Publiceringsdatum: 29 juni 2018

Senast uppdaterad: måndag 2 juli, 08.46

Nu letar vi efter havsnejonöga och flodpärlmussla i Hallands vattendrag

Per Ingvarsson står i ett vattendrag och tittar ner i vattnet genom en tratt.

Pi Fly Vatten och Fiskevård inventerar havsnejonöga och flodpärlmusslor i Hallands vattendrag i sommar på uppdrag av Länsstyrelsen. Här letar Per Ingvarsson efter flodpärlmussla. Foto: Länsstyrelsen

I några veckor framöver pågår en inventering av havsnejonöga i de halländska vattendragen. Fiskarten är rödlistad och Länsstyrelsen har ansvar för att förbättra livsmiljön för den ovanliga rundmunnen. De låga vattenflödena ger oss även bra förutsättningar för att leta efter flodpärlmussla.

Havsnejonöga leker just nu i vattendragen på samma ställen som laxen leker om hösten. Tittar du väldigt noga kan du få se deras lek men de har en fantastiskt kamouflage för att smälta in i bottenstrukturen och är därmed svåra att upptäcka. Länsstyrelsen, tillsammans med konsulten PI Fly vatten och fiskevård, är just nu ute och inventerar vattendrag i länet för att kunna bedöma hur den hotade arten mår. Minskar eller ökar antalet individer? Större delen av det svenska beståndet finns nämligen i de halländska vattendragen.

Letar även efter flodpärlmussla

Länsstyrelsen har även anlitat en konsult till att leta flodpärlmussla i Hallands vattendrag. Nu i veckan har vi hittat skal av flodpärlmussla i Nissan, ett fynd som innebär att det kan finnas levande musslor i Nissan. De låga vattenflödena som är nu innebär idealiska förutsättningar för att inventera musslor.

Äldre än dinosaurierna

Havsnejonöga är en rundmun som funnits i över 400 miljoner år, långt innan dinosauriernas tid. Idag är den klassad som nära hotad i Artdatabankens nationella rödlista. Havsnejonöga behöver ett levande hav med stor fisk och fria vandringsvägar så att de når sina lek- och uppväxtområden. Det finns en rad faktorer som missgynnat arten, bland annat har olika typer av vandringshinder gjort att arten stängts ut från stora områden.

Från larv till blodsugare

Leken sker på strömmande partier där äggen kläcks och därefter simmar/driftar larverna nedströms för att lägga sig i stabila sedimentbankar och växa upp. Nedgrävd på botten livnär den sig genom att filtrera vattnet på små organismer och partiklar.

Efter fem år som larv sker en metamorfos. Då bildas den karaktäristiska munnen med vassa tänder och en rund sugskiva, och havsnejonögat vandrar nedströms mot havet. Där suger den sig fast på efterhand allt större fiskar som torsk och lax och suger blod.

Efter ett antal år till havs som blodsugare återvänder de till vattendragen för att leka, de luktar då till sig var de ska simma upp genom att larverna som ligger i vattendragets sediment sänder ut feromoner. Efter lek dör den vuxna individen som då är över en meter lång.

Lyssna på inslag i radion

P4 Halland följde med Elisabeth Thysell och Per Ingvarsson under en inventering. Här kan du lyssna på inslaget >>länk till annan webbplats

Om du observerar havsnejonöga i något vattendrag kontakta gärna Elisabeth Thysell, se kontaktuppgifter nedan.

Kontakt