Tillstånd Natura 2000-område
Du kan behöva tillstånd för att bedriva verksamhet eller genomföra åtgärder i eller nära ett Natura 2000-område.
När behöver du ansöka om tillstånd?
Du behöver tillstånd från Länsstyrelsen för verksamhet eller åtgärder som kan påverka naturmiljön i ett Natura 2000-område på ett betydande sätt. Du kan även behöva tillstånd om du planerar att göra en åtgärd nära ett Natura 2000-område, om det kan påverka miljön inne i området.
Det kan till exempel handla om åtgärder som grumlar ett vattendrag som leder till ett Natura 2000-område eller anläggning av ett nytt dike som kan påverka våtmarker inom intilliggande område.
Utgå från områdets bevarandeplan för att bedöma om det finns risk för påverkan. Du hittar bevarandeplaner i Naturvårdsverkets karta över skyddad natur:
Hjälp för att använda kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket
Länk till annan webbplats.
Exempel på när du kan behöva tillstånd
- Uppföra byggnader eller anläggningar, till exempel vägar, skogsbilvägar, jakttorn och avloppsanläggningar.
- Samla in växter och djur.
- Fälla träd, avverka eller ta bort större buskage.
- Gräva, schakta, fylla ut, till exempel ledningsdragningar.
- Dika eller göra andra åtgärder som påverkar grundvatten och markvatten
I vissa fall kan det vara svårt att själv bedöma om en åtgärd kräver tillstånd. Kontakta oss på Länsstyrelsen för att få stöd i din bedömning.
Ansök om tillstånd i Natura 2000-område
Länsstyrelsen tar inte ut någon avgift för att handlägga ansökan om tillstånd för Natura 2000-områden.
Så här söker du tillstånd
Bestämmelserna kring Natura 2000 finns i Miljöbalken (1998:808). Där regleras också förfarandet för avgränsningssamrådet och miljökonsekvensbeskrivningen.
Vägledning om Natura 2000 i Sverige, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Prövningen av ett Natura 2000-tillstånd består av två delar:
- Avgränsningssamråd
- Tillståndsansökan med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Inför avgränsningssamrådet ska verksamhetsutövaren ta fram ett samrådsunderlag. Det är verksamhetsutövarens ansvar att underlaget sprids till samrådskretsen och att samrådsparterna får del av underlaget.
Samrådet syftar till att du ska samla in synpunkter från berörda sakägare, myndigheter, organisationer, allmänheten med flera.
En bra genomförd samrådsprocess underlättar och förenklar den kommande tillståndsprövningen genom att:
- värdefulla synpunkter och upplysningar kommer fram i ett tidigt skede.
- alla som berörs har tidigt fått relevant information och även fått möjlighet att komma till tals.
- miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) får den omfattning som behövs.
Det är upp till verksamhetsutövaren att bestämma hur samrådet ska läggas upp. Samrådet måste anpassas till förhållanden i varje enskilt fall. Det kan genomföras i ett sammanhang men det är ofta lämpligt att dela upp samrådet i olika etapper. Avgränsningssamrådet ska påbörjas och underlaget lämnas till samrådsparterna i så god tid att det ger utrymme för ett meningsfullt samråd innan verksamhetsutövaren utformar miljökonsekvensbeskrivningen.
I samrådsunderlaget ska uppgifterna vara av den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för att ta ställning till vilken omfattning och detaljeringsgrad MKB bör ha.
En ansökan om tillstånd enligt Natura 2000-bestämmelserna ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Vad en MKB ska innehålla framgår av 6 kap. 35 § miljöbalken.
En MKB som upprättas enbart för en prövning enligt 7 kap. 28 b och 29 §§ miljöbalken ska alltid innehålla (6 kap. 36 § första stycket miljöbalken):
- en beskrivning av verksamhetens eller åtgärdens konsekvenser för syftet med att bevara området,
- en redogörelse för de alternativ som har övervägts med en motivering till varför ett visst alternativ valts, samt
- de uppgifter som i övrigt behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 §§ miljöbalken.
En MKB som upprättas enbart för en prövning enligt 7 kap. 28 b och 29 §§ miljöbalken får begränsas till de uppgifter som behövs för prövningen (enligt 6 kap. 36 § andra stycket miljöbalken). Det vill säga om prövningen bara omfattar Natura 2000-tillståndsprövning och inte också till exempel prövning av vattenverksamhet eller miljöfarlig verksamhet. Då finns möjlighet att avgränsa bort delar av innehållskraven i 6 kap. 35 § miljöbalken under förutsättning att de inte behövs för Natura 2000-prövningen.
Ansökan med tillhörande MKB ska visa om det planerade projektet, ensamt eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter/åtgärder, kan skada utpekade livsmiljöer eller på ett betydande sätt försvåra bevarandet av de arter som Natura 2000-området ska skydda.
Samrådsunderlag och ansökningshandlingar skickas via epost till halland@lansstyrelsen.se eller via brev till "Länsstyrelsen i Hallands län, 301 86 Halmstad."
Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Syftet är att värna om vissa naturtyper samt växt- och djurarter som medlemsländerna kommit överens om att skydda. Varje land ansvarar för skyddet och vården av sina områden så att deras naturvärden bevaras. Arbetet med Natura 2000 styrs av EU:s habitat- och fågeldirektiv. Direktiven är en form av lagar.
Natura 2000 i Hallands län
EU-kommissionen har godkänt 130 områden i Hallands län att ingå i Natura 2000. Av fågeldirektivets alla arter finns 47 i Hallands län. Sydlig kärrsnäppa och skärfläcka som häckar på våra betade strandängar samt pilgrimsfalk är några intressanta arter i Halland.
Av de 91 naturtyper i habitatdirektivet som finns i Sverige finns cirka 50 i Hallands län. Hedar, sanddyner, ädellövskogar och myrar är väl representerade i länet.
Av de 103 arterna i habitatdirektivet finns 14 i Hallands län. Laxen är ett exempel, en art som är beroende att vandringsvägarna är fria och att vattenkvaliteten är god i våra vattendrag. Laxen är en art, vars framtid vi i Hallands län har ett särskilt ansvar för.
Natura 2000 är det mest ambitiösa initiativet någonsin för att bevara Europas rika naturarv. Tack vare Natura 2000 kan alla EU-länderna samarbeta för att skydda våra mest värdefulla arter och livsmiljöer i hela deras naturliga utbredningsområde i Europa, utan hänsyn till nationsgränser. Omkring 25 000 områden har tagits med, vilket gör det till det hittills största nätverket av skyddade naturområden någonstans i världen.
Man förknippar ofta naturskydd med strikt reglerade naturreservat där all mänsklig verksamhet systematiskt utesluts. För Natura 2000 använder man en helt annan strategi. Den bygger på ett fullständigt erkännande av att människa är en del av naturen och att idealet är ett samspel mellan människa och natur.
Många Natura 2000-områden har fått sitt värde just genom det sätt på vilket de brukats fram till nu. I sådana fall måste man se till att verksamheten (till exempel extensivt jordbruk) kan fortsätta in i framtiden. Så även om nätverket kommer att omfatta en del strikt skyddade naturreservat där människans verksamhet begränsas för att skydda sällsynta växter, djur och livsmiljöer, kommer huvuddelen av Natura 2000-områdena att kunna brukas också i fortsättningen, med hänsyn tagen till de känsliga livsmiljöer och arter som finns där.
På så sätt bidrar Natura 2000 till principen om en hållbar utveckling. Syftet är inte att stoppa ekonomisk verksamhet, utan att fastställa hur man kan bedriva sådan verksamhet och samtidigt skydda den biologiska mångfalden i Europa.
Ur ”Natura 2000 – Europas natur är din” (publikation från Europeiska kommissionen)
Bevarandeplaner för Natura 2000-områden i Halland
Varje Natura 2000-område har en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det finns för hot som kan påverka områdets naturvärden negativt. I mapparna nedan hittar du samtliga bevarandeplaner för Natura 2000-områden i Halland.
| Ikon som illustrerar filtyp | Filnamn | Filstorlek | Datum fil laddades upp |
|---|---|---|---|
| Föregående | |||
| Bevarandeplan Dullaberget.pdf Pdf, 2.3 MB. | 2.3 MB | 2018-12-20 11.03 | |
| Bevarandeplan Kloö.pdf Pdf, 2.3 MB. | 2.3 MB | 2018-12-20 11.03 | |
| Bevarandeplan Lidhult.pdf Pdf, 2.3 MB. | 2.3 MB | 2018-12-20 11.03 | |
| Bevarandeplan Lintalund.pdf Pdf, 2.5 MB. | 2.5 MB | 2018-12-20 11.03 | |
| Bevarandeplan Lunnamossen.pdf Pdf, 671.9 kB. | 671.9 kB | 2018-12-20 11.03 | |
| Bevarandeplan Mogölsmyren.pdf Pdf, 2.4 MB. | 2.4 MB | 2018-12-20 11.03 | |
| Bevarandeplan Moshult.pdf Pdf, 2.2 MB. | 2.2 MB | 2018-12-20 11.03 | |
| Bevarandeplan Mårås.pdf Pdf, 332.1 kB. | 332.1 kB | 2018-12-20 11.03 | |
| Bevarandeplan Skubbhult.pdf Pdf, 2.2 MB. | 2.2 MB | 2018-12-20 11.03 | |
| Bevarandeplan Store mosse-Färgån.pdf Pdf, 2.6 MB. | 2.6 MB | 2018-12-20 11.03 | |
| Bevarandeplan Tira öar.pdf Pdf, 3 MB. | 3 MB | 2018-12-20 11.03 | |
| Bevarandeplan Ödegärdet.pdf Pdf, 2.6 MB. | 2.6 MB | 2018-12-20 11.03 | |
Samtliga bevarandeplaner finns även att hitta i kartverktyget Skyddad natur, välj Natura 2000-områden i filtreringen. Vet du vad området heter kan du även använda sökfunktionen.
Kartverktyget Skyddad natur
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.