Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Arbetet i reservatet Biskopshagen fortsätter i vinter

Röjning av enbuskar i reservat

År 1971 blev Biskopshagen i Varbergs kommun ett naturreservat. För tre år sedan påbörjades en större restaurering för att återställa reservatet till så som det såg ut ungefär vid dess bildande. Nu börjar stora delar av arbetet lida mot sitt slut. I vinter kommer det därför att utföras bränningar på olika ställen i reservatet. Men vad har egentligen hänt och vad kommer att hända framåt?

- Arbetet som har gjorts i reservatet de senaste åren handlar inte bara om att få tillbaka den landskapsbild som fanns på 1960-talet och står beskriven i beslut och skötselplan. Utan det handlar även om att återskapa miljöer och habitat för att gynna och stärka den biologiska mångfalden som är beroende av öppna och välhävdade hedar, säger Mikael Larsson reservatsförvaltare på Länsstyrelsen i Hallands län och som varit den som lett stora delar av arbetet i reservatet.

Syftet vid reservatets bildande var att bevara ett historiskt öppet kustlandskap med utmarksbete på de vidsträckta ljunghedarna med lavklädda hällar och nakna klippor, olika hävdformer på de sandiga och magra jordbruksmarkerna innanför, samt att bevara de natur- och kulturvärden som är knutna till detta landskap.

Restaurering för att återställa reservatet

För tre år sedan påbörjades därför en restaurering för att återställa reservatet till så som det såg ut ungefär vid dess bildande.

- Ny forskning har också visat att den artrikaste ljungheden finns i de unga successionsstadierna av ljungheden, där solen når ner till markskiktet. Här trivs många arter som är ovanliga idag. När ljungen får växa sig gammal, grov och marken överskuggas, försvinner dessa och vanliga arter som är mer knutna till skogslandskap vandrar in och tar över, säger Mikael Larsson.

VIP område för pollinerade insekter

2014 genomfördes en omfattande inventering av området runt Ringhals. I den påträffades ett förvånansvärt stort antal rödlistade arter, bland annat av pollinerande insekter som aktualiserats allt mer på senare tid. Fynden av bland annat ett stort antal hotade arter av vilda bin har gjort att Naturvårdsverket utsett Väröhalvön till ett kärnområde (ett så kallat VIP-område) för pollinerande insekter. I och med detta har särskilda medel avsatts till att genomföra skötselåtgärder för att gynna bin och andra insekter, så att de uppnår så kallad gynnsam bevarandestatus. I Halland har vi bara två sådana VIP-områden. Väröhalvön och området runt Veinge i Laholm.

Vad har då hänt och kommer att hända i Biskopshagens naturreservat?

  • För ljungheden och hällmarkerna så har i princip alla enbuskar redan röjts bort. Ett arbete som fick delas upp under tre år och just nu genomförs den sista i södra delen närmast Båtafjorden. Så fort väderläget blir gynnsamt nu i höst/vinter och vindarna ligger på rätt håll så kommer vi att elda upp de högar som avverkades förra vintern.
  • Till våren kommer sedan arbetet med att bränna den gamla ljungen att påbörjas, för att föryngra den och skapa förutsättningar för nya unga plantor att gro. Reservatet delas grovt in i 10 delområden där ett område bränns per år för att vi ska få ljung i olika åldrar.
  • Allt gammalt stängsel i reservatet är borttaget och ersatts med ett nytt. Vi har till stor del använt kluvna ekstolpar för att behålla det kulturhistoriska inslaget i reservatet.
  • De elledningarna som finns kvar i reservatet kommer att tas bort.

Gynna de pollinerande insekterna

På de centrala betesmarkerna med gräs runt gårdarna i reservatet, kommer vi att cirkulera med olika hävdmetoder, för att optimera blomningen av olika örter som gynnar de pollinerande insekterna. Gräsmarkerna är indelade i fem olika hagar. Dessa kommer olika år att betas, slåttras och brännas. Allt efter vilken metod som anses vara bäst det året för att gynna blomningen. Redan nu är resultatet över förväntan och sommaren 2021 var örtrikedomen helt fantastisk på ängarna.

- Det ska bli otroligt spännande att följa upp utvecklingen genom inventeringar de kommande åren. Nya arter verkar dock redan ha vandrat in, som t ex den rödlistade krypvideglasvingen, en fjärilsart, som återfanns i somras och som var det första fyndet så här långt norrut i länet. Vi såg också direkt att ett av de rödlistade vildbina, guldsandbi har börjat öka. Guldsandbiet har ängsvädd som värdart och i augusti lyste ängarna blåa av vädden berättar Mikel Larsson.

Biskopshagens slåttrade ängar

Göra reservatet tillgängligt för allmänheten

Det som sedan återstår, är att göra reservatet mer tillgängligt för allmänheten. Ett par markerade kulturleder kommer att anläggas vilka kommer att ta besökaren förbi de olika historiska lämningar som finns kvar och upptäcktes vid inventeringen 2014.

- Olas röse, det stora stenröset från bronsålder högst upp i reservatet, känner de flesta till. Men spåren från Laga skifte i mitten på 1800-talet är inte lika iögonfallande och kommer förses med små informationstavlor längs leden, berättar Mikael.

Backstugor och bandparcellerna på betesmarkerna, båtlänningar och tomtningar från gamla fiskebodar vid den lilla hamnen som låg längst ut på udden, är inte någonting man ser förens någon pekar ut dom för en. Men detta ligger något år fram i tiden och kommer att avsluta arbetet med restaureringen av reservatet. Då det förhoppningsvis återfått en hel del av sin forna glans.

Områden utanför reservatet är också värdefulla

Områdena utanför reservatet är också värdefulla ur naturvårdssynpunkt. Länsstyrelsen och Vattenfall har därför tecknat Naturvårdsavtal för skötseln av dessa marker. Stranden vid Videberg och kustheden innanför, samt beteshagarna ute på udden ingår i avtalen.

- Avtalen ger oss möjlighet att finansiera skötseln även här. Dessa marker kommer att skötas på samma sätt som i reservatet med bränning slåtter och bete. I våras ryckte vi en hel del enbuskar ovanför badstranden för att öppna upp ljungheden och friställa några av ekarna som växte där inne bland buskarna. Enet har sedan fått ligga och torka över sommaren och kommer även de att eldas upp nu i höst/vinter när vi får lämpliga vindar. En skillnad från reservatet är att det här nere växer en hel del fina gamla ekar som kommer att vårdas och röjas fram där växtligheten börjar bli för tät, en så kallad brunnsröjning.

Videbergs betesmarker och hagmarksekar

Kontakt