Kristina Sundholm på plats som kanslichef för västra civilområdet

Sedan oktober 2022 är Sverige indelat i sex civilområden, som en del i att stärka det civila försvaret. Hallands och Västra Götalands län utgör tillsammans västra civilområdet. 9 januari tillträder Kristina Sundholm tjänsten som kanslichef, med ansvar att bygga upp och bemanna civilområdeskansliet.

Kristina Sundholm kommer närmast från en tjänst som enhetschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och har tidigare arbetat bland annat som kansliråd och försvarsråd inom Regeringskansliet och tjänstgjort i Bryssel. Kristina har även erfarenhet av Länsstyrelsens verksamhet då hon under en period var chef för länsledningens kansli i Västra Götaland.

Kristina Sundholm har en gedigen bakgrund, lämplig för att ta sig an uppgiften som kanslichef för det nyinrättade civilområdeskansliet, som är under uppbyggnad. Vi är glada att kunna hälsa Kristina varmt välkommen till tjänsten och till Länsstyrelsen säger Sten Tolgfors, chef för västra civilområdet och landshövding i Västra Götaland.
Såhär säger Kristina Sundholm om sitt nya uppdrag:

Vad bedömer du är det viktigaste att börja med i din nya roll?

En av de viktigaste frågorna är att etablera kontakten och samarbetsformerna mellan Länsstyrelsen Västra Götaland och Länsstyrelsen Halland, som ju båda ingår i västra civilområdet. Samarbetet med övriga civilområdesansvariga länsstyrelser kommer att vara centralt för att skapa en gemensam grund och utgångspunkt för etablering av den högre regionala nivån i landet. Arbetet i de sex civilområdesansvariga länsstyrelserna har kommit olika långt. I västra civilområdet står vi inför uppgiften att snarast möjligt bemanna kansliet. Annonser har redan varit ute och vi kommer inom kort att påbörja arbetet med intervjuer. Det ska bli mycket spännande!

Vad är, enligt dig, det mest betydelsefulla med att civilområdena bildats?

Vi står inför ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge, där det är viktigt att vi tillsammans vidtar åtgärder för att utveckla Sveriges beredskap på olika nivåer. Genom indelningen i den här högre regionala nivån kan totalförsvaret stärkas och få en mer enhetlig inriktning. Det handlar om att ta tillvara länsstyrelsernas kompetens och arbete, och utveckla det tillsammans med Försvarsmakten, andra myndigheter och näringslivet och skapa en mer effektiv samverkan och samordning mellan civila och militära försvaret. Det är även betydelsefullt att de civilområdesansvariga länsstyrelserna fått ett utpekat ansvar att samordna den civila delen av värdlandsstöd – det vill säga förmågan att ta emot internationellt stöd – som kommer vara viktigt inte minst inför ett kommande medlemskap i Nato.

Är det några särskilda händelser som format ditt intresse för beredskapsfrågor?

Första gången jag kom i kontakt med krisberedskapsfrågorna var i samband med tsunamin 2004 och därefter stormen Gudrun 2005 då jag arbetade i Regeringskansliet. Båda dessa händelser väckte mitt engagemang för krisberedskapsfrågorna och min vilja att vara en del i att utveckla det här arbetet. Jag har därefter haft möjlighet jobba vidare med frågorna på nationell nivå (MSB) där inte minst hanteringen av coronapandemin gett mig mycket kunskap. Mitt uppdrag inom Sveriges ständiga representation vid Europeiska Unionen gav mig också ökad kunskap om hur vi gemensamt kan bistå varandra inom ramen för det europeiska samarbetet. Att sedan få fortsätta resan och vara en del av att bygga upp civila försvaret och det nya totalförsvaret är en unik möjlighet och en av de viktigaste frågorna jag kan tänka mig att arbeta med.