Ensamkommande barn
Ansvaret för ensamkommande barn som söker asyl i Sverige delas mellan olika myndigheter, kommuner och regionen. Länsstyrelsens roll är att samordna mottagandet i länet och stödja kommunernas förmåga att ta emot de barn som kommer.
Varje år kommer barn till Sverige för att söka asyl. De flesta anländer i sällskap med sina föräldrar men det finns även de som kommer i sällskap med andra anhöriga, eller helt utan vuxna. Barn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare och söker asyl kallas för ensamkommande barn. Barnens levnadsöden och bakgrund är olika, men gemensamt för alla är att de befinner sig i en utsatt situation.
Till skillnad från andra asylsökande har kommunens socialtjänst ansvaret för de ensamkommande barnens boende och sociala stöd, men även andra aktörer har viktiga roller i mottagandet.
Hur är ansvaret för mottagandet fördelat?
Ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn och unga delas mellan Migrationsverket, kommunerna, regionen och Länsstyrelsen.
Migrationsverket har det övergripande ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn så länge barnet är asylsökande eller om barnet får avslag på sin asylansökan. Migrationsverkets uppgift är bland annat att:
- anvisa en kommun till barnet
- utreda och fatta beslut i asylärendet
- betala ut ersättningar och särskilt bidrag till barnet
- betala ut ersättningar till kommunen.
Om ensamkommande barn och unga, Migrationsverket
Länk till annan webbplats.
Kommunerna ansvarar för det praktiska mottagandet av ensamkommande barn gällande:
- boende
- annat stöd som barnet kan behöva
- skolgång
- gode män.
Kommunen har det långsiktiga ansvaret för barnets boende, stöd och skydd enligt socialtjänstlagen. Överförmyndaren i kommunen där barnet befinner sig utser en god man som företräder barnet i en förälders ställe under asylprövningstiden.
Om barnet beviljas uppehållstillstånd har kommunen ett ansvar för barnets fortsatta omsorg och etablering i Sverige och utser då även en särskilt förordnad vårdnadshavare.
Kommunen har samma ansvar för ensamkommande barn som för andra barn i kommunen.
Regionen ansvarar för att ensamkommande barn och unga får den hälso- och sjukvård och tandvård som de är i behov av. Asylsökande barn har samma rätt till vård som alla andra barn i länet. När en person söker asyl i Sverige erbjuds en hälsoundersökning som syftar till att uppmärksamma eventuella behov av vård och smittskyddsåtgärder. Regionen ansvarar även för ungdomsmottagningar och för barnpsykiatrin.
Hälsa och mående på olika språk, webbplatsen YOUMO Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen har en samordnande roll för mottagandet av ensamkommande barn i länet. Fokus ligger på kommunernas kapacitet i mottagandet och regional samverkan.
Länsstyrelsen ska
- arbeta för att i det finns beredskap och kapacitet i kommunerna att ta emot ensamkommande barn.
- föra dialog med kommunerna om hur deras förutsättningar ser ut till exempel gällande boende, utbildning, hälsa, fritid och gode män.
- kontrollera överförmyndarnas verksamhet.
- arbeta för att förhindra att ensamkommande barn försvinner.
Vi genomför uppdraget med utgångspunkt i barnkonventionen.
Anvisning av ensamkommande barn
Mottagandet av ensamkommande barn ska vara jämnt fördelat över landet. Därför sker anvisningarna enligt ett fördelningssystem. Varje kommun tilldelas en viss andel av de ensamkommande barnen.
Andelen är uträknad utifrån kommunens folkmängd och tidigare mottagande av nyanlända och ensamkommande barn.
Om ett ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har en nära anhörig i någon viss kommun i landet sker anvisningen till den kommunen. Om barnet inte har någon nära anhörig anvisas barnet istället till den kommun som står näst på tur att utifrån sin andel ta emot en ny anvisning.
Ensamkommande barn kan i vissa fall också komma med ett färdigt uppehållstillstånd, om de blivit utvalda av FN:s flyktingorgan UNHCR för vidarebosättning i Sverige. De anvisas då som kvotflyktingar enligt fördelningsmodellen för bosättning av nyanlända. Även för ensamkommande barn som överförs till Sverige som kvotflyktingar får socialtjänsten ansvar för boende och omsorg.
Anvisningskommun, Migrationsverket Länk till annan webbplats.
Ensamkommande barn som försvinner
I länsstyrelsernas uppdrag ingår det att arbeta för att förhindra att ensamkommande barn försvinner. Vi har bland annat tagit fram regionala rutiner, föreslagit åtgärder för att förebygga försvinnanden och genomfört en kartläggning av ensamkommande barn som registrerats som avvikna under perioden 2013–2020.
Ensamkommande barn och unga som försvinner (projekt)
Publikation om ensamkommande barn som avvikit mellan åren 2013–2020, pdf Länk till annan webbplats.
Material och stöd i arbetet
Det finns material och stöd för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga.
Material för ensamkommande barn, webbplatsen informationsverige.se Länk till annan webbplats.
Ensamkommande barn och unga, webbplatsen Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.
Särskild hänsyn till barnets bästa
Länsstyrelsens ska i sitt arbete ta särskild hänsyn till barns bästa. Barnkonventionens fyra grundprinciper är viktiga utgångspunkter:
Artikel 2
Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras
Artikel 3
Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet.
Artikel 6
Alla barn har rätt till liv och utveckling. För att utvecklas behöver barn trygghet och möjlighet till lek.
Artikel 12
Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet.
Verksamhetsstöd - regionala rutiner för ensamkommande barn som försvinner
Ensamkommande barn som försvinner ur myndigheternas mottagningsarbete löper stor risk att exploateras. De hamnar utanför samhällets skyddsnät och lever en mycket osäker tillvaro. Barns försvinnande är ett komplext samhällsproblem som berör många aktörer.
Syftet med rutinerna är att vara ett stöd för aktörer som arbetar med ensamkommande barn. Rutinerna är till stor del hämtade från den samverkansplan som tagits fram av Länsstyrelsen i Stockholms län och är redigerade efter Hallands läns förutsättningar av Hallands sex kommuner, Migrationsverket, polisen och Länsstyrelsen i Halland i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Verksamhetsstödet revideras vid behov.
Olika aktörer har olika definitioner och för att på bästa sätt kunna samverka behöver de olika aktörerna ha denna kännedom. Länets aktörer bör utgå från gemensamma definitioner för att möjliggöra bättre samverkan och likvärdiga rutiner till skydd och stöd för ensamkommande barn.
- Ensamkommande barn definieras enligt lag (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera, i 1§ som ”en person under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skild från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt in i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådana ställföreträdare”.
- Avviken används i första hand för att benämna att barnet har lämnat sitt boende och ingen kontakt finns upprättad med barnet medan försvinnanden i första hand beskriver barn som varit avviken i mer än tre månader och inte påträffats eller kommit tillbaka. I samband med att Migrationsverket och socialtjänsten avskriver ärendet bör barnet noteras som försvunnen. Migrationsverket ska informera socialtjänsten när de registrerar barnet som avviken.
Den nationella kartläggningen identifierade sju riskfaktorer som i hög grad påverkar barns beslut att avvika.
Dessa är:
- Den unge har fått avslag och vill undvika utvisning eller känner stark rädsla för avslag/utvisning
- Den unge vill till en annan kommun där den har släkt eller bekanta, eller vill resa vidare till ett annat land.
- Den unge har hamnat i/riskerar att hamna i missbruk och/eller kriminalitet.
- Den unge uppvisar psykosociala problem.
- Problem kopplat till förhållande i boendet.
- Misstänkt hedersproblematik.
- Misstänkt koppling till människohandel.
- Ge tydlig och lättillgänglig information till barnet om hela asylprocessen.
- Vara extra uppmärksam på riskfaktorer (exempelvis människohandel och annan form av utnyttjande och hälsa) under det första samtalet med barnet.
- Ska göra en orosanmälan till socialtjänsten i ankomstkommun vid minsta oro för barnets välbefinnande och skydd.
- Detta för att socialtjänsten ska kunna göra en risk- och skyddsbedömning för barnets bästa.
- Vid misstanke om brott ska polisen alltid kontaktas.
- Tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information om asylprocessen till barnet.
- Tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information om asylprocessen till barnet.
- Socialtjänsten ska vara extra uppmärksam på riskfaktorer för avvikning/försvinnande kring barnet i ankomstskedet. Oavsett längden på vistelse i kommunen. Detta är viktigt för vidare handläggning i anvisningskommunen så att riskfaktorer dokumenteras och överförs mellan de båda socialtjänsterna.
- Om barnet tillhör en riskgrupp ska socialtjänsten i ankomst- och anvisningskommunerna ha direktkontakt i ärendet.
- Socialtjänsten i anvisningskommunen ska alltid göra en risk- och skyddsbedömning vid första mötet med barnet.
- Socialtjänsten ska vara extra uppmärksam på riskfaktorer för avvikning/försvinnande.
- Socialtjänsten ska vara extra observanta och stärka stödet runt barnet vid faser i asylprocessen med förhöjd risk för avvikning/försvinnande.
- Socialtjänsten ska ha kontinuerlig kontakt med god man då god man alltid ska agera för barnets bästa och har utifrån sitt uppdrag mer information om barnets asylprocess än vad socialtjänsten har.
- Tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information om asylprocessen till barnet.
- Tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information om asylprocessen till barnet.
- Boendet i ankomstkommunen bör ta ett foto på barnet vid inskrivning på boendet. Barnet kan inte tvingas till fotografering men information ska ges om hantering och syfte med fotografering. Samtycke kan även inhämtas av God man. Fotot ska förvaras inlåst i barnets pärm, enligt gällande sekretessregler. Vid oro för avvikning/försvinnande kan fotot delas med berörda parter exempelvis polis. Ett annat alternativ är att använda fotot på barnets LMA kort.
- Boendet ska vara extra observanta och stärka stödet runt barnet vid faser i asylprocessen med förhöjd risk för avvikning/försvinnande.
- Boendet ska ha kontinuerlig kontakt med God man då God man alltid ska agera för barnets bästa och har utifrån sitt uppdrag mer information om barnets asylprocess än vad boendet har.
- Boendet ska göra orosanmälan till socialtjänsten beträffande barnet om riskfaktorer upptäcks.
Omständigheter då personal bör vara mer uppmärksamma
- Misstankar om brottslig verksamhet eller misstanke om människohandel
- Förväntat avslag på asylansökan
- Pågående överklagande av tidigare avslagen asylansökan
- Påtaglig psykisk ohälsa
- Avslag på asylansökan
- Åldersuppskrivning
- Barnet närmar sig 18-årsdagen
- Annat riskbeteende hos barnet/den unge
Riskbeteenden innan barnet eventuellt avviker
- Är ofta borta från boendet
- Blir hämtad av okända vuxna
- En ”anhörig” dyker upp plötsligt och för barnets/den unges talan
- Har mycket pengar, kan inte redovisa för pengarna
- Undviker kontakt med personal och andra boende på boendet
- Om den unge kom till Sverige i grupp eller med någon som uppges vara släkting
- Varit aktuell hos polisen
- Misstänkt kriminalitet
- Låg närvaro i skolan
- Många telefonsamtal/sms
- Misstänkt bruk/missbruk av alkohol eller andra droger
Extra stödinsatser vid riskfaktorer/riskbeteende (utöver lagstadgade insatser)
- Strukturerad vardag i form av skola eller sysselsättning.
- Aktiv fritid – socialtjänsten, boende, skola samt frivilligaktörer.
- Skapa en bild av den unges nätverk.
- Kontakt med barnets anhöriga (om möjligt).
- Socialtjänsten/transitboendet/god man upptäcker att ett barn har avvikit och skickar inom 24 timmar in en begäran om personefterlysning till polisen.
- Den som upptäckt att ett barn har avvikit tar ansvar för att berörda informeras. Socialtjänsten informerar Migrationsverket.
- Polisen gör en nationell efterlysning om försvunnen person och vid behov och misstanke om brott inleds en förundersökning och förhör hålls med boendepersonalen.
- Om barnet tidigare har angivit att hen planerar resa vidare till annat land bör socialtjänsten och polisen ta kontakt med myndigheterna i det landet.
- HVB-hemmet/stödboendet/familjehemmet upptäcker avvikningen och kontaktar inom 24 timmar barnets god man och socialsekreterare. Får inte boendet tag på god man ska de göra en anmälan om försvunnen person till polisen.
- God man eller ansvarig socialsekreterare gör en anmälan om försvunnen person till polisen som utfärdar en nationell efterlysning. Vid behov och misstanke om brott inleder polisen en förundersökning och intervjuar boendepersonalen.
- Boendet informerar socialsekreteraren om avvikningen som i sin tur informerar Migrationsverket och God man om avvikningen.
- God man och socialsekreteraren kommer överens om vem som informerar skolan.
- När det kommer till socialtjänstens kännedom att ett barn har avvikit ska ansvarig socialsekreterare dessutom göra en initial bedömning gällande om grunderna för ett omedelbart omhändertagande enligt 6§ LVU är uppfyllda.
- Om barnet vid något tillfälle påträffas av polisen överlämnas ärendet antingen till socialjouren eller tvångsomhändertas ifall ett LVU-beslut finns.
- Om barnet har uppgett att hen planerar resa vidare till annat land bör socialtjänsten och polisen ta kontakt med myndigheterna i det landet.
Länets socialtjänster bör registrera följande i uppföljningssyfte:
1. Återkommet/påträffat barn:
a. av vem: god man, polis etcetera.
b. var: i länet, utanför länet
c. tillstånd: våld, människohandel, droger, kriminalitet, heder, död, självmord, annat:
d. erbjudna insatser: Ja/Nej
Barn som inte återkommit inom tre månader efter avvikning noteras försvunnen vid avslutande av ärendet. I samband med att Migrationsverket och socialtjänsten avskriver ärendet bör barnet noteras som försvunnen. Migrationsverket ska informera socialtjänsten när de registrerar barnet som avviken.
Polisen bör registrera följande vid anmälan och uppföljning av försvunnen person:
- Särskild specificering för ensamkommande barn som anmäls försvunna.
- Kön, födelseår och nationalitet.
- Brottsmisstanke
- Uppföljning (lösta fall, nedlagda ärenden, etcetera.)
Kontaktuppgifter:
Ring 114 14 (polisen) eller 116 000 (journummer för försvunna barn)
Personuppgifter
- Personnummer/födelsetid:
- Dossiernummer/beteckning:
- LMA.nr:
- Förnamn (noga med stavning):
- Efternamn (noga med stavning):
- Adress:
- Mobiltelefon nr:
- E-postadress:
- Facebook eller andra sociala medier, användarnamn:
- God man, namn och telefonnummer:
- Socialsekreterare, namn och telefonnummer:
- Skola (namn, klass, klassföreståndare samt telefonnummer):
- Kontaktuppgifter till familj, släkt eller vänner i eller utanför landet:
Beskrivning av barnet/ungdomen
- Kön:
- Ursprung (land/region/världsdel):
- Språk som barnet talar: Behövs tolk?
- Längd:
- Kroppsform:
- Hårfärg:
- Ögonfärg:
- Kännetecken (till exempel tatueringar, ärr, tandstatus, glasögon mm):
- Klädsel vid försvinnandet:
- Finns foto på barnet/ungdomen:
- Har barnet/ungdomen några särskilda behov (sjukdom/diagnos, annat):
- Har barnet uttryckt suicidala tankar?
- Har barnet/ungdomen försvunnit tidigare:
- Om ja på föregående fråga, var hade han/hon varit någonstans:
- Hur länge har barnet befunnit sig i Sverige?
- Vart har barnet bott under tiden här?
Övriga frågor
- Datum för avvikelse:
- På vilken plats sågs barnet/ungdomen senast (Vem såg barnet, namn och nummer till denna person):
- Har barnet/ungdomen tagit med sina tillhörigheter från boendet (planerat avvikande):
- Hade barnet/ungdomen vid tiden innan försvinnandet uttryckt/visat tecken på ångest/oro (Om ja, HUR har barnet uttryckt/visat detta):
- Hade okända personer sökt kontakt eller synts till i närhet av barnet/ungdomen vid tiden innan försvinnandet (Om ja, vad för personer? Män/kvinnor? Hur många? Ålder på dessa? Fordon? Finns det noterat tillfällen för detta? Ändrade barnet sinnesstämning efter eventuell kontakt med personerna?):
- Övrig relevant upplysning? Andra ovanliga omständigheter kring barnets/ungdomens försvinnande:
- Har barnet fått något negativt besked i sin asylprocess eller annat besked nyligen?
- Datum och klockslag för polisanmälan:
- Ärende/diarienummer polisanmälan:
Bemötande och agerande när ett barn som misstänks vara avviket påträffas.
- Presentera dig själv och vem du är.
- Fråga vem barnet/ungdomen är, om denna är asylsökande och hur denne mår.
- Lägg märke till barnets kroppsspråk, om barnet visar rädsla eller är påverkad av alkohol och/eller andra droger.
- Försök föra ett samtal med barnet ensam för att underlätta för barnet att prata fritt.
- Notera var och med vem barnet påträffas och annan relevant information.
- Lämna dina kontaktuppgifter till barnet.
- Gör en orosanmälan direkt till socialtjänsten i kommunen där påträffandet sker.
- Vistelsekommunen (det vill säga den kommun som barnet påträffas i) ska kontakta ansvarig socialtjänst och informera om att barnet påträffats samt utbyta relevant information. God man ska även kontaktas för utbyte av information.