Framtidens jordbrukspolitik diskuterades vid rundvandring på Tvååkers mosse

En solig dag i början på juni möttes ett fyrtiotal riksdagsledamöter, regionala och lokala politiker, företrädare för jordbrukets och landsbygdens intresseorganisationer, forskare och företrädare för olika nationella myndigheter i Tvååker för att diskutera jordbrukslandskapet som den sammanhållande länken för en levande landsbygd.

De bägge värdarna, Hallands landshövding Anders Thornberg och kommunstyrelsens ordförande i Varberg Ann-Charlotte Stenkil inledde dagen med att önska deltagarna välkomna till Tvååker. Att jordbrukslandskapet har många syften slogs fast. Det står både för en robust livsmedelsproduktion, en ekonomisk lönsamhet, biologisk mångfald samt att det utgör en attraktiv livsmiljö för landsbygdens invånare. Landshövding Anders Thornberg poängterade att jordbrukslandskapet är mer än bara mat, det är en samhällsbärare.

Målet med dagen var att diskutera hur jordbrukspolitikens stödsystem kan utvecklas för att bättre främja alla dessa syften samt vilken roll som ett starkt civilsamhälle spelar för att bevara och främja en levande landsbygd. Under dagen vävdes olika perspektiv och politiska områden samman i förtroendefulla och förutsättningslösa samtal.

Jungfru Marie naturstig – en av Hallands mest artrika betesmarker

Seminariet var förlagt till naturplats Tvååkers Mosse där deltagarna under en rundvandring med markägarna fick ta del av hur man genom ett lyckat samarbete nyttjar markerna tillsammans. Här jobbas det för att utveckla den biologiska mångfalden samt att man välkomnar både Tvååkersbor och tillresta till det nya rekreationsområdet som håller på att skapas. Rundvandringen tog deltagarna längs med kulturstigen Jungfru Marie naturstig på öppna fält, smala stigar och genom både skog och betesmark.

– Medel från privata och offentliga finansiärer har hjälpt projektet att gå från vision mot verklighet – men styrkan ligger i vårt arbetssätt: Vi som markägare vill bidra till ett starkt lokalsamhälle och samarbetar med kommunen och myndigheterna på en jämbördig nivå. Vi kallar det för "samråd på riktigt" – det kräver mycket dialog, men resultaten talar förhoppningsvis för sig själva, säger Daniel Andersson, som är den drivande motorn i projektet.

Under rundvandringen togs frågor upp kring förenkling av rådande regelverk. Redan 2011 kom Jordbruksverket med en rapport som pekade på utvecklingsbehov av både stöden och reglerna kring dem. Harald Svensson, tidigare chefsekonom på Jordbruksverket, delade med sig av sina tankar. Andreas Dehlin, handläggare på Länsstyrelsens landsbygdsenhet, konstaterade att det finns ett stort värde i att öka förståelsen för hur myndigheter arbetar och hur politikens inriktning ger avtryck i landskapet.

Utmaningar och lärdomar

Rundvandringen avslutades med en livlig och konstruktiv diskussion i sagolik miljö intill den anlagda sjön vid Tvååkers mosse. Diskussionerna kretsade kring hur regler och jordbrukarstöd bör förändras för att kunna gynna både lantbruk, natur- och kulturvärden samt rekreation. Primärproduktionen och betesmarkernas betydelse för den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet betonades. Men även ekonomiska utmaningar för lantbrukare och betydelsen av en bred landsbygdspolitik som för ihop vårt urbana samhälle med landsbygden avhandlades. Utmaningarna med att behöva prioritera jordbrukarstöden blir en viktig fråga inför den kommande reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP (common agricultural policy) kommer ha stor påverkan på Sverige, Halland och vårt jordbrukslandskap.

Anders Drottja, politisk sakkunnig hos landsbygdsminister Peter Kullgren, redogjorde för regeringens mål i samband med reformen:

– Regeringens utgångspunkt för arbetet med den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027 har varit att den kommande reformen ska leda till lönsamhet, konkurrenskraft och förenkling.

Så vad händer framöver? Andreas Dehlin från Länsstyrelsen sammanfattar dagen:

- Deltagarna representerade en rad olika myndigheter, politiska nivåer, organisationer och typer av aktörer i landskapet och var engagerade i samtalen under dagen. Exemplet med samverkan i Tvååker visar på hur civilsamhället i nära kontakt med myndigheter kan ge goda resultat som spänner över flera politikområden från livsmedelsproduktion, miljömål till rekreation. Det finns en samstämmighet kring behovet av fortsatt dialog och diskussion för att lösa framtida utmaningar.