Nu blommar ginsten, Hallands hotade landskapsblomma

Närbild på hårginst, gula blommor med grön buskig bakgrund.

Hårginst är en upp till 30 centimeter hög, tornlös ärtbuske med håriga blad och gula blommor.

Hårginsten, som är Hallands landskapsblomma, växer på sandiga och torra marker som ljunghedar, framför allt i de södra delarna av länet. I början av juni kan man se den färga marken gul i ett hav av blommor. Men arten är rödlistad och klassad som nära hotad, då platserna den trivs på blir allt färre.

Hårginst är en upp till 30 centimeter hög, tornlös ärtbuske med håriga blad och gula blommor. Blommorna sitter enstaka eller parvis i bladvecken. Blomningen börjar normalt i senare hälften av maj och är som intensivast under de två första veckorna i juni. Den trivs på ljunghedar och i magra naturbetesmarker, men också i vägkanter och i en del övergivna grustag.

Följ med på ginstvandring!

Lär mer om vår viktiga landskapsblomma och hur vi arbetar för att förbättra dess status. Fredag 6 juni, klockan 10-12 anordnas en exkursion till naturreservaten Hollandsbjär och Mästocka ljunghed i Laholms kommun. Njut av rikligt blommande hårginst, nålginst och slåttergubbe. Dessutom kommer vi att notera cirka 15 rödlistade arter i respektive naturreservat. Ett besök är även inplanerat till Vessingelokalen för brokginst.

Samling vid Veinge kyrka för samåkning. Ingen anmälan krävs men glöm inte ta med fika! Kontaktperson: Lars-Erik Magnusson (telefon: 070-540 73 53).

Flera hotade arter på hedarna

Men artens utbredning har den senaste tiden minskats drastiskt, i takt med att dessa naturtyper antingen har odlats upp eller planterats igen med skog. För att motverka den negativa trenden arbetar Länsstyrelsen med olika åtgärder för att förbättra bevarandestatusen för ljunghed och dess associerade arter i Sverige.

Hårginsten är dock inte lika hotad som dess nära släktingar nålginst och tysk ginst, som är klassade som starkt hotad respektive akut hotad. De båda arterna är dessutom fridlysta. Särskilt allvarlig är också situationen för de elva ginstlevande fjärilar som lever av ginsten och andra närstående ärtväxter. Flera av dem hör till några av landets mest hotade arter och är endast kända från ett fåtal lokaler i landet, där de flesta ligger i Halland.

Ginsten trivs också på Tönnersjömålet, ett militärt övningsfält med tillträdesförbud.

Ginst gynnas av brand och bete

Ginsten är ljuskrävande och gynnas av brand, bete och andra åtgärder som gör att mineraljorden blottas. På flera håll i Halland har Länsstyrelsen därför röjt bort igenväxande träd och buskar och bränt mindre områden. När konkurrerande vegetation har tagits bort och jorden blottats har ginstplantorna fått lättare att hävda sig mot andra växter. Den nakna sanden och den upphettade jorden har också gjort att ginstfröna gror lättare. Även ginstfjärilarnas larver har gynnats av åtgärderna eftersom de behöver värme för att matsmältningen ska fungera. På de avbrända fläckarna hittar larverna ofta ett varmt mikroklimat som passar dem perfekt.

Nya människoskapade miljöer

Värdefulla ginsthedar finns bland annat på Mästocka ljunghed och Vessinge sandhedar i södra Halland. Men numera kan det också finnas gott om ginst i människoskapade miljöer som vägrenar, banvallar och i grustäkter. Dessa miljöer har en hel del gemensamt med det äldre hedlandskapet eftersom marken där hela tiden utsätts för störningar, sanden rörs om och växtlighet avlägsnas. Detta gynnar ginsten och andra arter som är konkurrenssvaga eller trivs bland gles vegetation.