Skyddad natur

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Hitta kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad Natur finns kartor över områden med skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad Natur på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.

Strandskyddsområde

Strandskydd råder vid sjöar och vattendrag. Inom strandskyddsområde som är minst 100 meter är det förbjudet att bland annat uppföra nya byggnader.

Där gäller strandskyddet

Strandskyddskartan visar var strandskydd gäller, samt var strandskydd inte gäller. Enligt miljöbalken sträcker det generella strandskyddet sig 100 meter från strandlinjen, ut i vatten och in på land. Men skyddet kan ha både utvidgats eller minskats.

Bakgrund och strandskyddets syften

För att säkerställa ett fritt och rörligt friluftsliv för kommande generationer infördes strandskydd i Sverige på 1950-talet. Då såg man att allmänhetens tillgång till stränderna på många håll hindrades genom ökad byggnation.

Strandskyddets ursprungliga syfte var att strandområdena ska vara tillgängliga för allmänhetens rekreation och friluftsliv. Man kan säga att strandskyddet är en förlängning av allemansrätten. Strandskyddet har sedan dess fått ytterligare ett syfte. Det är att strandskyddet ska vara ett skydd för djur och växter.

Stränderna, som är en ändlig resurs, är attraktiva på flera olika sätt och utsatta för ett stort exploateringstryck. Att Sveriges stränder idag i stor utsträckning är tillgängliga för allmänheten är unikt i jämförelse med många andra länder i Europa.

Tomt och fastighet är inte samma sak

En tomtplats är inte samma sak som en fastighet och den behöver inte sammanfalla med fastighetsgränser. Tomten är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs tomten av området närmast bostadshuset. Kring anläggningar kan man bara i undantagsfall hävda en hemfridszon. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten.

Inom ett strandskyddsområde får inte:

  1. nya byggnader uppföras,
  2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt (både utvändiga ändringar som till exempel tillbyggnader eller utbyggnader samt invändiga ändringar omfattas),
  3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2 eller,
  4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnationer eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • klippa gräs eller ta bort annan vegetation
  • gödsla eller sprida bekämpningsmedel
  • plantera trädgårdsväxter
  • göra sig av med/kasta trädgårdsavfall såsom gräsklipp, grenar och löv

Här finns strandskydd i Halland    

På några platser är strandskyddet borttaget, exempelvis i en del planlagda områden. På känsliga platser är istället strandskyddet utökat till 200 eller 300 meter.

300 meter strandskydd gäller:

  • Längs Hallands kust
  • Falkenbergs kommun: Fegen 
  • Varbergs kommun: Tolken
  • Kungsbacka kommun: Lygnern

 
200 meter strandskydd gäller för

  • Laholms kommun: Hjörneredssjöarna
  • Halmstads kommun: Simlångssjöarna inklusive del av Fylleån
  • Hylte kommun: Bolmen, delar av Jällunden, sydöstra delen av Stora Färgen, Mellan-Färgen, Södra Färgen och Unnen 
  • Falkenbergs kommun: Kalvsjön, Mossjön, Svarten och större delen av Tjärnesjön
  • Varbergs kommun: Byasjön, Fävren, större delen av Mäsen, Stora Neten, norra delen av Oklången, Ottersjön, Skärsjön, Stora Hornsjön, Svarten, Valasjön vid Åkulla, Valasjön vid Fävren och Yasjön
  • Kungsbacka kommun: Stensjön, Sundsjön och Stora Hornsjön

Om du är osäker på vad som gäller för dig, kan du kontakta kommunen eller Länsstyrelsen.

Beslut kring strandskyddet samt kartor för respektive kommun finns under Strandskyddsdispenser.

 

Länsstyrelsen tog 2012 beslutPDF om undantag från strandskydd när det gäller så kallade kompletteringsåtgärder till en huvudbyggnad, som garage, förråd, gäststuga och tillbyggnader under vissa förutsättningar.

Under vissa förutsättningar är jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske undantagna från förbuden inom strandskydd. Fyra villkor ska då vara uppfyllda:

  • byggnaden eller åtgärden behövs för näringen
  • byggnaden eller åtgärden behöver ligga inom strandskyddszonen
  • byggnaden är inte utformad för boende
  • din verksamhet ger ett betydande tillskott till din försörjning, alltså ger inte vanlig hobbyverksamhet något undantag från förbudet

Kontakta kommunen eller Länsstyrelsen för att vara säker på om undantaget gäller dig.

Samhällsplanering

Kommunerna arbetar med övergripande och detaljerad planering. Planer finns ibland på bebyggelse inom strandskyddat område. Kommunen kan upphäva strandskyddet inom planlagda områden, om det finns särskilda skäl.

Det kan finnas fler regler att tänka på

Ibland kan du behöva tillstånd enligt andra bestämmelser än strandskydd när du ska bygga eller ändra.

Ny brygga eller pir kräver både dispens från strandskyddsreglerna och anmälan om vattenverksamhet. 

Muddring ska anmälas som vattenverksamhet och kan dessutom vara dispenspliktigt.

Ibland är strandskyddsområdet också naturreservat, Natura 2000-område eller landskapsbildskyddat. Ska du bygga eller ändra inom sådana områden krävs dispens eller tillstånd.

Miljöfarlig verksamhet är sådant som ger upphov till utsläpp och störningar i omgivningen. Du behöver tillstånd av Länsstyrelsen för miljöfarlig verksamhet.

Om du är osäker på vilka bestämmelser som gäller förutom strandskyddsreglerna, kontakta kommunen eller Länsstyrelsen.

Servitut – inte automatiskt en dispens

Ett servitut är endast ett avtal mellan två eller flera parter. Avtalet upphäver inte lagen om strandskydd. Även om du har ett servitut för en anordning så behöver du fortfarande en dispens från strandskydd.

Bygg hellre utanför

Bygg hellre utanför det strandskyddade området. Vill du ändå bygga inom strandskyddsområde så är möjligheten att få dispens större om du bygger nära ett befintligt hus, bort från stranden och inom redan etablerad tomtplats. Gäller det en brygga ska den helst placeras där det redan finns bryggor. Då blir exploateringen av nya strand- och vattenområden mindre.

Kontroll inom strandskyddsområden

Kommunen och Länsstyrelsen ska kontrollera att strandskyddsreglerna följs. Det kallas tillsyn. Det är viktigt med tillsyn för att lagen ska bli lika för alla. Dessutom rättas skador och fel till.                                             

När kommunen eller Länsstyrelsen får reda på överträdelser mot strandskyddsreglerna har det ibland blivit en skada på allmänhetens möjlighet att vistas vid stranden och ibland har det skett skada på växt- och djurlivet.

Varför kontrollerar man att reglerna följs?
Om kommunen eller Länsstyrelsen inte kontrollerar, bedriver tillsyn, blir det lätt så att de som glömmer att söka dispens eller som medvetet struntar i det, kan bygga och ändra som de vill, medan de som söker dispens får restriktioner eller rent av blir nekade dispens. Det är inte rättvist.

Hur kontrollerar ni att reglerna följs?
Ofta får tillsynsmyndigheten reda på överträdelser mot strandskyddsreglerna genom att någon anmäler en otillåten åtgärd. Ibland upptäcker tillsynsmyndigheten överträdelser när personal är på platsbesök.

Vad händer om någon bryter mot reglerna?
Om tillsynsmyndigheten får reda på att någon brutit mot reglerna för strandskydd så startas en utredning och den person som gjort åtgärden kontaktas.

Den eller de personer som har gjort åtgärden kan ansöka om dispens i efterhand. I vissa fall kan kommunen eller Länsstyrelsen ge dispens, men många gånger medger inte reglerna det.

Rätta till det som är fel
Om kommunen eller länsstyrelsen inte kan ge dispens i efterhand så tas ett beslut om ett så kallat föreläggande om rättelse. Det är ett beslut som visar vad som ska rättas till. Den eller de personer som har gjort den otillåtna åtgärden har alltid möjlighet att förklara och lämna synpunkter på myndighetens ställningstagande innan beslutet fattas. Det förekommer att tillsynsmyndigheten, efter förklaring från den eller de berörda personerna, avskriver ärendet, det vill säga lägger ner det.

Vite – böter om du inte rättar till felet
Föreläggandet om rättelse kombineras ofta med ett vite. Ett vite är ett bestämt pengabelopp, som en bot. Du slipper betala vite om du följer tillsynsmyndighetens beslut och rättar till det som är fel.

Om du inte rättar till det som är fel ansöker Länsstyrelsen hos Miljödomstolen om att du betalar vitet. Vitet är normalt lite högre än kostnaden för att rätta till felet.

Kommunen eller Länsstyrelsen kan begära att fler viten tas ut, tills du har rättat till det som är fel.

Överträdelser är straffbara
Kommunen och Länsstyrelsen är skyldiga att anmäla överträdelser till åklagarmyndigheten. Åklagarmyndigheten kan gå vidare och åtala den ansvarige. Åklagaren avgör om den otillåtna handlingen är tillräckligt allvarlig för att möjligen vara brottslig. I slutänden är det en domstol som avgör om åtgärden är ett brott.

Tillsynsmyndigheten kan alltid begära att felet rättas till, oavsett om det är ett brott eller inte.

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område kräver en godkänd ansökan om tillstånd. Det kan vara till exempel:

  • Skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • Väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark, eller
  • Åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs, samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas.

Behovet av åtgärder bestäms av:

  • Vad som ska skyddas
  • Hur känsligt området är
  • Vilket skydd som redan finns

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

 

Bevarandeplaner för Natura 2000-områden i Halland

Varje Natura 2000-område har en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det finns för hot som kan påverka områdets naturvärden negativt.

Samtliga bevarandeplaner finns att hitta i kartverktyget Skyddad natur, välj Natura 2000-områden i filtreringen. Vet du vad området heter kan du även använda sökfunktionen.

Kartverktyget Skyddad naturlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Djur- och växtskyddsområden

Djur- och växtskyddsområden används när syftet med skyddet är begränsat i tid och rum, till exempel för att skydda enstaka djur- eller växtarter under en viss tid på året. Detta kan till exempel innebära att ingen får gå in i området under den här perioden.

Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med ett djurskyddsområde.

Fågel- och sälskydd

Fågel- och sälskyddsområden har tillträdesförbud under en del av året för att skydda fåglars häckningsområden under häckningstid (fågelskyddsområde) eller sälars uppehållsplatser (sälskyddsområde). I Halland finns ett tjugotal fågelskyddsområden och ett tiotal sälskyddsområden. Lite längre ner finns kartor över alla områden som PDF-filer. Du kan också använda karttjänsten Sveriges länskartalänk till annan webbplats för att hitta de olika områdena. Välj "Lagerlista" och "Djur- och växtskyddsområde".

Fågelskyddsområden i Halland

Inom de flesta fågelskyddsområden gäller tillträdesförbud 1 april – 15 juli. För mer specifik information om de olika områdena, vik ut fliken så får du upp en karta för varje område i PDF-format (öppnas i nytt fönster). När tillträdesförbudet gäller står inom parantes.

Sälskyddsområden i Halland

I Hallands län finns sälskyddsområden i Varbergs och Kungsbacka kommuner. Inom sälskyddsområden är det under tiden 15 maj – 15 juli förbjudet att landa eller beträda holmar och skär samt att uppehålla sig i vattenområdet inom 200 meter från strand till fredade holmar och skär.

Vid Yttre och Inre Halseskär samt Långskär i Kungsbacka kommun är passage tillåten i vissa farleder för framkomlighetens skull.

Djurskyddsområden i kustbandet är markerade på båtsportkartorna. På blåa kartan är både fågel- och sälskyddsområden markerade.

För mer specifik information om de olika områdena,vik ut fliken så får du upp en karta för varje område i PDF-format (öppnas i nytt fönster). När tillträdesförbudet gäller står inom parantes.

Biotopskydd

Ett biotopskyddsområde är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för hotade djur- och växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas någon verksamhet eller vidtas några åtgärder som kan skada naturmiljön.

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  1. generellt biotopskydd 
  2. biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt biotopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas. Det här är exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • Alléer
  • Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • Odlingsrösen i jordbruksmark
  • Pilevallar
  • Småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • Stenmurar i jordbruksmark
  • Åkerholmar

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan länsstyrelsen, skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Om du vill göra en åtgärd som kan skada naturmiljön i ett biotopskyddsområde måste du ansöka om dispens. Det gäller både enskilt skyddade biotopskyddsområden och de generellt skyddade biotopskyddsområdena.

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framförallt den visuella upplevelsen av ett landskap. Skyddet reglerar till exempel bebyggelse och vägar. Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden i dessa områden.

Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken. Den håller successivt på att ersättas med andra skyddsformer.

 

Områden i Halland som omfattas av landskapsbildsskydd

För varje landskapsbildsskyddsområde finns ett beslut med föreskrifter. Föreskrifterna kan variera men innebär att det krävs tillstånd för att utföra vissa åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden och det är Länsstyrelsen hanterar ansökningar om tillstånd.

I Hallands län finns tolv områden som omfattas av landskapsbildsskydd. Klicka på namnet för att läsa beslutet (PDF-fil).

Vesslunda (Falkenberg)PDF

Askarebygget (Halmstad)PDF

Fyllingeåns dalgång + området runt storsjön (Halmstad)PDF

Nyrebäckens dalgång (Halmstad)PDF

Område vid Virsehatt (Halmstad)PDF

Pramma Eke (Halmstad)PDF

Strandområdet Påarp-Fylleåns mynning (Halmstad)PDF

Vilshärad (Halmstad)PDF

Hamra (Kungsbacka)PDF

Område runt Stensjön (Kungsbacka)PDF

Område vid Låddholmsviken (Kungsbacka)PDF

Området vid St Hornsjön (Kungsbacka, Varberg)PDF

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar.

I Hallands län finns det ett 40-tal naturminnen fördelat från norr till söder. Naturminnen var föregångare till naturreservat och skapades för att skydda biologiskt värdefulla träd eller områden. Träd kunde vara ekar, lindar, idegranar, tallar eller bokar, oftast gamla, stora, ovanliga eller med en viktig genetisk variation i förhållande till omgivningen.

Ett exempel i Halland på träd som naturminne är bokarna Adam och Eva. Träden mätte fantastiska 560 centimeter respektive 350 centimeter i brösthöjd när de 1964 skyddades som naturminne. Idag befinner sig båda träden i en nedbrytningsfas som låga respektive högstubbe och ingår i naturreservatet Vindrarp i Laholms kommun. Trots att träden är döda är de hem till mängder av insekter, svampar, lavar och mossor. Ett naturminnesskydd finns kvar så länge det finns något kvar av naturminnet.

Andra naturminnen kan vara flyttblock, mosippsängar eller en blåsippsbacke. I Askarebygget i Halmstads kommun finns det sedan 1962 en skyddad blåsippsbacke. Under några korta veckor i maj lockas hundratals besökare att vandra den korta vägen från den lilla parkeringen ner till backen för att se hur blåsipporna färgar marken. Att blåsipporna växer just här beror på att berggrunden består av grönsten, en sten som blåsipporna behöver för att trivas. Efter en period med igenväxning som ledde till att blåsipporna nästan försvann har backen nu röjts under ett par år. Plantorna håller på att återhämta sig och för varje år som går blir blåsipporna fler och fler.

Naturminnen är fortfarande viktiga för att bevara den biologiska mångfalden men antalet skyddade objekt har minskat kraftigt. Istället har antalet naturreservat har ökat. År 2017 utnämndes det senaste naturminnet i länet, en gammal och vacker hålek i Falkenbergs kommun. Detta naturminne är kommunalt skyddat men vanligast är det att det är Länsstyrelsen som har skyddat de enskilda objekten.

 

Vattenskyddsområde

Ett mark- eller vattenområde kan bli vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

Vattenskyddsområden på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Det är kommunerna i Halland som har hand om tillsyn över fastställda skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden. Dispenser söks hos dem.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Ramsarområden på Naturvårdsverkets webbplats.länk till annan webbplats

I Hallands län finns fyra Ramsarområden. Klickar du på namnet kan du läsa områdets beskrivning på ramsar.org Getterönlänk till annan webbplats, Träslövsläge-Morups Tångelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Fylleånlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och Tönnersjöheden-Årshultsmyrenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Presentation av alla nationalparker på Sveriges nationalparkers webbplatslänk till annan webbplats

Nationalparker på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

I Halland finns inga nationalparker.

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara. Den får vara som mest 50 år. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer, som till exempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald. Kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i Jordabalken (7 kap. 3 §). Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Kontakt

Länsstyrelsen i Hallands län

Välkommen att kontakta oss på:

Telefon 010 - 224 30 00 (Växel)