Växtnäring och växtskydd
Använder du växtskyddsmedel yrkesmässigt? Här finns information om integrerat växtskydd, behörighetsutbildningar och sprutjournaler.
För att du yrkesmässigt ska få använda växtskyddsmedel ska du tillämpa principen för integrerat växtskydd (IPM). Integrerat växtskydd handlar om att skapa hållbara växtskyddsstrategier genom att förebygga, bevaka, behovsanpassa och följa upp de moment som utförs i odlingen. Med metoden kan behovet av att använda kemiska växtskyddsmedel minskas.
Att använda växtskyddsmedel, Jordbruksverket
Länk till annan webbplats.
Växtskyddsåtgärder och integrerat växtskydd, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Utbildning för att använda växtskyddsmedel
För att få använda växtskyddsmedel i klass 1L-2L behöver du ha behörighet. Genom en grundkurs på fyra dagar får du det användningstillstånd och den behörighet som krävs. Behörigheten gäller i fem år och förnyas genom att delta i en vidareutbildning.
Krav på godkänd utbildning och utrustning, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Olika behörigheter
Behörigheten för växtskyddsmedel är uppdelad i utomhusbehörighet och växthusbehörighet. Grundkurs för utomhusbehörighet finns med inriktning jordbruk eller trädgård. Vidareutbildningar finns med inriktning jordbruk, frukt och bär samt golf- och grönytor.
Om du behöver tillstånd för att sprida växtskyddsmedel både utomhus och i växthus ska du gå en fyradagars grundkurs plus en inriktningsdag för att komplettera med den andra inriktningen. Extradagen blir ett separat kurstillfälle och är inte i direkt anslutning till grundkursen.
Om du vill behålla ditt tillstånd att sprida växtskyddsmedel både utomhus och i växthus, välj den vidareutbildning du vill och kryssa för vid anmälan att du vill göra ett utökat prov.
Grundkurs att använda växtskyddsmedel utomhus - tillfällen och datum
Grundkursen med inriktning jordbruk är alltid i början av mars (vecka 10). Plats: Munkagårdsgymnasiet, Tvååker
Vidareutbildning att använda växtskyddsmedel utomhus – tillfällen och datum
Hallands vidareutbildningar inför odlingssäsong 2024 har redan genomförts. Om du har missat dem kan du anmäla dig till ett kurstillfälle i något annat län. Du hittar både fysiska och digitala kurser via Jordbruksverkets kursportal.
Hallands vidareutbildningar inför odlingssäsong 2025 kommer huvudsakligen att genomföras under november 2024.
Jordbruksverkets kursportal Länk till annan webbplats.
Kontakta gärna oss om du behöver hjälp att hitta en lämplig kurs
För specialkurser i betning, frukt och bär, golf- och grönytor samt växthus hänvisar vi till Länsstyrelsen i Skåne.
Växtnäring och växtskydd, Länsstyrelsen Skåne Länk till annan webbplats.
Dokumentera i sprutjournalen
All yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel ska dokumenteras. Det är sprutförarens ansvar att föra sprutjournal. Att föra sprutjournal ger en ökad medvetenhet kring växtskyddsarbetet och möjlighet att förbättra hantering och spridning genom att dra nytta av föregående års behandlingar och resultat.
Vad ska dokumenteras i sprutjournalen?
- Tidpunkt för spridningen.
- Vem som utfört spridningen.
- Område för spridningen.
- Syftet med spridningen.
- Växtskyddsmedlets namn och dosering.
- Skyddsavstånd.
- Uppgifter om blommande växter inom området (om medlet är skadlig för pollinerande insekter).
- Karenstid och skördedatum (om karenstid finns)
Både uppdragsgivaren och den som utför arbetet med att spruta ska kunna visa upp en sprutjournal om tillsynsmyndigheten begär det. Det är Länsstyrelsen eller kommunen som utför tillsyn.
Utbildningskampanjen Säkert växtskydd
Kampanjen Säkert Växtskydd är en utbildningskampanj för att förbättra hanteringen av växtskyddsmedel. De har tagit fram en mall för sprutjournaler som du fritt kan ladda ner och använda.
Jordbruksverket har även utvecklat appen Sprutjournal som du kan använda för att dokumentera.
Mall för sprutjournal, webbplatsen Säkert Växtskydd Länk till annan webbplats.
Ladda ner appen Sprutjournal från App Store Länk till annan webbplats.
Ladda ner appen Sprutjournal från Google Play Länk till annan webbplats.
Utbildning (1L) ger behörighet till att använda råttgift
Om du har genomgått Jordbruksverkets utbildning (1L) anser Arbetsmiljöverket att du har den särskilda kunskap som krävs för tillstånd att hantera råttgift i klass 1 So. Du behöver fortfarande ansöka om tillstånd hos Arbetsmiljöverket.
Potatiskräfta och flyghavre
Ogräset flyghavre och karantänskadegöraren potatiskräfta kan orsaka stora ekonomiska förluster.
När du hittar eller misstänker att du hittat potatiskräfta på din mark ska du anmäla det till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket.
Det är du som brukar fastigheten som är skyldig att vidta åtgärder för att flyghavre inte sprids och bekämpa flyghavre genom handplockning eller kemisk bekämpning.
Har du frågor kan du kontakta Länsstyrelsen.
Karantänskadegörare, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Flyghavre - ogräs som måste bekämpas, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Flyghavre, stånds och allvarliga sjukdomar på potatis
Mer detaljerad information om ogräsen flyghavre och stånds samt olika sjukdomar på potatis.
Flyghavre är ett besvärligt ogräs. Om den inte bekämpas kan skördar kraftigt påverkas. Det finns därför lagar för skydd mot spridning av flyghavre.
För hela Halland gäller att marken, i så stor utsträckning det är möjligt, ska hållas fri från axade plantor av flyghavre. Om man inte med provtagning kan bevisa att ett spannmålslass är fritt från flyghavre får man inte transportera utan att spannmålslasten är täckt med presenning eller dylikt. Länsstyrelsen kan skriftligen uppmana odlare att bekämpa flyghavren. Om odlaren inte följer uppmaningen kan Länsstyrelsen utföra åtgärden och då får odlaren stå för kostnaden.
Vill du rapportera förekomst av flyghavre kontakta oss på Länsstyrelsen. Du kan vara anonym om du ringer, uppge i så fall inte ditt namn.
Ljus ringröta är en mycket allvarlig potatissjukdom som orsakas av en bakterie. En angripen potatis får en ringformig röta 5-10 millimeter innanför skalet. Bekämpningen regleras dels av svensk lagstiftning och dels av EU-direktiv. Misstänker du att din potatis är smittad av ljus ringröta är du skyldig att anmäla detta till Jordbruksverket.
Potatiskräfta är en mycket allvarlig jordbunden sjukdom som orsakas av en svamp. Angrepp av potatiskräfta gör att kvaliteten på knölarna försämras och antalet bildade knölar minskar. Bekämpningen regleras dels av svensk lagstiftning och dels av EU-direktiv.
I Halland finns sex jordbruksfastigheter som är smittförklarade avseende potatiskräfta. För området söder om väg 117 (gamla sträckningen) i Laholms kommun är även alla villafastigheter förklarade som riskområden. I detta område får man bara odla kräftresistenta potatissorter. Bilder och mer information om vilka sorters potatis som är resistenta mot potatiskräfta finns hos Jordbruksverket.
Stånds är ett naturligt inslag i den svenska floran men kan vara giftig för betande djur. Detta gäller även för den sällsynta växten vattenstånds. Om du ska göra åtgärder i betesmarker där det växer vattenstånds behövs det särskild hänsyn.
Nya regler om gödsel
Från och med den 1 mars 2022 gäller nya regler för gödsel. Mängden kväve som du får tillföra vissa höstgrödor sänks från 40 till 30 kilo och du ska även ta hänsyn till markens möjlighet att leverera kväve till de växter du producerar.
Mer om de nya reglerna, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Regler för växtnäring i Halland
Olika regler gäller för lagring och spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel beroende på om det sker inom eller utanför det nitratkänsliga området.
Regler för spridning och lagring av gödsel på lantbruk
Reglerna ser olika ut beroende på om du brukar mark i ett nitratkänsligt område eller inte. Indelningen av känsliga områden görs utifrån församlingar.
I Halland är samtliga församlingar i kommunerna Halmstad, Kungsbacka, Laholm och Varberg känsliga områden.
I Hylte kommun är Drängsered församling känsligt område.
I Falkenbergs kommun räknas följande församlingar som känsliga områden: Falkenberg, Skrea, Abild, Asige, Årstad, Slöinge, Eftra, Stafsinge, Morup, Ljungby, Vinberg, Alfshög, Vessige, Askome, Köinge, Svartrå, Okome, Gällared och Krogsered.
Länsstyrelsens karta över nitratkänsliga områden Länk till annan webbplats.
Spridning av gödsel i Skåne, Blekinge och Halland
Om du sprider gödsel på mark i Skåne, Blekinge och Halland gäller särskilda regler för både de nitratkänsliga områdena och övriga områden i dessa landskap.
Spridning av gödsel i Skåne, Blekinge och Halland, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Krav och tidpunkter på grön mark i Halland
Har du mer än fem hektar åkermark? För att förhindra växtnäringsläckage ska du ha en viss andel av åkermarken bevuxen under hösten eller vintern, så kallad grön mark. Grön mark innebär att åkern är bevuxen med en övervintrande gröda eller lämnas obearbetad efter spannmålsskörd. Under vissa förhållanden får grödan brytas redan under hösten.
I Halland är minsta andel av åkermarken som måste vara bevuxen under hösten eller vintern, det vill säga vara grön mark, 60 procent.
Höst- och vinterbevuxen mark, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Godkända grödor för grön mark
De här grödorna får du räkna som grön mark:
- vall
- höstoljeväxter
- höstsäd
- sockerbetor, fodersocker‑ eller foderbetor, morötter, rödbetor och andra liknande rotväxter
- fleråriga frukt‑ och bärodlingar
- energiskog
- fånggrödor
- obearbetad stubb efter spannmåls‑ och oljeväxtodling.
Grödorna ska vara sådda med en normal utsädesmängd.
Kontakt
-
Gun Wallnedal
Projektledare
Telefon 010-2243238
-
Annica Lindén
Projektledare
Telefon 010-2243292