Publiceringsdatum: 18 oktober 2019

Senast uppdaterad: fredag 18 oktober, 11.00

Havsnejonöga – en art på sista versen!?

Havsnejonöga Fotograf Nils Ljunggren.

Havsnejonöga. Fotograf Nils Ljunggren.

Efter flera år med kraftigt minskande mängder lekfisk ser det ut som att det svenska beståndet av havsnejonöga längs Västkusten har kraschat sommaren 2019. Vid en omfattande inventering i Halland 2008 uppskattades det halländska beståndet till mellan 500 och 1000 lekmogna individer, och det samlade svenska beståndet uppskattades till 1200–2500 individer. Efter sommarens inventering befarar vi nu att det samlade lekbeståndet längs hela Västkusten inte överstiger 100 individer.

- Att en art som funnits i över 400 miljoner år, långt innan dinosauriernas tid nu håller på att försvinna i Sverige är viktigt att uppmärksamma säger Elisabeth Thysell, vattenvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Hallands län.

Inventeringar visar på kraftig minskning i hela landet

I Halland har det genomförts omfattande inventeringar de senaste fem åren. År 2015 noterades förekomsten av lekande havsnejonöga i sammanlagt 20 vattendrag, år 2017 hittades arten i 12 vattendrag varefter det minskade till 9 vattendrag år 2018. I samband med inventeringen 2019 hittades arten endast i 2 vattendrag. I Västra Götalands län observerades endast 10 stycken havsnejonögon under årets inventering. I Skåne är arten mycket sällsynt och under 2000-talet har förekomst endast noterats i Rössjöholmsån. Arten har helt försvunnit från Blekinge län.

- En anledning till minskningen kan vara att det inte finns tillräcklig mängd stor fisk, tillexempel torsk som havsnejonöga kan suga blod av. De vuxna individerna måste även klara av att passera de halländska kraftverk som ganska långt ner i många av våra stora vattendrag hindrar arten från att nå sina potentiella lekområden längre upp, säger Elisabeth Thysell, på Länsstyrelsen i Hallands län

Nationellt åtgärdsprogram för minskande art

Konkreta åtgärder behövs omedelbart. Havs- och vattenmyndigheten är på gång att fastställa ett nationellt åtgärdsprogram under hösten för havsnejonöga.

I Sverige finns arten enbart i Halland, Västra Götaland och Skåne. Tappar vi arten i dessa län försvinner havsnejonöga helt från Sverige vilket inte är bra ur ett nationellt perspektiv.

- Olika åtgärder måste till för att bryta den negativa trenden för havsnejonöga, en art med mycket specifika miljökrav i en miljö som påverkas hårt av människan.  Åtgärdsprogrammet för havsnejonöga kommer att erbjuda en verktygslåda med bevarandeåtgärder, allt från information och kunskapsuppbyggnad till restaurering av livsmiljöer. Syftet är att gynna havsnejonöga, men åtgärderna kan även gynna många andra arter, säger Michael Diemer utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

På regional nivå koordineras arbetet av länsstyrelserna. För att nå resultat krävs dock att alla inblandade parter – myndigheter, kraftbolag, fiskare och ideella organisationer, med flera – arbetar gemensamt.

- De senaste årens tillbakagång är mycket oroande, säger Mikael Svensson vid SLU ArtDatabanken. Under de senaste decennierna har det gjort mycket åtgärder i vattendragen som borde ha gynnat havsnejonögat. Att beståndet fortsätter att minska gör att man kan misstänka stora problem i havsmiljön.

Mer fakta om havsnejonögat

Havsnejonögats förändring från larv till blodsugande parasit

Det första 5 – 7 åren tillbringar havsnejonögats larv nedgrävd i mjuka bottnar av sediment och organiskt material. Vid en längd av ca 15 cm genomgår larven en omfattande metamorfos som är en form av omvandling av dess yttre och inre organ. Då övergår den från att leva som filtrerare till att livnära sig som blodsugande parasit på fiskar och marina däggdjur. Efter metamorfosen lämnar larven det vattendrag där den föddes och vandrar ut till havet där den slutliga tillväxten sker. Efter 1–3 år till havs har havsnejonögat uppnått en längd av 60–90 cm, i undantagsfall ända upp till 120 cm. Från i slutet av maj börjar de könsmogna havsnejonögonen söka sig upp i vattendrag för lek. Leken sker normalt under juni månad, men vissa år kan den pågå långt in i juli.

Avsaknaden av stor fisk kan göra det svårt att överleva

Den komplexa livscykeln gör tillvaron besvärlig för havsnejonögat.  Mycket måste fungera och mycket kan gå fel. Vattendragen måste vara fria från vandringshinder, det måste finnas en lagom blandning av strömsträckor och lugnvatten och i havet måste det finnas tillräckligt med bytesfisk. Ju större havsnejonögat blir desto större byten behöver det, så avsaknaden av stor fisk kan vara en nyckelfaktor.

Kontakt