Förutsättningar för arbetet

Arbetet med förorenade områden anpassas efter regionala förutsättningar. Flera faktorer påverkar förutsättningarna som till exempel geologi, befolkningstäthet och industrihistoria. Även organisatoriska faktorer som till exempel tillgängliga resurser och samordning av arbetet påverkar.

Yttre förutsättningar

Till de yttre förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel geografiska förutsättningar som berggrund, jordmån, vattendrag och grundvattennivåer. Även demografi, exploatering och industristruktur räknas till de yttre förutsättningarna.

Regionala förutsättningar

Hallands län ligger i sydvästra Götaland och är med en yta på 5427 km2 det 18:e största i Sverige. Länet har sex kommuner - Laholm, Halmstad, Hylte, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Totalt bor det ca 339 000 personer i Halland vilket gör länet till det sjunde största i landet i förhållande till folkmängd. Residensstaden är Halmstad.

Geologiska förhållanden

Halland kan ur geologisk synpunkt delas in i ett par större områden. Kustslätten sträcker sig från urbergshorsten Hallandsås i söder till Kungsbacka i norr. Övergången från kustslätten till det sydsvenska höglandet, längre inåt land, är markant. Inre Halland och södra Småland utgörs av en relativt plan yta som ligger på 125-200 meters höjd över havet.

Kustslätten kan i sin tur delas in i en del som ligger under högsta kustlinjen (HK) och en som ligger ovanför. I Halland varierar HK mellan 50 och 90 meter. Den del som ligger under HK består av morän som vid landhöjningen utsatts för svallning. På så sätt har svallsand avsatts på den glaciala leran på de flesta platser. I Kungsbackaområdet i norra Halland dominerar den glaciala leran, vars mäktighet kan vara upp till 100 meter. Förutom svallade jordarter finner man också flygsand som längs kusten bildat mäktiga dyner. I övergången till den del av kustslätten som ligger över HK finner man en hel del sandurfält och deltaavlagringar, som består av sorterat sediment. Karakteristiskt för Halland som landskap är de stora sprickdalarna med isälvssediment som löper genom landskapet, ett exempel på detta är Nissans dalgång.

Kustslätten över HK har en mer kuperad morfologi, med isälvsavlagringar och motståndskraftiga rester från det röd- eller grågnejsiga urberget som går i dagen. På det sydsvenska höglandet består de kvartära bildningarna till största del av morän med inslag av berg som går i dagen. Ett annat inslag i detta landskap är de så kallade dödishålorna med torvbildning.

Hydrologiska förhållanden

Halland är ett landskap som genomsnittligt har relativt hög nederbörd. De största nederbördsmängderna faller över det sydsvenska höglandet. I detta område domineras de kvartära bildningarna av morän. Moränens mäktighet är oftast stor, men det varierar kraftigt. De områden där moränens mäktighet är stor kan antas vara mindre känsliga med tanke på utlakning och spridning av eventuella föroreningar.

Kustbandet, med dess svallade och på så vis sorterade jordarter, utgör däremot ett känsligt område. Nederbördsmängden i detta område är mindre än på det sydsvenska höglandet, men utgör trots det en betydande mängd jämfört med övriga landet. Även årsmedeltemperaturen i Halland ligger högt, vilket gör att marken under stora delar av året inte är frusen. Ännu en bidragande faktor som gör detta område känsligt är att grundvattenytan ofta ligger mycket nära markytan. Det är i detta känsliga område som Hallands största städer ligger, och därmed även de flesta av industrierna.

Andra känsliga områden är sprickdalgångarna med sina isälvsavlagringar. Längs dessa sprickdalar löper Hallands större vattensystem, där många industriverksamheter varit aktiva. Recipienten för vattensystemen är Kattegatt, som hyser stora naturvärden.

Klimateffektsrelaterade förutsättningar

Spridningen av föroreningar i mark, grundvatten och sediment sker generellt sett relativt långsamt, men vid till exempel skred kan stora mängder föroreningar spridas snabbt. Hallands län har ett antal skredriskområden där förorenade områden har identifierats. På samma sätt kan översvämningar på grund av höga flöden ge upphov till omfattande spridning av föroreningar då många av länets förorenade områden är lokaliserade intill större vattendrag. I och med de pågående klimatförändringarna förväntas översvämningar och höga flöden i framtiden bli både vanligare och mer extrema.

Demografi och industristruktur

Exploateringstakten i Halland är hög och den kommer troligtvis att vara fortsatt hög även de kommande åren, vilket kommer att ställa krav på kunskap och resurser. Länet består b.la. av stora hamnutfyllnader och äldre industriområden där det finns tunga exploateringsintressen och befintliga verksamheter att ta hänsyn till. Med anledning av det höga exploateringstrycket genomförs många marktekniska undersökningar genom planprocesser i länets kommuner.

I Hallands län finns cirka 2 480 områden som är eller misstänkts vara förorenade. De flesta av dessa områden ligger i de större tätorterna eller i gamla bruksorter längs länets stora åar. Många äldre industrier låg tidigare i tätorternas utkanter men har under åren kommit närmare bostadsbebyggelse på grund av att tätorterna expanderat. Halmstad och Varberg, tätt följda av Falkenberg, är de kommuner som har flest och störst förorenade områden. Laholm och Hylte kommun har färre objekt men en del av dem är stora. Kungsbacka är en expansiv kommun men staden är inte så gammal och det visar sig också när det gäller de förorenade områdena som är få till antalet jämfört med de andra kustkommunerna.

Totalt har cirka 1 370 objekt inventerats. I denna siffra ingår även objekt som har undersökts, delåtgärdats eller åtgärdats. Inventeringen utfördes av Länsstyrelsen enligt MIFO-metodiken. Enstaka nya objekt kan fortfarande dyka upp även fast inventeringsarbetet är slutfört, exempelvis genom tips från allmänheten.

Organisatoriska förutsättningar

Till de organisatoriska förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel tillgängliga resurser och samverkan med kommuner, myndigheter och andra aktörer.

Om Länsstyrelsen

På Länsstyrelsen i Hallands län ansvarar miljövårdsenheten för arbetet med förorenade områden. Tjänsterna har under 2022 varit planerade till cirka 4årsarbetskrafter, vilka tillsammans bildar en efterbehandlingsgrupp. Av dessa resurser finansieras endast 0,5 tjänster av Länsstyrelsens ramanslag som är avsatta för samordning och bidragsärenden. I den tjänst som finns för handläggning av länets bidragsärenden ligger ansvaret för att samordna planeringen i gruppen, att sköta kontakten gentemot Naturvårdsverket samt att följa upp ekonomin för bidragsprojekt.

Övriga 3,5 tjänster är knutna till tillsyn över förorenade områden och finansieras av sak anslag från Naturvårdsverket. Inom arbetsområdet har en jurist varit anställd 2022 för att stötta i arbetet med främst uppdatering av ansvarsutredningar samt juridiska lösningar i prioriterade objekt. Det kommer fortsatt behövas arbete med kvalitetssäkring och ajourhållning av databasen, vilket är en arbetsuppgift som är svår att hinna med.

Länsstyrelsens arbete med förorenade områden

Inom miljövårdsenheten hanterar miljöhandläggarna frågor rörande förorenade områden som uppstår i prövningsärenden eller i samband med miljötillsyn. Detta arbete sker i samråd med efterbehandlingsgruppen. Arbetet med förorenade områden involverar även andra enheter på Länsstyrelsen. De enheter som efterbehandlingsgruppen oftast har kontakt med är samhällsbyggnad, naturvård- och miljöövervakning samt enheten för verksamhetsstöd.

Vid Länsstyrelsens plangruppsmöten, som sker i olika faser i planarbetet, informeras kommunen om huruvida det finns misstänkt förorenade objekt inom planområdet. Arbetena kopplade till Varbergstunneln har periodvis genererat mycket arbete. Länsstyrelsen är medlem i nätverket Renare Mark och har som ambition att delta vid nätverkets nationella konferenser.

Länsstyrelsen engagerar sig främst i exploateringar som berör objekt i riskklass 1 eller 2 med syfte att dessa saneringar skall utföras med hög ambitionsnivå. Kravnivån är normalt Naturvårdsverkets generella riktvärden. Andra och högre haltnivåer föranleder krav på motivering och diskussioner.

Exploateringsintressena är starka och kommunernas miljöförvaltningar behöver Länsstyrelsens stöd i argumentationen. Under 2022 har flera marktekniska undersökningar genererats genom planprocessen i länets olika kommuner. Med jämna mellanrum skickas ett uppdaterat GIS-skikt med information från EBH-databasen ut till kommunernas GIS-ansvariga för att underlätta kommunens arbete med bland annat planfrågor.

Miljösamverkan

Miljösamverkan Sverige är ett samverkansorgan kring tillsyn och tillsynsvägledning inom miljöbalksområdet. Deltagare är Sveriges länsstyrelser, Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten. Syftet är att samarbetet ska leda till en ökad samsyn mellan länsstyrelserna, ge en mer enhetlig hantering i tillsynsfrågor över landet och stödja länsstyrelserna både i deras roll som tillsynsvägledare och som operativ tillsynsmyndighet.

I Hallands län har Miljösamverkan funnits sedan 2004 och inom denna samverkan arbetas det bland annat med: tillsynshandledningar, informations- och tillsynskampanjer samt kurser och seminarier. Det arbete som i dag utförs inom ramen för den regionala miljösamverkan sker i Miljösamverkan Väst, ett samarbete med Miljösamverkan i Västra Götaland.

Kontakter bör ske kontinuerligt med Länsstyrelsens miljöövervakningspersonal för att få information om mätningar som görs som kan vara användbara i arbetet med förorenade områden. I många fall mäts dock inte de parametrar som är mest intressanta ur efterbehandlingssynpunkt.

Provpunkterna är också ofta placerade i så stora vattendrag att läckage från förorenade områden inte är spårbara på grund av den stora utspädningen. Det har diskuterats om fler mätningar skulle kunna göras i mindre tillflöden, men som regel får sådana mätningar göras inom ramen för enskilda efterbehandlingsprojekt.

Länsstyrelsens GIS-skikt över förorenade områden är kopplat till EBH-databasen och uppdateras varje natt. Skiktet som kommunerna kan ladda hem uppdateras manuellt. En sådan uppdatering görs minst en gång per år.

Kontakt