycket positiv effekt på fiskbestånden i våra vattendrag. Tätheterna av både lax och öring har ökat jämfört med tiden före kalkning. Utbredningen av lax har ökat, dels beroende på förbättrad vattenkvalitet men också som en följd av att man tagit bort vandringshinder eller anlagt fiskpassager.

Det finns dock orosmoln och i t.ex. Fylleån och Högvadsån, några av våra mest skyddsvärda vatten, kan man se en negativ trend för lax efter den närmast explosionsartade utvecklingen några år efter att kalkningen inleddes.

2015:03 Elfiskeundersökningar inom kalkningsuppföljningen i Hallands län 1989-2013 - Länsstyrelsen i Halland

            Undersökningar av fisk i vattendrag är en viktig del i uppföljningen av hur kalkningen fungerar och vilka effekter den har på det biologiska livet. Kontroll av fiskförekomsten genom elfiske har lång tradition i Halland där de första fiskena genomfördes redan i början av 1950-talet. Pionjär var den förre länsfiskekonsulenten Gösta Edman.
I denna rapport presenteras resultat från elfisken inom kalkningsuppföljningen under perioden 1989-2013. För några lokaler i Fylleån och Högvadsån görs också återblickar till resultat från fisken utförda under 1950- respektive 1970-talen.
Generellt har kalkningen haft mycket positiv effekt på fiskbestånden i våra vattendrag. Tätheterna av både lax och öring har ökat jämfört med tiden före kalkning. Utbredningen av lax har ökat, dels beroende på förbättrad vattenkvalitet men också som en följd av att man tagit bort vandringshinder eller anlagt fiskpassager.
Det finns dock orosmoln och i t.ex. Fylleån och Högvadsån, några av våra mest skyddsvärda vatten, kan man se en negativ trend för lax efter den närmast explosionsartade utvecklingen några år efter att kalkningen inleddes.
            

Kontakt