Vattenverksamhet

Ska du anlägga en brygga, leda bort vatten eller utföra någon annan vattenverksamhet? Då kan du behöva anmäla åtgärden till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd för den.

För att få bedriva vattenverksamhet behöver du oftast göra en anmälan till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen. För mindre omfattande vattenverksamheter räcker det med en anmälan. Det finns också vattenverksamhet som varken kräver anmälan eller tillstånd.

Här är en lista på vad som är vattenverksamhet enligt 11 kap. 3 § miljöbalken, samt exempel på sådana vattenverksamheter. Du hittar den fullständiga definitionen av vattenverksamhet i miljöbalken.

Miljöbalken på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Vattenverksamhet enligt miljöbalken

Exempel

1. Uppföra, ändra, laga eller riva ut en anläggning i ett vattenområde

• Anlägga eller ta bort: brygga, pir, damm, vägtrumma, bro eller bropelare.

• Dra kabel- och ledning, lägga rör eller göra kulvert.

2. Fylla ut eller påla i ett vattenområde

• Anlägga: vägbank, pir, tryckbank, erosionsskydd eller andra förstärkningsåtgärder.

• Utöka land.

• Påla för anläggningar eller förtöjning.

3. Leda bort vatten från ett vattenområde

• Ta ut vatten för dricksvatten, bevattning eller kylning.

4. Gräva, spränga eller rensa i ett vattenområde

• Gräva, muddra, underhållsmuddra eller rensa dike.

5. En annan åtgärd i ett vattenområde som syftar till att förändra vattnets djup eller läge

• Reglera vattennivån (till exempel via regleringsmagasin)

• Gräva om vattendrag.

• Anlägga våtmark

6. Leda bort grundvatten eller utföra en anläggning för detta

• Leda bort grundvatten tillfälligt under byggnation eller kontinuerligt från undermarksbyggen (garage, källare).

• Gräva eller borra brunn.

• Ta ut vatten för dricksvatten, bevattning eller kylning, samt tillhörande pumpanordningar.

7. Tillföra vatten för att öka grundvattenmängden eller en anläggning eller en annan åtgärd för detta

• Anlägga infiltrationsdamm eller infiltrationsbrunn med tillhörande pumpverk och intagsledningar.

8. Markavvattning

• Dika ut, valla in eller sänka av ett vattenområde för att varaktigt skydda mot vatten

Vad krävs för att få bedriva vattenverksamhet?

För att få bedriva vattenverksamhet behöver en del krav uppfyllas. Du behöver också vidta vissa försiktighetsmått för att begränsa negativ påverkan på miljön.

För att få bedriva vattenverksamhet behöver bland annat följande krav uppfyllas:

  • Verksamheten får inte försvåra annan verksamhet som i framtiden kan antas beröra samma vattentillgång, och som främjar allmänna eller enskilda intressen av vikt.
  • Miljöbalkens 2 kap. med de allmänna hänsynsreglerna ska följas.
  • Om vattenverksamheten kan skada fisket (inklusive blötdjur och kräftdjur) är verksamhetsutövaren skyldig att utan ersättning vidta de skyddsåtgärder som behövs. Dessutom ska verksamhetsutövaren underhålla de anordningar som behövs för fiskens framkomst (framkomlighet) eller fiskets bestånd med mera.
  • Nyttan av verksamheten från allmän och enskild synpunkt ska överväga kostnaderna, skadorna och olägenheterna av den.
  • Verksamhetsutövaren måste ha rådighet (förfoganderätt) över vattnet där verksamheten ska bedrivas.

Vid prövning av vattenverksamhet ska man ta hänsyn till både allmänna och enskilda intressen. Begreppet intresse kan användas för att peka ut sakägare.

Allmänt intresse

Som allmänt intresse räknas sådant som exempelvis berör stora grupper i samhället, samhällets förutsättningar eller naturen i stort. För att vara säker på att vattenverksamhet inte skadar allmänna intressen behöver du ta reda på vilka allmänna intressen som finns i omgivningen.

Exempel på allmänna intressen:

  • miljöintressen
  • växter och djur
  • naturreservat
  • kulturlämningar
  • riksintressen
  • grundvatten
  • allmänna badplatser
  • framkomligheten för friluftslivet
  • farleder.

Enskilt intresse

Som enskilt intresse räknas sådant som berör någon eller några enskilda privatpersoner, till exempel fastighetsägare, grannar, fiskerättsinnehavare eller andra nyttjanderättshavare.

Exempel på enskilda intressen:

  • vattentillgång
  • vattenupptag (exempelvis brunn)
  • fiskemöjlighet
  • vattenkvalitet lokalt
  • mindre badplats
  • båtplats
  • småbåtshamn
  • ägor.

Om någon enskild hävdar att deras enskilda intresse skadas, och Länsstyrelsen bedömer att det finns skäl för detta, så kan vattenverksamheten inte hanteras genom en anmälan till oss. Du måste då istället söka tillstånd hos Mark- och miljödomstolen.

För att få bedriva vattenverksamhet ska du ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. Rådighet innebär att ha förfoganderätt.

Bestämmelser om rådighet finns i 2 kap. lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Rådighet kan till exempel grundas på äganderätt, servitut, nyttjanderätt eller annan rätt. Verksamhetsutövaren ansvarar själv för att se till att ha rådighet över vattnet där åtgärderna ska utföras.

Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

För att begränsa negativ påverkan på vattenmiljön vid arbeten i vatten behövs olika försiktighetsmått. Försiktighetsmått innefattar olika skyddsåtgärder, begränsningar och förbud som ska gälla för den specifika åtgärden eller verksamheten.

När du anmäler eller söker tillstånd för vattenverksamhet ska du beskriva försiktighetsmått för verksamheten. I en anmälan om vattenverksamhet kan Länsstyrelsen också förelägga verksamhetsutövaren att vidta de försiktighetsmått som behövs enligt miljöbalken 23 § punkt 2a förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.

Förordning om vattenverksamhet m.m. på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Nedan kan du se exempel på försiktighetsmått för olika typer av skyddsåtgärder.

Åtgärder under tidsperioder enligt beslut

Typ av skyddsåtgärd:
Arbeten genomförs enbart under tidsperioder som meddelats i Länsstyrelsens beslut för vattenverksamheten.

Exempel på försiktighetsmått:
Inga exempel på försiktighetsmått

Åtgärder för att motverka grumling

Typ av skyddsåtgärd:
Åtgärder vidtas för att motverka grumling.

Exempel på försiktighetsmått:

  • Skyddsskärmar av geotextil eller spånter av metall eller plast ska användas.
  • Sedimentationsfällor eller slamfällor ska användas nedströms.

Åtgärder mot spridning av föroreningar

Typ av skyddsåtgärd:
Åtgärder vidtas för att motverka spridning av föroreningar.

Exempel på försiktighetsmått:

  • Uppställning av arbetsmaskiner och förvaring av kemikalier får inte ske i närheten av vattenområdet.
  • Biologiskt nedbrytbar hydraulolja bör användas.
  • Material ska väljas med omsorg för att inte bidra till spridning av miljögifter.
  • Fyllnadsmassor ska till exempel vara fria från föroreningar, och kreosotimpregnerade stolpar ska inte användas.
  • Om sedimenten är förorenade ska mudderverk särskilt anpassat för förorenade sediment användas, till exempel miljöskopa.

Åtgärder för att spara värdefulla miljöer 

Typ av skyddsåtgärd:
Värdefulla miljöer sparas.

Exempel på försiktighetsmått:

  • Ålgräsängar ska bevaras.
  • Hårdbottnar av sand, grus och sten ska sparas i möjligaste mån.

Åtgärder för rensning av vattendrag vid lågvatten

Typ av skyddsåtgärd:
Rensning av vattendrag sker vid lågvatten samt varsamt.

Exempel på försiktighetsmått:

  • Träd och buskar längs vattendraget ska sparas för att motverka igenväxning samt bibehålla viktiga strukturer, skuggning och tillförsel av dött växtmaterial som gynnar faunan.

Åtgärder som utförs varsamt och med bästa teknik

Typ av skyddsåtgärd:
Arbeten utförs varsamt och med bästa möjliga teknik.

Exempel på försiktighetsmått:

  • Vägtrummor ska anläggas så att de inte utgör vandringshinder för fisk.
  • Miljöskopa ska används vid grävning i förorenat sediment eller för att minska påverkan av grumling.

Åtgärder för att återställa vattenområde enligt överenskommelse

Typ av skyddsåtgärd:
Återställning av vattenområdet sker enligt överenskommelse.

Exempel på försiktighetsmått:

  • Återställning ska ske enligt en fastställd återställningsplan.
  • Återställning ska ske enligt överenskommelse (samråd) med Länsstyrelsen.

Åtgärder för att skydda organismer

Typ av skyddsåtgärd:
Befintliga vattenlevande organismer skyddas.

Exempel på försiktighetsmått:

  • Ridåer av luftbubblor eller repellerande ljud ska användas vid sprängning för att skrämma bort akvatiska organismer från sprängningsområdet.
  • Innan en bäckfåra läggs igen ska den fiskas ut och fisken flyttas till annan lämplig plats i vattendraget.
  • Arbeten får enbart ske vid anvisade tider.

Åtgärder för att ta bort hinder

Typ av skyddsåtgärd:
Hinder åtgärdas.

Exempel på försiktighetsmått:

  • Ledningar i farled ska läggas vid sådant djup att ledningarna inte skadas vid ankring.
  • Betongvikter på ledningar ska utformas så att inte fiskredskap fastnar.
  • Befintliga anläggningar som inte ska användas ska avlägsnas och omhändertas.
  • Det kan till exempel vara gamla kablar och bryggor.

Åtgärd där godkänd deponeringsplats finns före muddring

Typ av skyddsåtgärd:
Godkänd deponeringsplats finns före muddring påbörjas.

Exempel på försiktighetsmått:
Inga exempel på försiktighetsmått

Tillstånd för vattenverksamhet

För vattenverksamhet av större omfattning behöver du ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen, efter att du har haft samråd med Länsstyrelsen och andra som kan vara berörda.

Du kan behöva ansöka om tillstånd även för en vattenverksamhet av mindre omfattning. Det gäller till exempel om åtgärderna kan påverka värdefull natur eller om någon enskild påverkas och inte samtycker. Du får också ansöka om tillstånd även om det bara krävs en anmälan.

Tillståndsprocessen för vattenverksamhet omfattar flera steg. Du ska först hålla ett undersökningssamråd och sedan ta fram en miljökonsekvensbeskrivning. Därefter prövas din ansökan om tillstånd i Mark- och miljödomstolen.

  1. Undersökningssamråd: Du ska genomföra ett undersökningssamråd för att bedöma om verksamheten kan innebära betydande miljöpåverkan. Vid samrådet ska du ta fram ett samrådsunderlag och samråda med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan bli särskilt berörda. Observera att om verksamheten per automatik innebär betydande miljöpåverkan, eller om du som verksamhetsutövare bedömt att den gör det, behövs inget undersökningssamråd.
  2. Samrådsredogörelse: Du ska sammanställa inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse, och därefter beslutar Länsstyrelsen om det är betydande miljöpåverkan eller inte.
  3. Liten miljökonsekvensbeskrivning: Om vi bedömer att verksamheten inte innebär betydande miljöpåverkan ska du ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan, samrådsredogörelse och MKB lämnas till mark- och miljödomstolen.
  4. Avgränsningssamråd: Om vi bedömer att verksamheten innebär betydande miljöpåverkan ska du genomföra ett avgränsningssamråd, för att bestämma miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och omfattning. Kraven på underlaget är då högre. Du ska ta fram ett samrådsunderlag och samråda med: Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, de enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt de övriga statliga myndigheter, kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörd.
  5. Miljökonsekvensbeskrivning: Du ska upprätta en miljökonsekvensbeskrivning, som skickas till mark- och miljödomstolen tillsammans med ansökan och samrådsredogörelsen.
  6. Tillståndsprövning: Mark- och miljödomstolen kan fråga efter kompletteringar. Därefter kungörs ansökan, och Länsstyrelsen, sakägare samt andra berörda får yttra sig. Du kommer att få bemöta detta.
  7. Huvudförhandling och syn: Domstolen ordnar en huvudförhandling och vid behov genomförs platsbesök. I vissa fall avgör domstolen ärendet på handlingarna.
  8. Dom och beslut: Ansökan om tillstånd resulterar i en dom där det framgår om vattenverksamheten får bedrivas eller inte, samt vilka villkor som gäller för tillståndet.
  9. Eventuell överklagan: Domen kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) av dig eller andra som är berörda. Sista datum för överklagan framgår av domen. Om den som överklagar får prövningstillstånd kommer Mark- och miljööverdomstolen att gå igenom alla handlingar, och eventuellt kalla till huvudförhandling innan de tar beslut.

Följande kostnader kan uppkomma när du ansöker om tillstånd:

  • Utredningar, framtagande av ansökan och konsulters eller ombuds deltagande i domstol.
  • Domstolens prövningsavgift.
  • Motparters kostnader för deltagande i tillståndsprocessen och vid förhandling i domstolen.

Enligt 24 kap 5 § miljöbalken får Mark- och miljödomstolen ompröva tillstånd till vattenverksamhet och meddela nya villkor. Detta kan ske när tillståndet är mer än 10 år gammalt eller till exempel om verksamheten inte följer de villkor som följer med tillståndet.

Om markavvattning i Halland

Det är markavvattningsförbud i hela Halland, förutom i Hylte kommun.

Muddring innebär att bottenmaterial i en sjö, ett vattendrag eller i havet tas bort. Muddring kan ske genom att gräva, spränga eller suga upp material. Skäl till muddring kan vara att öka vattendjupet exempelvis för att öka framkomlighet för båtar eller för byggande. Det kan också syfta till att utvinna material såsom sand och grus eller att ta bort förorenade sediment.

Muddring påverkar miljön

Eftersom naturligt bottenmaterial avlägsnas ger muddring vanligen upphov till ändrade vattenförhållanden där bland annat strömningsbild och materialtransport påverkas. Livsbetingelser för växt- och djurliv kan förändras påtagligt genom att bottenmaterialet tas bort.

Muddringen påverkar även ett större område än själva muddringsområdet bland annat genom grumling. Muddring ger också tillfälligt upphov till ett ökat läckage av närsalter vilket ökar risken för övergödning och kan på samma gång sprida föroreningar om detta förekommer i sedimenten. Vid muddring av sediment med hög organisk halt kan även svavelväte frigöras med ökad risk för negativa effekter på växter och djur. Det material som grumlas upp förbrukar syre på grund av oxidation av organiskt material, järn och svavel. Vid hög grumlighet minskar även ljusgenomsläppligheten i vattnet, vilket medför minskad fotosyntes och därmed minskad syreproduktion.

Muddring av grundare områden är generellt mer miljöstörande än muddring på djupare vatten, på grund av grundområdenas stora betydelse som uppväxtområden för fisk och andra organismer.

Underhållsmuddring

Om platsen där muddringen ska ske innehar ett tillstånd till vattenverksamhet som fastslår till vilket djup och vilken bredd som muddring får göras, och om det endast planeras att muddra inom detta djup och denna bredd, så betraktas åtgärden som en underhållsmuddring. Detta ska anmälas till Länsstyrelsen enligt 11 kap 15 § miljöbalken.

Om muddringen däremot ska göras på en plats där det inte finns ett tillstånd som fastslår till vilket djup och vilken bredd som muddring får göras, då kan inte 11 kap 15 § miljöbalken tillämpas. För att 11 kap 15 § miljöbalken ska kunna tillämpas för en planerad muddring så räcker det alltså inte att du tidigare har fått ett beslut från Länsstyrelsen för att få muddra på platsen (t.ex. i en anmälan om vattenverksamhet). Planerar du att muddra på en sådan plats så ska du istället göra en vanlig anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd till vattenverksamhet.

Vägledning för anmälan om muddring

För att få muddra inom ett vattenområde måste du antingen skicka in en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen. Kontakta gärna Länsstyrelsen om du är osäker på om muddringen kan anmälas eller kräver tillstånd.

Strandskyddsdispens, andra dispenser och tillstånd

Om platsen omfattas av något områdesskydd kan även andra dispenser, exempelvis strandskyddsdispens, eller tillstånd behövas.

Återvinning/användning av muddermassor

Muddermassor bör ses som en resurs, och möjligheten att återvinna/nyttiggöra dem bör utredas innan man överväger något annat sätt att ta hand om dem.

Muddermassor kan ibland återvinnas genom att de används för anläggningsändamål. Då kan det vara aktuellt att göra en prövning enligt 29 kapitlet 13 § eller 14 § i miljöprövningsförordningen.

Uppläggning/deponering av muddermassor

Om det inte är lämpligt att återvinna muddermassorna bör de tas om hand på land på annat sätt. Vid muddring bör mängden massor och massornas innehåll av vatten begränsas så långt som möjligt så att det förenklar omhändertagandet. Enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är uppläggning av muddermassor på land anmälnings- eller tillståndspliktigt.

  • Vid uppläggning av mindre än 1 000 ton muddermassor på land ska en anmälan göras till kommunen enligt 29 kapitlet 34 § miljöprövningsförordningen. Eventuellt krävs även strandskyddsdispens.
  • Vid uppläggning av mer än 1 000 ton muddermassor på land krävs tillstånd enligt 29 kapitlet 33 § miljöprövningsförordningen. Ansökan om tillstånd prövas normalt av Länsstyrelsen om det inte har samband med tillståndspliktig vattenverksamhet, då Mark- och miljödomstolen är prövningsmyndighet.

Massornas innehåll av föroreningar är avgörande för hur de kan hanteras. Förorenade sediment ska i första hand tas om hand för behandling och/eller deponering på en deponi som har tillstånd att ta emot denna typ av massor. Muddring av förorenade sediment bör normalt undvikas. Det är ofta bäst att låta förorenade sediment ligga kvar orörda om inte syftet med muddringen är att sanera området. I de fall det finns risk för att de förorenade sedimenten kan spridas bör de dock tas bort.

Mer om dumpning 

Kontakt

Länsstyrelsen i Hallands län

Välkommen att kontakta oss på:

Telefon 010 - 224 30 00 (Växel)

Joel Herzwall

Miljöhandläggare