Ryaberg
I mitten av 1700-talet bestod orten av en enda gård. Industrialismen förvandlade platsen. På 100 år blev Gården Ry samhället Ryaberg. Med järnväg, sågverk, kooperativ affär och en befolkning som inte levde av jordbruk utan av lönearbete.
Ryabergs station. Järnvägen kom till byn 1989. Bilden är från omkring 1920. Foto: Sveriges järnvägsstationer
Landsbeskrivningen
Enligt Landsbeskrivningen bodde det sju vuxna personer på gården i Ry 1729. Barn under 15 år togs inte med i dokumentationen.
Gården var ett 3/8-dels förmedlat hemman. Att det var förmedlat innebar att det hade nedsatt skattekraft. Till 5/8-delar var det ett kronohemman (arrenderades av staten). Två åbor med var sin hustru delade på gården. Där bodde också tre hjon. Brukarna odlade råg, korn och havre på åkrarna – som var rika på kampersten. Skörden var inte så riklig utan gav 1,5–2 korn på varje sått korn.
Två kålgårdar och humlestänger fanns på gården. Hägnaderna bestod av skeagärde. Det fanns en backstuga på markerna. På ängen växte ekeskankar och ljung. På utmarken fanns bokskog med en och ljung. Till gården hörde en skvaltkvarn. I Landsbeskrivningen noteras att åborna ”ändå” var någorlunda behållna.
Laga skifte 1856
Laga skiftesreformen innebar att markerna delades upp mellan de två åborna.
Nummer 1 fick den östra delen som bestod av fem åttondelar av gårdens marker, samt en liten bit i sydväst.
Nummer 2 fick sina tre åttondelar i väster och byggde en ny gård söder om vägen nära åkrarna.
Man kan undra varför det lilla området i sydväst delades av? Kanske till backstugusittaren som i stället blev torpare.
Ry vid tiden för laga skiftet i mitten av 1800-talet. ©Lantmäteriet
1926 års karta
På 1926 års karta ser man att det skett flera förändringar i byn. Nu har det blivit tre gårdar – nummer 2 har delats upp i två delar. Det finns nu även fyra torp och tre lägenheter, alltså bostäder utan egen mark. Dessutom finns här sedan 1889 en järnvägsstation. Här finns också en butik, ett sågverk och två kvarnar i bäcken.
Tre gårdar (röda), fyra torp och tre lägenheter (blå) samt två kvarnplatser (svarta). © Lantmäteriet
Bebyggelseförändringar
1729 fanns här en gård och två åbor samt en backstuga. Efter 1856 fanns här två gårdar. På 1920-talet tre gårdar, fyra torp och tre lägenheter. Allt koncentrerat till järnvägsområdet/inägomarken. Fram till 1960-talet tillkommer sex bostäder, medan två försvinner, Slättahult och ett hus vid vägen längst i nordost.
De som bodde i lägenheterna, byggnaderna utan egen mark, kan ha jobbat med järnvägsbygget och kanske även med den imponerande Skallingebron. Bondbyn hade förändrats och fått en infrastruktur som hörde ihop med industrialismen. Nu fanns här järnväg, sågverk och en kooperativ affär. Utmarken beskogades och skogsbetet upphörde, vilket förändrade landskapet och naturen. Ängsbruket hade som mest utgjort 30 hektar i den lilla byn. Det upphörde helt.
Kartorna berättar om hur byn utvecklats och vuxit. © Länsstyrelsen i Halland
Lunglav. Foto: Länsstyrelsen i Halland
Stavsbjär naturreservat
Stavsbjär är en bergshöjd där det växer gammal bokskog. I skogen finns ett rikt växt- och djurliv med många sällsynta arter. Från toppen av branten har man utsikt över Fylleåns dalgång och reservatet Svarta klippan österut. I den östvända bergssluttningen finns rasbranter med stora block och lodräta stup.
Gammal skog
På de högsta ställena växer gammal bokskog med gott om döda och döende träd i form av högstubbar, lågor och torrakor. På dessa och på levande träd finns många sällsynta mossor och lavar. Många av dessa organismer ställer höga krav på sin miljö. Gammal skog, död ved och hög luftfuktighet är några av förutsättningarna.
Lavar, mossor och snäckor
I området växer bland annat den stora, vackra lunglaven, liksom bokvårtlav, olivklotterlav, kornbandmossa och bokfjädermossa. I den fuktiga miljön trivs många snäckor, exempelvis olika slags spolsnäckor.
Ett rikt reservat
Reservatet har bildats för att man ska kunna bevara karaktären av bokdominerad naturskog med rik fauna och flora.
Stavsbjär enligt kartor från1859 och 1920
Svarta klippan
Svarta klippan är ett naturreservat strax öster om Ryaberg. Området är 16 hektar stort, skyddat sedan år 2000.
Svarta klippan är en nästan 100 meter hög brant på östra sidan av Fylleåns dalgång. I branten klättrar urskogslik bokskog med grova träd, högstubbar, hålträd och liggande trädstammar. Några av bokarna är nästan 300 år gamla. Här växer de sällsynta växterna dvärghäxört och skogsbräsma. Ett stort antal odlingsrösen utgör spår av forntida odling.
Spår av äldre landskap
Vi kan fortfarande hitta spår av det liv som har levts på platsen under århundradena före oss. Med hjälp av de gamla kartorna och lite träning i att leta efter rätt saker i naturen kan vi se:
- Ängsmarksrester, gamla träd och blommor
- Hägnadsmurar/rester
- Igenvuxna åkrar
- Ljungmarksspår
- Vägar på utmarken som är igenvuxna,
- Grindar (stenstolparna) som är spår av gärdesgårdar
- Kvarnar
Fylleå
Fylleån ingår i ett Natura 2000-område, vilket innebär utvald värdefull natur inom EU. Vattendraget övervakas genom regelbunden provtagning.
Hjärtstilla är en rödlistad växt som inte tål igenväxning och konkurrens. Den växer gärna vid hönshus, ladugårdar och uthus. Här finns den i nordöstra Ry. Rödlistad som sårbar.Gynnas av omrörning av jorden.
Hjärtstilla.
Ort- och platsnamn
Ry: En röjning i skogen. Namnet på byn kan ha tillkommit redan på vikingatiden men var vanligast under medeltid.
Fogdeklippan: Ett namn som antyder att det finns en historia knuten till platsen.
Stavsbjär: Namnet kan syfta på bokstavar.
Gökhultakärr: Hult betyder liten skog och kunde även skrivas ”-ilt”, ”-alt” eller ”elt”. Namn med ”-hult”-ändelsen tillkom från 1100-talet. Kanske fanns det en gård som hette Gökhult invid kärret.
Ord och begrepp
Förhistorien: Tiden innan det finns skriftliga källor. I Sverige är det tidig medeltid vid 1100-talet som markerar övergången till den historiska tiden men gränsen mellan arkeologi och historia inte är knivskarp. Stenålder, bronsålder och järnålder räknas till förhistorien.
Jägarstenålder: Från istidens slut för mer än 10 000 år sedan – 4000 före Kristus
Bondestenålder: 4000 – 1800 före Kristus
Bronsålder: 1800 – 500 före Kristus
Järnålder: 500 före Kristus – 1050 efter Kristus
Medeltid: 1050 – år 1525
Åbo: I äldre tid allmän benämning på jordägare som själv bebodde och brukade sin jordegendom.
Åborätt: Juridisk term som innebar rätten att på viss tid eller livstid bruka någon annans jord.
Kronohemman: En jordegendom som ägdes av kronan/staten och som brukades av en kronobonde med åborätt. Kronobonden hade nybyggnads- och underhållsskyldighet liksom annan landsbo.
Skattehemman: En gård där bonden betraktar jorden som sin egendom och betalar skatt till kronan/staten för den uppodlade arealen. Systemet går tillbaka till tidig medeltid.
Manhus: Ungefär ”mangårdsbyggnad”. Byggnad på en lantgård där människorna bor, till skillnad från stallar, ekonomibyggnader, uthus och vagnslider mm.
Skeagärde: Staket som består av granslanor som förankras med en och en halv meters mellanrum av vidjor av björk eller gran. Mindre arbetskrävande än stengärdsgårdar men krävde också mer underhåll.
Landsbeskrivningen: Hallands Landsbeskrivning är en detaljerad redogörelse socken för socken över förhållandena i Halland 1729, gjord på order av landshövding Wilhelm Bennet. Den bestod av fyra volymer på totalt omkring 4 000 sidor. Originalet finns i Landsarkivet i Lund.
Nyckelbiotop: Område med en speciell naturtyp av stor betydelse för skogens flora och fauna och som har förutsättning att hysa hotade och rödlistade arter. Ett skogsområde kan vara en nyckelbiotop på grund av en speciell skogshistoria eller på grund av sällsynta ekologiska förhållanden.
Högstubbe: Ett träd där kronan brutits av. Högstubbar är viktiga för djurlivet och det förekommer att man vid avverkning avsiktligt lämnar naturligt uppkomna högstubbar eller att man skapar dem genom att kapa ett träd två till tre meter över marknivån.
Lågor: Liggande träd. Träd som fallit och får ligga kvar blir speciellt intressanta biotoper för insekter. Torraka eller torrfura: Dött träd som förblivit stående.
Ryaberg ligger norr om Simlångsdalen öster om Oskarström.