Ensamkommande barn i kommunen

Ansvaret för ensamkommande barn delas mellan olika myndigheter, kommuner och landsting och regioner. Länsstyrelsens roll är att samordna kommunernas mottagande av ensamkommande barn.

Varje år kommer barn till Sverige för att söka asyl. De flesta anländer i sällskap med sina föräldrar men det finns även de som saknar medföljande vårdnadshavare. Dessa barn och ungdomar räknas som ensamkommande. Barnens levnadsöden och bakgrund är olika, men gemensamt för alla är att de befinner sig i en utsatt situation.

Staten, myndigheter, kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för mottagandet av ensamkommande barn i Sverige.

Hur är ansvaret fördelat?

Ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar delas mellan kommuner, Länsstyrelsen, Migrationsverket och flera andra myndigheter. 

Migrationsverket har det övergripande ansvaret för mottagandet av ensamkommande. Deras uppgifter är bland annat att:

  • anvisa en kommun till barnet
  • utreda och fatta beslut i asylärendet
  • betala ut ersättningar och särskilt bidrag till barnet.
  • betala ut ersättningar till kommunen.

Om ensamkommande barn och ungdomar på Migrationsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Länsstyrelsen har en samordnande roll avseende kommunernas mottagande av ensamkommande barn med fokus på utveckling av regional samverkan.

Länsstyrel­sen ska:

  • Verka för att i det finns beredskap och kapacitet i kommunerna att ta emot ensamkommande barn.
  • Föra dialog med kommunerna om tillgång på boendeformer, utbildning, hälsa, fritid och gode män.
  • Utöva tillsyn över överförmyndarnas verksamhet.

Uppdraget ska genomföras med utgångspunkt i barnkon­ventionen.

Kommunerna ansvarar för det praktiska mottagandet av ensamkommande barn:

  • boende (placering)
  • annat stöd som barnet kan behöva
  • skolgång

Kommunen har det långsiktiga ansvaret för barnets boende, stöd och skydd enligt socialtjänstlagen. Överförmyndaren i kommunen där barnet befinner sig utser en god man som företräder barnet i en förälders ställe under asylprövningstiden.

Om barnet beviljas uppehållstillstånd har kommunen ett ansvar för barnets fortsatta omsorg och etablering i Sverige och utser då även en särskilt förordnad vårdnadshavare (SFV).

Kommunen har samma ansvar för ensamkommande barn som för andra barn i kommunen.

Läs mer om kommunernas roll.

Landstingen och regionerna ansvarar för att ensamkommande barn och unga får den hälso- och sjukvård och tandvård som de är i behov av. Asylsökande barn har rätt till vård i samma omfattning som barn som är bosatta i landet. När en person söker asyl i Sverige erbjuds en hälsoundersökning som syftar till att ge en medicinsk bedömning av hälsan och uppmärksamma eventuella behov av vård och smittskyddsåtgärder.

Anvisningsmodell för ensamkommande barn

Mottagandet av ensamkommande ska vara jämnt fördelat över landet. Därför sker anvisningarna enligt ett fördelningssystem. Varje kommun tilldelas en viss andel.

Andelen är uträknad utifrån kommunens:

  • folkmängd
  • mottagande av nyanlända
  • mottagande av ensamkommande barn och antalet dygn i Migrationsverkets mottagningssystem inom kommunens gränser under föregående kalenderår.

Om ett ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har en nära anhörig i någon viss kommun i landet sker anvisningen till den kommunen. Om barnet inte har någon nära anhörig anvisas barnet istället till den kommun som står näst på tur att utifrån sin andel ta emot en ny anvisning.

Anvisningskommun på Migrationsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Statliga ersättningar till kommuner på Migrationsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Ensamkommande barn som försvinner

Under 2016-2017 hade Länsstyrelsen ett uppdrag som bland annat bestod i att genomföra en nationell kartläggning av ensamkommande barn som försvinner samt att föreslå åtgärder för att förebygga försvinnanden. Uppdraget samordnades av Länsstyrelsen Stockholm. Enligt den nationella kartläggningen På flykt och försvunnen hade 1 829 barn registrerats som avvikna i Migrationsverkets statistik under perioden 2013 till och med maj 2016. Rapporter visar också att ensamkommande barn är överrepresenterade bland polisanmälningar om människohandel med barn och löper stor risk att utsättas för människohandel och exploatering.

För 2018 har länsstyrelserna uppdraget att ta fram enhetliga regionala rutiner för arbetet med ensamkommande barn som försvinner. Länsstyrelsen Stockholm ska fortsätta att samordna uppdraget, stötta länens arbete och förvalta materialet som togs fram 2016–2017.

Barnens bästa

Länsstyrelsens ska i sitt arbete ta särskild hänsyn till barns bästa. Barnkonventionens fyra grundprinciper är viktiga utgångspunkter:

  • Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras
  • Artikel 3: Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet
  • Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling. För att utvecklas behöver barn trygghet och möjlighet till lek.
  • Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet.

Verksamhetsstöd - regionala rutiner för ensamkommande barn som förvinner

Ensamkommande barn som försvinner ur myndigheternas mottagningsarbete löper stor risk att exploateras. De hamnar utanför samhällets skyddsnät och lever en mycket osäker tillvaro. Barns försvinnande är ett komplext samhällsproblem som berör många aktörer. 

Syftet med rutinerna är att vara ett stöd för aktörer som arbetar med ensamkommande barn. Rutinerna är till stor del hämtade från den samverkansplan som tagits fram av Länsstyrelsen i Stockholms län och är redigerade efter Hallands läns förutsättningar av Hallands sex kommuner, Migrationsverket, polisen och Länsstyrelsen i Halland i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Verksamhetsstödet kommer att uppdateras under första kvartalet 2019.

Olika aktörer har olika definitioner och för att på bästa sätt kunna samverka behöver de olika aktörerna ha denna kännedom. Länets aktörer bör utgå från gemensamma definitioner för att möjliggöra bättre samverkan och likvärdiga rutiner till skydd och stöd för ensamkommande barn.

  • Ensamkommande barn definieras enligt lag (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera, i 1§ som ”en person under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skild från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt in i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådana ställföreträdare”.
  • Avviken används i första hand för att benämna att barnet har lämnat sitt boende och ingen kontakt finns upprättad med barnet medan försvinnanden i första hand beskriver barn som varit avviken i mer än 3 månader och inte påträffats eller kommit tillbaka. I samband med att Migrationsverket och socialtjänsten avskriver ärendet bör barnet noteras som försvunnen. Migrationsverket ska informera socialtjänsten när de registrerar barnet som avviken.

Den nationella kartläggningen identifierade sju riskfaktorer som i hög grad påverkar barns beslut att avvika.

Dessa är:

  1. Den unge har fått avslag och vill undvika utvisning eller känner stark rädsla för avslag/utvisning
  2. Den unge vill till en annan kommun där den har släkt eller bekanta, eller vill resa vidare till ett annat land.
  3. Den unge har hamnat i/riskerar att hamna i missbruk och/eller kriminalitet.
  4. Den unge uppvisar psykosociala problem.
  5. Problem kopplat till förhållande i boendet.
  6. Misstänkt hedersproblematik.
  7. Misstänkt koppling till människohandel.
  • ge tydlig och lättillgänglig information till barnet om hela asylprocessen.
  • vara extra uppmärksam på riskfaktorer (exempelvis människohandel och annan form av utnyttjande och hälsa) under det första samtalet med barnet.
  • ska göra en orosanmälan till socialtjänsten i ankomstkommun vid minsta oro för barnets välbefinnande och skydd.
  • Detta för att socialtjänsten ska kunna göra en risk- och skyddsbedömning för barnets bästa.
  • Vid misstanke om brott ska polisen alltid kontaktas.
  • Tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information om asylprocessen till barnet.
  • Tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information om asylprocessen till barnet.
  • Socialtjänsten ska vara extra uppmärksam på riskfaktorer för avvikning/försvinnande kring barnet i ankomstskedet. Oavsett längden på vistelse i kommunen. Detta är viktigt för vidare handläggning i anvisningskommunen så att riskfaktorer dokumenteras och överförs mellan de båda socialtjänsterna.
  • Om barnet tillhör en riskgrupp ska socialtjänsten i ankomst- och anvisningskommunerna ha direktkontakt i ärendet.
  • Socialtjänsten i anvisningskommunen ska alltid göra en risk- och skyddsbedömning vid första mötet med barnet.
  • Socialtjänsten ska vara extra uppmärksam på riskfaktorer för avvikning/försvinnande.
  • Socialtjänsten ska vara extra observanta och stärka stödet runt barnet vid faser i asylprocessen med förhöjd risk för avvikning/försvinnande.
  • Socialtjänsten ska ha kontinuerlig kontakt med god man då god man alltid ska agera för barnets bästa och har utifrån sitt uppdrag mer information om barnets asylprocess än vad socialtjänsten har.
  • Tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information om asylprocessen till barnet.
  • Tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information om asylprocessen till barnet.
  • Boendet i ankomstkommunen bör ta ett foto på barnet vid inskrivning på boendet. Barnet kan inte tvingas till fotografering men information ska ges om hantering och syfte med fotografering. Samtycke kan även inhämtas av God man. Fotot ska förvaras inlåst i barnets pärm, enligt gällande sekretessregler. Vid oro för avvikning/försvinnande kan fotot delas med berörda parter exempelvis polis. Ett annat alternativ är att använda fotot på barnets LMA kort.
  • Boendet ska vara extra observanta och stärka stödet runt barnet vid faser i asylprocessen med förhöjd risk för avvikning/försvinnande.
  • Boendet ska ha kontinuerlig kontakt med God man då God man alltid ska agera för barnets bästa och har utifrån sitt uppdrag mer information om barnets asylprocess än vad boendet har.
  • Boendet ska göra orosanmälan till socialtjänsten beträffande barnet om riskfaktorer upptäcks.

Omständigheter då personal bör vara mer uppmärksamma

  • Misstankar om brottslig verksamhet eller misstanke om människohandel
  • Förväntat avslag på asylansökan
  • Pågående överklagande av tidigare avslagen asylansökan
  • Påtaglig psykisk ohälsa
  • Avslag på asylansökan
  • Åldersuppskrivning
  • Barnet närmar sig 18-årsdagen
  • Annat riskbeteende hos barnet/den unge

Riskbeteenden innan barnet eventuellt avviker

  • Är ofta borta från boendet
  • Blir hämtad av okända vuxna
  • En ”anhörig” dyker upp plötsligt och för barnets/den unges talan
  • Har mycket pengar, kan inte redovisa för pengarna
  • Undviker kontakt med personal och andra boende på boendet
  • Om den unge kom till Sverige i grupp eller med någon som uppges vara släkting
  • Varit aktuell hos polisen
  • Misstänkt kriminalitet
  • Låg närvaro i skolan
  • Många telefonsamtal/sms
  • Misstänkt bruk/missbruk av alkohol eller andra droger

Extra stödinsatser vid riskfaktorer/riskbeteende (utöver lagstadgade insatser)

  • Strukturerad vardag i form av skola eller sysselsättning.
  • Aktiv fritid – socialtjänsten, boende, skola samt frivilligaktörer.
  • Skapa en bild av den unges nätverk.
  • Kontakt med barnets anhöriga (om möjligt).
  1. Socialtjänsten/transitboendet/god man upptäcker att ett barn har avvikit och skickar inom 24 timmar in en begäran om personefterlysning till polisen.
  2. Den som upptäckt att ett barn har avvikit tar ansvar för att berörda informeras. Socialtjänsten informerar Migrationsverket.
  3. Polisen gör en nationell efterlysning om försvunnen person och vid behov och misstanke om brott inleds en förundersökning och förhör hålls med boendepersonalen.
  4. Om barnet tidigare har angivit att hen planerar resa vidare till annat land bör socialtjänsten och polisen ta kontakt med myndigheterna i det landet.
  1. HVB-hemmet/stödboendet/familjehemmet upptäcker avvikningen och kontaktar inom 24 timmar barnets god man och socialsekreterare. Får inte boendet tag på god man ska de göra en anmälan om försvunnen person till polisen.
  2. God man eller ansvarig socialsekreterare gör en anmälan om försvunnen person till polisen som utfärdar en nationell efterlysning. Vid behov och misstanke om brott inleder polisen en förundersökning och intervjuar boendepersonalen.
  3. Boendet informerar socialsekreteraren om avvikningen som i sin tur informerar Migrationsverket och God man om avvikningen.
  4. God man och socialsekreteraren kommer överens om vem som informerar skolan.
  5. När det kommer till socialtjänstens kännedom att ett barn har avvikit ska ansvarig socialsekreterare dessutom göra en initial bedömning gällande om grunderna för ett omedelbart omhändertagande enligt 6§ LVU är uppfyllda.
  6. Om barnet vid något tillfälle påträffas av polisen överlämnas ärendet antingen till socialjouren eller tvångsomhändertas ifall ett LVU-beslut finns.
  7. Om barnet har uppgett att hen planerar resa vidare till annat land bör socialtjänsten och polisen ta kontakt med myndigheterna i det landet.

Länets socialtjänster bör registrera följande i uppföljningssyfte:

1. Återkommet/påträffat barn:

a. av vem: god man, polis etc.

b. var: i länet, utanför länet

c. tillstånd: våld, människohandel, droger, kriminalitet, heder, död, självmord, annat:

d. erbjudna insatser: Ja/Nej

Barn som inte återkommit inom tre månader efter avvikning noteras försvunnen vid avslutande av ärendet. I samband med att Migrationsverket och socialtjänstenavskriver ärendet bör barnet noteras som försvunnen. Migrationsverket ska informera socialtjänsten när de registrerar barnet som avviken.

Polisen bör registrera följande vid anmälan och uppföljning av försvunnen person:

  1. Särskild specificering för ensamkommande barn som anmäls försvunna.
  2. Kön, födelseår och nationalitet.
  3. Brottsmisstanke
  4. Uppföljning (lösta fall, nedlagda ärenden, etc.)

Kontaktuppgifter:

Ring 114 14 (polisen) eller 116 000 (journnummer för försvunna barn)

PERSONUPPGIFTER

Personnummer/födelsetid:

Dossienummer/beteckning:

LMA.nr:

Förnamn (noga med stavning):

Efternamn (noga med stavning):

Adress:

Mobiltelefon nr:

E-postadress:

Facebook eller annan social media, användarnamn:

God man, namn och telefonnummer:

Socialsekreterare, namn och telefonnummer:

Skola (namn, klass, klassföreståndare samt telefonnummer):

Kontaktuppgifter till familj, släkt eller vänner i eller utanför landet:

Beskrivning av barnet/ungdomen

Kön:

Ursprung (land/region/världsdel):

Språk som barnet talar: Behövs tolk?

Längd:

Kroppsform:

Hårfärg:

Ögonfärg:

Kännetecken (t.ex tatueringar, ärr, tandstatus, glasögon mm):

Klädsel vid försvinnandet:

Finns foto på barnet/ungdomen:

Har barnet/ungdomen några särskilda behov (sjukdom/diagnos, annat):

Har barnet uttryckt suicidala tankar?

Har barnet/ungdomen försvunnit tidigare:

Om ja på föregående fråga, var hade han/hon varit någonstans:

Hur länge har barnet befunnit sig i Sverige?

Vart har barnet bott under tiden här?

Övriga frågor

Datum för avvikelse:

På vilken plats sågs barnet/ungdomen senast (Vem såg barnet, namn och nummer till denna person):

Har barnet/ungdomen tagit med sina tillhörigheter från boendet (planerat avvikande):

Hade barnet/ungdomen vid tiden innan försvinnandet uttryckt/visat tecken på ångest/oro (Om ja, HUR har barnet uttryckt/visat detta):

Hade okända personer sökt kontakt eller synts till i närhet av barnet/ungdomen vid tiden innan försvinnandet (Om ja, vad för personer? Män/kvinnor? Hur många? Ålder på dessa? Fordon? Finns det noterat tillfällen för detta? Ändrade barnet sinnesstämning efter eventuell kontakt med personerna?):

Övrig relevant upplysning? Andra ovanliga omständigheter kring barnets/ungdomens försvinnande:

Har barnet fått något negativt besked i sin asylprocess eller annat besked nyligen?

Datum och klockslag för polisanmälan:

Ärende/diarienummer polisanmälan:

Bemötande och agerande när ett barn som misstänks vara avviket påträffas.

  • Presentera dig själv och vem du är.
  • Fråga vem barnet/ungdomen är, om denna är asylsökande och hur denne mår.
  • Lägg märke till barnets kroppsspråk, om barnet visar rädsla eller är påverkad av alkohol och/eller andra droger.
  • Försök föra ett samtal med barnet ensam för att underlätta för barnet att prata fritt.
  • Notera var och med vem barnet påträffas och annan relevant information.
  • Lämna dina kontaktuppgifter till barnet.
  • Gör en orosanmälan direkt till socialtjänsten i kommunen där påträffandet sker.
  • Vistelsekommunen (det vill säga den kommun som barnet påträffas i) ska kontakta ansvarig socialtjänst och informera om att barnet påträffats samt utbyta relevant information. God man ska även kontaktas för utbyte av information.

Kontakt