Halländsk historia i vacker miljö

Månadens tips på ett besöksmål till en kulturmiljö går till Bollaltebygget i Laholms kommun. Ett av våra tre kulturreservat i länet.

Bollaltebygget är ett kulturreservat cirka 5 km norr om Knäred i Laholms kommun. Bollaltebygget blev 2008 Hallands tredje kulturreservat. De båda tidigare är Äskhults by Länk till annan webbplats. och Mårtagården Länk till annan webbplats. i Kungsbacka kommun.

Från danskt till svenskt

Gården anlades av Sven Andersen under dansk tid 1603, som en utgård till byn Bollalt. Samme Sven ägde gården då Halland blev svenskt 1645. Gården anlades i ett bokskogsområde där man hämtade ved och virke till silltunnor. Utgården placerades alltså närmare skogsresursen än byn Bollalt i vars närhet skogen redan förbrukats. Från de äldsta beskrivningarna vet vi att gärdsgården mellan inägor och utmark då var av trä. Men taket på gården var av halm precis som idag.

Under 16-1700-talet höggs en hel del av bokskogen ner, av Sven Andersson och hans efterkommande. Fler gårdsbruk anlades i bokskogarna. 1745 anlades gård nummer 2 i Bollaltebygget, då två bröder delade markerna mellan sig. I Bollaltebygget var 1700-talet väldigt strängt, invånarna slet hårt, många dog unga och många barn föddes. I landsbeskrivningen från 1729 beskrivs gården ungefär som den ser ut idag. Invånarna hade dock lidit svårt under krigsåren 1700-1721 under Karl XII och dessutom med flera års missväxt.

År 1838 flyttade det unga paret Johannes och Johanna från Körsveka in med dottern Kristina, 1 år. Då var gården sliten och de byggde om och renoverade den. Johannes och Johanna levde i 60 år på gården och fick 5 barn som alla fick växa upp. På 1800-talet kunde man sannolikt leva tämligen gott här efter 1700-talets slitår.

Laga skiftet skedde 1856, men fastställdes först 1866. Fram till detta skifte hade man brukat inägor och utmark gemensamt mellan de båda gårdarna. Nu blev markerna avdelade med en stenmur. Dock skedde ingen utflyttning.

Odling och export

Under 1800-talet var odlingen väldigt viktig, inte minst för att svara mot det behov som hade uppstått i de stora städerna i Europa som hade stort behov av hästfoder, den så kallade havreexporten. Under denna period utökades odlingen även till en del av de kringliggande mossarna som dikades ut och odlades upp. På Bollaltebygget användes årder vid markbearbetning ännu under 1900-talets början. En anledning därtill var att korna som man här använde som dragdjur hade lättare för att hantera årder än plog. Man valde kor i stället för oxar eftersom de var mindre i maten och lättare att hantera. Korn, råg, havre och potatis odlades. Även lin och hampa odlades för att framställa textilier.

Johanna och Johannes avled 1897, 90 år gamla. Sonen Nils hade då redan brukat gården i 10 år med hustrun, som också hette Johanna. De fick 2 döttrar, den yngsta, Martina, blev husmor på gården 1929 när hon gifte sig med Arthur Assarsson från Körsveka. De införskaffade då gårdens första häst.

Skymd havsutsikt?

Under första världskriget inleddes landstingets storskaliga granplanteringar på länets ljunghedar. Sedan en tid hade man kommit att äga även delar av Bollaltebyggets ljunghed. De nya planteringarna sägs ha skymt Bollaltebyggets havsutsikt (!?). Landstinget lovade dock i samband med att gården blev hembygdsgård på 30-talet att inte plantera igen marken närmast gården. Än idag är ljungheden kvar som en del av kulturreservatet. Idag betas heden och delar av den bränns årligen. Bränningen gynnar både ginst och slåttergubbar. Det tar mellan 6-10 år för ljungen att bli grov igen och då krävs en ny bränning för att föryngra den.

Redan på 1930-talet började hembygdsrörelsen bli intresserade av gården. Den hade gamla anor och hade under blivit varsamt behandlad, få moderniseringar hade genomförts. Därför hade den ålderdomlig prägel på både hus och i markerna. Enligt Axel Ejwertz, ordförande i södra Hallands hembygdsförening, hade Bollaltebygget skonats från att ta ”obotlig skada av den nya tidens stormflod som brusat förödande fram över så mycket gammalt och fornt”. Professor Sigurd Erixon vid Nordiska museet i Stockholm fick höra om Bollaltebygget och blev också entusiastisk och menade redan då, på 1930-talet, att det borde skapas ett kulturreservat av denna ”hembygdsoas”.

Ett dyrt inköp

Att köpa in Bollaltebygget var för stor affär för den lokala hembygdsföreningen men med en gemensam kraftansträngning av bland annat finansminister Wigforss, riksantikvarien, landshövding Mörner, Hallands hembygdsförbund och Knäreds sockenbor kunde föreningen 1935 köpa gården och markerna närmast omkring för 6 500 kronor. Sedan dess har gården varit hembygdsgård som engagerat bygden och visats för många besökare. Idag ägs gården av Knäreds forskarring och hembygdsförening. Om man önskar komma in i gården och få en guidad tur kan man kontakta föreningen.

Film på 40-talet

Som kuriosa kan nämnas att filmen Ordet spelades in här 1943. En ganska mörk film om en stark patriark och om sinnesjukdom och religion.