Växtnäring och växtskydd

Växtskyddskurser i Halland

Både grundkurs- och vidareutbildningskurser hittar du i Jordbruksverkets kurskatalog Pingpong.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster För att hitta rätt kurs för Halland använd sökfunktionen.

Behörigheter för tillstånd att använda växtskyddsmedel klass 1L och 2L

  • Användning av växtskyddsmedel klass 1L och 2L utomhus
  • Användning av växtskyddsmedel klass 1L och 2L i och omkring växthus

Utifrån ditt användningsområde kan du välja följande kurser och inriktningar:

Använder du växtskyddsmedel utomhus på till exempel åkermark, grönytor, golfbanor, fruktodling eller i tunnlar ska du anmäla dig till en kurs för behörighet att använda växtskyddsmedel utomhus. Vid anmälan kan du välja en kurs som är anpassad till ditt område. Idag erbjuder vi fortbildningskurser inom jordbruk, frukt, bär, golf och grönytor. Grundkurserna finns med jordbruks- och trädgårdsinriktning.

Använder du växtskyddsmedel i och omkring växthus ska du anmäla dig till en kurs för behörighet att använda växtskyddsmedel i och omkring växthus. Denna kurs anordnas inte av Länsstyrelsen i Halland i dagsläget men du kan vända dig till Länsstyrelsen i Skåne och ta del av deras utbud.

Behörighet för tillstånd att använda betningsmedel klass 1L och 2L

  • Användning av betningsmedel klass 1L och 2L

Betning av utsäde

Använder du medel för betning av utsäde ska du anmäla dig till en kurs för behörighet att beta. Detta gäller dock inte potatis där du kan ha en vanlig utomhusanvändning. Grundkursen är på två dagar och behörigheten uppdateras därefter vart femte år genom en fortbildningskurs.

Kursen anordnas genom Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Använder du växtskydd yrkesmässigt? Här finns information om integrerat växtskydd, behörighetsutbildningar och sprutjournaler.

För att du yrkesmässigt ska få använda växtskyddsmedel ska du tillämpa principen för integrerat växtskydd (IPM). Integrerat växtskydd handlar om att skapa hållbara växtskyddsstrategier genom att förebygga, bevaka, behovsanpassa och följa upp de moment som utförs i odlingen. Med metoden kan behovet av att använda kemiska växtskyddsmedel minskas.

Om växtskyddsmedel på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Om integrerat växtskydd på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Utbildning för att använda växtskyddsmedel

För att få använda växtskyddsmedel i klass 1L-2L behöver du ha behörighet. Genom en grundkurs på fyra dagar får du det användningstillstånd och den behörighet som krävs. Behörigheten gäller i fem år och förnyas genom att delta i en endags-vidareutbildning. Du anmäler dig till kurserna på Jordbruksverkets webbplats.

Om behörighetsutbildningen på Jordbruksverkets webbplats.länk till annan webbplats

Anmälan till kurser i Jordbruksverkets kurskataloglänk till annan webbplats.

Flyghavre, stånds och allvarliga sjukdomar på potatis

Flyghavre är ett besvärligt ogräs. Om den inte bekämpas kan skördar kraftigt påverkas. Det finns därför lagar för skydd mot spridning av flyghavre.

För hela Halland gäller att marken, i så stor utsträckning det är möjligt, ska hållas fri från axade plantor av flyghavre. Om man inte med provtagning kan bevisa att ett spannmålslass är fritt från flyghavre får man inte transportera utan att spannmålslasten är täckt med presenning eller dylikt. Länsstyrelsen kan skriftligen uppmana odlare att bekämpa flyghavren. Om odlaren inte följer uppmaningen kan Länsstyrelsen utföra åtgärden och då får odlaren stå för kostnaden.

Vill du rapportera förekomst av flyghavre kontakta oss på Länsstyrelsen. Du kan vara anonym om du ringer, uppge i så fall inte ditt namn.

Förebyggande åtgärder och mer information om flyghavre finns hos Jordbruksverkelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönstert

Bilder på flyghavre hittar du i Växtskyddscentralernas bildarkivlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ljus ringröta är en mycket allvarlig potatissjukdom som orsakas av en bakterie. En angripen potatis får en ringformig röta 5-10 millimeter innanför skalet. Bekämpningen regleras dels av svensk lagstiftning och dels av EU-direktiv. Misstänker du att din potatis är smittad av ljus ringsröta är du skyldig att anmäla detta till Jordbruksverket. 

Bilder och mer information om ljus ringröta hittar du hos Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Potatiskräfta är en mycket allvarlig jordbunden sjukdom som orsakas av en svamp. Angrepp av potatiskräfta gör att kvaliteten på knölarna försämras och antalet bildade knölar minskar. Bekämpningen regleras dels av svensk lagstiftning och dels av EU-direktiv.

I Halland finns sex jordbruksfastigheter som är smittförklarade avseende potatiskräfta. För området söder om väg 117 (gamla sträckningen) i Laholms kommun är även alla villafastigheter förklarade som riskområden. I detta område får man bara odla kräftresistenta potatissorter. Bilder och mer information om vilka sorters potatis som är resistenta mot potatiskräfta finns hos Jordbruksverket.

Bilder och mer information om vilka sorters potatis som är resistenta mot potatiskräfta finns hos Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Stånds är ett naturligt inslag i den svenska floran men kan vara giftig för betande djur. Detta gäller även för den sällsynta växten vattenstånds. Om du ska göra åtgärder i betesmarker där det växer vattenstånds behövs det särskild hänsyn.

Mer information om hur du bekämpar stånds finns hos Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Du hittar bilder och mer utförlig beskrivning av stånds i den virtuella floranlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Växtnäring i Halland

Olika regler gäller för lagring och spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel beroende på om det sker inom eller utanför det nitratkänsliga området.

Regler för spridning och lagring av gödsel på lantbruk

Reglerna ser olika ut beroende på om du brukar mark i ett känsligt område eller inte. Indelningen av känsliga områden görs utifrån församlingar.

I Halland är samtliga församlingar i kommunerna Halmstad, Kungsbacka, Laholm och Varberg känsliga områden.

I Hylte kommun är Drängsered församling känsligt område.

I Falkenbergs kommun räknas följande församlingar som känsliga områden: Falkenberg, Skrea, Abild, Asige, Årstad, Slöinge, Eftra, Stafsinge, Morup, Ljungby, Vinberg, Alfshög, Vessige, Askome, Köinge, Svartrå, Okome, Gällared och Krogsered.

Viktiga datum om att sprida gödsel i nitratkänsliga områden i Halland

  • 1 augusti–31 oktober

Under denna tid får du bara sprida stallgödsel och organiska gödselmedel i växande gröda eller före sådd av höstoljeväxter. Detta gäller när du sprider på mark med femton procent lerhalt eller mindre.

  • 1 oktober–31 oktober

Om du sprider på mark med mer än femton procent lerhalt får du även sprida gödsel inför sådd i annan gröda än höstoljeväxter, exempelvis höstsäd. Den växande grödan ska vara avsedd för övervintring och får inte vara en fånggröda.

Under denna tid får du ändå sprida fasta gödselslag i både växande gröda och på obevuxen mark. Som fasta gödselslag räknas gödsel som kan lagras till minst en meter utan stödvägg, som till exempel djupströbädd. Fastgödsel från fjäderfän får dock under denna period bara spridas i växande gröda.

På obevuxen mark ska gödseln brukas ner inom fyra timmar, det vill säga blandas in i ett markskikt som är minst tio centimeter djupt.

  • 1 november–28 februari är det förbjudet att sprida gödselmedel

Länsstyrelsen kan bevilja tillfälliga dispenser som gäller i länet. I enskilda fall kan kommunen medge undantag från bestämmelserna om spridning av gödselmedel. Dispens kan bara beviljas om något speciellt har hänt.

För att få sprida gödsel inom detaljplanelagt område, eller inom 500 meter från sådant område, krävs att man gör en anmälan till miljönämnden i kommunen minst två veckor före spridning.

Hur mycket gödsel du får sprida finns det mer information om hos Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Krav och tidpunkter på grön mark i Halland

Har du mer än fem hektar åkermark i de områden som anges i tabellerna? För att förhindra växtnäringsläckage ska du ha en viss andel av åkermarken bevuxen under hösten eller vintern, så kallad grön mark. Grön mark innebär att åkern är bevuxen med en övervintrande gröda eller lämnas obearbetad efter spannmålsskörd. Under vissa förhållanden får grödan brytas redan under hösten. I Halland är minsta andel av åkermarken som måste vara bevuxen under hösten eller vintern, det vill säga vara grön mark 60 procent.

Så här länge ska du låta marken vara bevuxen (tabell)

Tidpunkten när olika grödor senast ska sås och tidigast brytas. Har du mer än 60 procent grön mark? Då får du bryta det som är mer än 60 procent innan dessa datum.

 

Halland, Skåne och Blekinge län. Gårdar mer än 5 hektar åkermark ska ha minst 60 procent grön mark‌

Gröda räknad som grön mark

Sådd senast

Får brytas tidigast

Övervintrande gröda till exempel höstspannmål eller höstoljeväxter

15 oktober

Nästa vår

Vall, fleråriga frukt- och bärodlingar, energiskog


20 oktober

Stubb efter spannmål eller oljeväxter (obearbetad sedan axgång respektive blomning)


20 oktober (Ingen jordbearbetning eller kemisk behandling får ske innan dess)

Vall och fånggrödor med mer än 1/4 baljväxter


Nästa vår

Fånggrödor

31 juli

20 oktober

Fånggrödor

15 oktober

Nästa vår

Vitsenap och oljerättika

20 augusti

20 oktober


Godkända grödor för grön mark

De här grödorna får du räkna som grön mark:

  • vall
  • höstoljeväxter
  • höstsäd
  • sockerbetor, fodersocker- eller foderbetor, morötter, rödbetor och andra liknande rotväxter
  • fleråriga frukt- och bärodlingar
  • energiskog
  • fånggrödor
  • obearbetad stubb efter spannmåls- och oljeväxtodling

Grödorna ska vara sådda med en normal utsädesmängd.

Kontakt

Gudrun Edh

Agronom