Mål, strategi och prioritering för arbetet med förorenade områden

Nationella och regionala mål styr tillsammans med förutsättningarna för det förorenade området vilka strategier och prioriteringar som tillämpas. Här finns även länets prioriteringslista över områden.

Nationella miljömål

Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål. Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

2015 antogs Agenda 2030 som inrymmer 17 globala mål för hållbar utveckling. Flera av målen har direkt anknytning till arbetet med förorenade områden. De globala målen är till för alla och alla behöver delta aktivt för att vi ska lyckas i arbetet med de globala målen.

Ett mål inom miljöarbetet i Sverige är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, det så kallade generationsmålet. Som ett riktmärke finns 16 nationella miljömål. Ett av dessa mål är en ”Giftfri miljö” och det innebär att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Det nationella miljökvalitetsmålet för Giftfri miljö lyder: "Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna."

Regeringen har fastställt sex preciseringar för miljökvalitetsmålet. Syftet med preciseringarna är att förtydliga innebörden av miljömålet. Miljömålet ”Giftfri miljö” preciseras så att målet avser att:

  • Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden.
  • Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört.
  • Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga.
  • Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön
  • Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning
  • Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig.

En övergripande nationell målsättning för länsstyrelsernas arbete är att år 2050 ska alla områden med mycket stor risk eller stor risk (riskklass 1 och 2) vara åtgärdade.

Regionala mål

Länsstyrelsen arbetar aktivt med miljömålen och miljömålsansvariga redovisar hur arbetet med att uppnå målen fortgår. Detta sker bland annat genom löpande redovisning, artiklar och föreläsningar. Som regionala miljömål för Hallands län gäller de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar samt den övergripande nationella målsättningen.

Följande regionalt anpassade mål för tillsynsvägledningen har tagits fram:

Tillsynsvägledning

  • Länsstyrelsen ska verka för att öka kompetensen inom efterbehandlingsområdet genom att arrangera utbildningstillfällen och seminarium för länets kommuner.
  • Länsstyrelsen ska arbeta med tillsynsvägledningen inom områden vid pågående verksamheter och nedlagda objekt med ansvarig part. Arbetet innebär att samtliga kommuner ska erbjudas vägledning vid till exempel ansvarsutredningar, riskbedömningar och bedömning av efterbehandlingsbehovet.
  • Länsstyrelsen besöker kommunerna i länet för att diskutera hur arbetet med förorenade områden framskrider, bland annat genom att titta på resurser och prioriteringar. Målsättningen är att besöka minst en kommun per år.

Strategi och prioriteringar

Arbetet med förorenade områden är omfattande och resurskrävande. Vi behöver därför använda rätt strategier och prioritera att arbeta med rätt förorenade områden.

För att hantera alla de närmare 80 000 potentiellt förorenade platser som länsstyrelserna har pekat ut har Naturvårdsverket utvecklat en metod för att prioritera de mest angelägna objekten. Alla identifierade platser registreras i en databas hos länsstyrelserna. På de platser där det förekommit verksamheter som man av erfarenhet vet kan orsaka markföroreningar görs en platsspecifik riskklassning.

Klassningen görs utifrån vilken riskområdet kan utgöra för människor och miljö. Klass 1 och 2 innebär mycket stor respektive stor risk och klass 3 och 4 innebär måttlig respektive liten risk. Områden med hög riskklass (1 och 2) bör i första hand undersökas genom markundersökningar och provtagningar. Ändrar man markanvändningen på ett potentiellt förorenat område kan det bli aktuellt med undersökningar. Det kan också komma fram nya uppgifter som gör att riskklassningen kan ändras. Uppgifterna i länsstyrelsernas databas används även som underlag i andra typer av ärenden som till exempel fastighetsöverlåtelser, tillsyn, tillståndsprövning, fysisk planering, grävarbeten med mera.

Arbetet med att inventera och riskklassa områden har i Halland pågått sedan år 2001 och slutfördes under 2013.

Under 2014 påbörjades även ett samarbetsprojekt med kommunerna att inventera nedlagda deponier i länet. Merparten av deponierna inventerades under 2014 - 2016.

Inventering och identifiering utifrån de två nya regeringsuppdragen påbörjades under 2023.

De områden som prioriterats efter riskklassningen undersöks mer noggrant genom markundersökningar och provtagningar. Därefter avgörs om området behöver undersökas vidare eller om efterbehandlingsåtgärder behövs och i vilken omfattning. Man kan välja mellan att göra en stor detaljerad undersökning direkt eller att gå mer systematiskt till väga.

Oftast börjar man med en mindre undersökning för att ta reda på om området överhuvudtaget är förorenat. Resultatet från analyserna, tillsammans med annan information om området, används sedan för att bedöma föroreningssituationen på platsen. När föroreningssituationen har utretts i tillräcklig omfattning tas en riskbedömning fram. Syftet med riskbedömningen är att ta reda på vilka risker som finns samt eventuellt behov av riskreducering.

Vid mer detaljerade undersökningar utreds också vilka åtgärder som bör vidtas för att människors hälsa eller miljö inte ska utsättas för en oacceptabel risk. I en åtgärdsutredning görs en uppskattning vad de olika saneringsalternativen kostar. Det gås också igenom om det krävs tillstånd för de åtgärder man vill göra och vilka myndigheter som måste kontaktas inför saneringen. Innan det fastställs vilken eller vilka saneringsåtgärder som är nödvändiga att vidta, görs en avvägning mellan åtgärdsalternativens miljömässiga, tekniska, ekonomiska, juridiska och sociokulturella konsekvenser.

Det finns många olika åtgärder att ta till för att efterbehandla ett förorenat område. Vilken åtgärd som är lämpligast bedöms från fall till fall. Länsstyrelsen strävar efter att nya och mer innovativa utrednings- och saneringsmetoder används i större utsträckning. Dock görs alltid en rimlighetsavvägning mellan ekonomiska, tekniska och miljömässiga förutsättningar.

Arbetet från inventering till åtgärd är ofta en lång process. Innan det påbörjas en utredning av ett objekt förs en diskussion med den berörda kommunen så att enighet råder om att objektet bör prioriteras. I fall då det inte finns någon ansvarig verksamhetsutövare som kan bekosta undersökningar förs dialog med kommunen och därefter bestäms om kommunen har möjlighet att ta på sig huvudmannaskapet för projektet. I vissa fall har Länsstyrelsen gått in som huvudman under utredningsfasen.

Arbetet i åtgärdsfasen bygger på att den berörda kommunen ställer upp med resurser och åtar sig huvudmannaskapet för åtgärdsskedet. I de fall det finns en ansvarig riktas kraven direkt mot den ansvariga.

Naturvårdsverket har under 2018 färdigställt en utvärdering av vägledningsmaterial som finns för arbetet med förorenade områden. Vägledningsmaterialet består av tre rapporter: Att välja efterbehandlingsåtgärd Rapport 5978, Riskbedömning av förorenade områden Rapport 5977 och Riktvärden för förorenad mark Rapport 5976. Utvärderingen visar att det finns ett behov av att vägledningsmaterialet uppdateras framöver.

Under 2012 kom Rapport 6501 Efterbehandlingsansvar En vägledning om miljöbalkens regler och rättslig praxis, och Naturvårdsverket uppdaterar kontinuerligt den kvalitetsmanualen som finns för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering. Under 2015 kom en uppdaterad version av rapport 6688 om Vägledning om statusrapporter. Naturvårdsverket har uppdaterat beräkningsverktyget för generella riktvärden för förorenad mark. Reviderade och nya generella riktvärden gäller från den 1 juli 2016.

På den nationella vägledningshemsidan EBH-portalen Länk till annan webbplats. samlas vägledande material om förorenade områden för tillsynsmyndigheter.

Länsstyrelserna har under 2017 fått ett nytt regleringsbrev som omfattar efterbehandling av förorenade områden för bostadsbyggande. Arbete har genomförts för att försöka identifiera aktuella områden i Halland. Med anledning av att Halland är ett expansivt län har det visat sig svårt att finna sådana områden som är aktuella för bidraget.

Prioriteringslista

Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar.

Listan är ett prioriteringsredskap för oss som kan förändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest förorenade områden. Förändringar i listan kan ske på grund av ändrad markanvändning, undersökningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan.

De bidrags- och tillsynsobjekt som prioriteras i länet av kommuner och Länsstyrelsen återfinns på prioriteringslistan. Prioriteringslistan revideras allt eftersom nya resultat kommer in från inventeringsarbetet eller från undersökningar och utredningar.

Listan innehåller objekt där antingen den kommunala nämnden, Länsstyrelsen, eller Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) är tillsynsmyndighet. Utöver prioriteringslistan bedriver Länsstyrelsen ytterligare tillsynsarbete med andra objekt och pågående industriella verksamheter än de som återfinns på prioriteringslistan. Tillsynsinsatser blir även aktuella om en verksamhet ska läggas ner. Förorenade områden undersöks och efterbehandlas även fortlöpande i länet genom att markanvändning förändras till följd av samhällsplaneringen.

Objektets namn enligt EBH-stödet

Kommun

Bransch

1. FMTS, brandövningsplats

HalmstadFörsvaret - Övrigt BKL2

2. Kvarteret Renen

VarbergTextilindustri/ytbehandling av metaller

3. Nyårsåsens brandövningsplats

HalmstadFörsvaret - Övrigt BKL2

4. PFAS Kistinge industriområde

Halmstad

Avfallsdeponier - icke farligt, farligt avfall

5. Holms tvätt

Halmstad

Kemtvätt med lösningsmedel

6. Hamnutfyllnaden i Halmstad

Halmstad

Övrigt BKL 1

7. Hamnutfyllnaden i Falkenbergn

Falkenberg

Övrigt BKL 1

8. Sedimenten i Ätran

Falkenberg

Sediment BKL 2

9. Spekedal deponi

Kungsbacka

Avfallsdeponi

10. Steninge Glasbruk

HalmstadGlasbruk

Monark AB, Cycleurope Sverige AB

Varberg

Ytbehandling av metaller

Ekotvätt

Halmstad

Kemtvätt

Rydöbruks träimpregnering

Hylte

Träimpregnering

AB Heurlins lackering

Varberg

Ytbehandling av metaller

Kvarteret Valen

Varberg

Ytbehandling av metaller

Oskarströms sulfitfabrik

Halmstad

Massa- och pappersindustri

Industrizink AB

Varberg

Ytbehandling av metaller

Borabo AFA

Hylte

Avfallsdeponi

Gammalsbo AFA

Hylte

Avfallsdeponi

Vinbergs AFA (A)

Falkenberg

Avfallsdeponi

Gustavsfält AFA

Halmstad

Avfallsdeponi

Svinholmens AFA

Kungsbacka

Avfallsdeponi

Barnamossens AFA

Kungsbacka

Avfallsdeponi

Fd. Flaggstångsfabriken

Halmstad

Träimpregnering

Landfästet, sediment

Halmstad

Sediment BKL 1

Wallbergs fabrik AB, Slottsmöllan

Halmstad

Textilindustri

Hallands frökontor

Halmstad

Betning av säd

Fd. Skandinaviska jutespinneri och Väveri AB

Halmstad

Textilindustri

Ätranverken AB

Falkenberg

Ytbehandling av metaller

Asklunds fd. trävaru

Laholm

Träimpregnering

Slöinge träförädling

Falkenberg

Träimpregnering

Kapman AB, Sandvik metall

Varberg

Ytbehandling av metaller

Hammargrens Waltreco, Skårby

Kungsbacka

Tillverkning av krut- och sprängämnen/pyroteknik

Knäreds Galvano AB

Laholm

Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer

F.d. Halmstad Järnverk/Celsa (Fundia)

Halmstad

Järn-, stål- och manufaktur

 

Kontakt

Länsstyrelsen i Hallands län

Välkommen att kontakta oss på:

Telefon 010 - 224 30 00 (växel)

Dela sidan:

Landshövding

Anders Thornberg

Besöksadress

Slottsgatan 2, Halmstad

Postadress

301 86 Halmstad

Organisationsnummer

202100-2353

Följ oss