Så mår miljön

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller mellan åren 2015-2020.

Vattnet i Västerhavet - Informationscentralen

Har du sett något ovanligt eller har det skett något akut vid havet eller kusten i Halland? Länsstyrelsernas informationscentral vid kustområdet Västerhavet tar emot observationer och informerar om det aktuella läget.

Informationscentralen har en egen sida hos Länsstyrelsen Västra Götaland. Här kan du anmäla dig som prenumerant och få uppdateringar via e-post när sidan uppdateras

Miljöövervakningen i Halland

De miljöproblem som dominerar i Halland är försurning av mark och vatten, övergödning (kust och hav men också på land), de areella näringarnas påverkan på flora, fauna och landskapet samt den snabba exploateringen i kustzonen. Areella näringar är ett samlingsbegrepp för näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Hit räknas till exempel jordbruk, skogsbruk, fiskerinäringen och jakt.

Miljöproblemen i länet har satt sin prägel på den regionala miljöövervakningen. I Halland är övervakningen indelad i åtta olika programområden och ett antal delprogram. Mer utförlig information hittar du i vårt gällande program:

Regional miljöövervakning i Hallands län 2015-2020

Under respektive programområde nedan finns en översiktlig beskrivning av de olika delprogrammen.

I programområdet Luft ingår delprogrammen:

  • Krondroppsnätet
  • Marknära ozon

De miljökvalitetsmål som berörs är:

  • Frisk luft
  • Bara naturlig försurning
  • Ingen övergödning

Övervakning av luftkvaliteten i tätortsmiljö sker idag i kommunal regi i Halmstad (egna DOAS-mätningar) och i Falkenberg (ingår i URBAN-nätet). Den regionala luftövervakningen fokuserar på nedfallet av försurande ämnen och halterna av marknära ozon.

Nedfallsmätningarna sker genom ett samordnat program för hela Sverige, där mätningarna dock är koncentrerade till den södra delen. I samarbetet deltar förutom länsstyrelserna även IVL, Svenska Miljöinstitutet, (program- och utvärderingsansvariga) och Skogsstyrelsen. Nedfallet av svavel och kväve mäts sedan 1987 på ett antal lokaler i länet. Syftet med undersökningarna är att beskriva tillstånd, regionala skillnader och hur nedfallet utvecklas med tiden.

Med delprogrammet marknära ozon får vi en heltäckande bild av ozonbelastningen och dess effekter på växtligheten i bakgrundsmiljön i södra Sverige. Övervakningsprogrammet för marknära ozon har genomförts sedan 2009. Övervakningen baseras på en kostnadseffektiv passiv mätmetod som kombineras med klimatmätningar för att kunna beräkna ozonhalterna enligt AOT 40 med hjälp av en internationellt vedertagen modell.

​Den regionala och lokala variationen av ozonhalter är stor och klimat och topografi har stor betydelse. Södra Sverige har därför delats in i olika zoner och utvärderingar görs länsvis för berörda zoner.

I programområdet Skogsmark ingår delprogrammen:

  • Vattenkvalitet i skogsbäckar
  • Miljötillståndet i skogslandskapet baserat på Riksskogstaxeringen

De miljökvalitetsmål som berörs är:

  • Levande skogar
  • Bara naturlig försurning
  • Ingen övergödning
  • Ett rikt växt- och djurliv

I detta programområde står skogen och skogsbruket mycket i fokus. Skyddet av värdefulla skogsområden prioriteras för närvarande vid reservatsbildning. Depositionen av försurande ämnen till skogsmark och den åtföljande utarmningen av markens näringsförråd, och därmed dess långsiktiga produktionsförmåga, är ett stort hot mot skogsnäringen. Skogsbrukets egen miljöpåverkan har dessutom uppmärksammats alltmer, både när det gäller försurningspåverkan, näringsläckage och negativa effekter på den biologiska mångfalden.

Den biologiska mångfalden följs genom artövervakning i skogliga nyckelbiotoper enligt en metod som utvecklats vid Länsstyrelsen inom det gemensamma delprogrammet ”Vattenkvalitet i skogsbäckar”. Sedan början av 1999 sker vattenkemiska undersökningar i Näverbäcken i Hylte kommun. Målsättningen med övervakningen är:

  • att beskriva haltvariationer och långsiktiga trender av växtnäringsämnen, baskatjoner och vissa metaller i ytvatten,
  • att fastställa läckaget av olika ämnen från normalt brukad skogsmark och ge underlag för beräkning av arealkoefficienter och
  • att på sikt ge underlag för att bedöma olika skogsbruksåtgärders kort- och långsiktiga inverkan på avrinning och transport av näringsämnen.

Syftet med delprogrammet ”Miljötillståndet i skogslandskapet baserat på Riksskogstaxeringen”, som omfattar hela landet, är att följa förändringar i skogslandskapet med fokus på skogens naturvärden på regional nivå genom att ta vara på resultaten från Riksskogstaxeringen.

I programområdet Jordbruksmark ingår delprogrammen:

  • Vegetationsförändringar i sanddyner
  • Små biotoper i odlingslandskapet
  • Strandängsfåglar

De miljökvalitetsmål som berörs är:

  • Ett rikt odlingslandskap
  • Ingen övergödning
  • Ett rikt växt- och djurliv
  • Myllrande våtmarker

Det moderna jordbruket har medfört en betydande påverkan på miljön. Det gäller till exempel läckage av näringsämnen och bekämpningsmedel till yt- och grundvatten, ammoniakutsläpp från gödselanläggningar och negativa effekter på den biologiska mångfalden. Utöver näringsförlusterna är den rationella och intensiva jordbruksdriftens negativa påverkan på variationsrikedomen i landskapet av stor betydelse.

Jordbrukets näringsförluster följs upp inom den nationella delen av "Typområden på jordbruksmark" (Daggan i Laholms kommun) och genom olika delprogram inom programområde "Sötvatten". Halland deltar även i det gemensamma delprogrammet "Småbiotoper i åkerlandskapet". Regionalt sker övervakning av jordbruksmark även inom programmet för uppföljning av skyddad natur. Inom detta har under de inledande åren uppföljningen av gräsmarker prioriterats. Denna uppföljning omfattar bland annat förekomst av typiska kärlväxter i hävdade marker.

Till programområdet hör också två delprogram där kopplingen till jordbruksmark kanske inte är så uppenbar. Det gäller delprogrammen "Övervakning av vegetation i sanddyner" och "Strandängsfåglar". I båda fallen handlar det om naturtyper som i hög grad är beroende av hävd genom betande djur.

Sanddynsområden är en prioriterad naturtyp i länet och övervakningen sker inom ett eget delprogram. Övervakningen av strandängsfåglar har från början gjorts i samarbete med Skåne län (2002 och 2007) och har därefter utvecklats till ett gemensamt delprogram där även Västra Götalands, Kalmar och Gotlands län deltar. Syftet med detta övervakningsprogram är att följa numerären av typiska havsstrandängsfåglar. Som sådana räknas i detta sammanhang vadare, måsar, tärnor och gulärla. Eventuella förändringar relateras till bland annat betestryck och skydd. Omdrev sker vart femte år. Breda flacka havsstrandängar är en unik naturtyp och återfinns, förutom i norra Halland, bara på Öland, Gotland och sydvästra Skåne.

I programområdet Våtmark ingår delprogrammen:

  • Vegetationsförändringar i sanddyner
  • Miljötillstånd i våtmarker (via satellitdata)

De miljökvalitetsmål som berörs är:

  • Myllrande våtmarker
  • Ingen övergödning
  • Ett rikt växt- och djurliv

Genom markavvattning, torvbrytning, vägbyggen och annan bebyggelse, avverkning i sumpskogar och kalhuggning av intilliggande skog har många av länets skogliga våtmarker förstörts eller förändrats kraftigt.

För att följa miljötillståndet i våtmarker som inte är direkt påverkade av ingrepp har ett program för övervakning av vegetationsförändringar i mossar och kärr byggts upp.

Halland deltar i tre gemensamma delprogram vilka handlar om övervakning av skyddsvärda träd i kulturlandskapet och exploatering av stränder.

Vi bidrar också ekonomiskt till den nationella fågelövervakningen som räknas till detta programområde. Detsamma gäller inventeringar av lo och varg.

Vattenkvaliteten i länets större åar har följts sedan början av 1970-talet. Det nuvarande programmet utgör en kombination av regional och nationell övervakning. I det nationella programmet ingår Lagan, Smedjeån, Nissan, Ätran och Viskan. Mellan 2000 och 2006 ingick även den jordbrukspåverkade Nyrebäcken som mynnar vid Tylösand norr om Halmstad i det nationella programmet. Sedan 2007 drivs denna station vidare inom den regionala miljöövervakningen. I mars 2014 påbörjades mätningar i Skintan, ett jordbrukspåverkat vattendrag som mynnar i havet mellan Vilshärad och Haverdal.

Sammantaget fångar mätprogrammet upp nästan 95 procent av flodtransporten till Hallands kustvatten. Prov tas varje månad och all provtagning (utom Viskan) sköts av Länsstyrelsen.

 

Detta program syftar främst till att beskriva den tidsmässiga utvecklingen av halter och transporter av olika ämnen i mindre vattendrag huvudsakligen belägna i det jordbruksdominerade kustområdet. Undersökningarna påbörjades i slutet av 1980-talet och utgör ett komplement till delprogrammet "Mynningsstationer".

Programmet omfattar för närvarande tio stationer. Kompletterande data och referensdata erhålls från två nationella stationer (Färgeån och Björkeredsbäcken) och från några stationer i delprogrammet "Mynningsstationer". Nyrebäcken ingick tidigare i det nationella programmet men har tagits över regionalt och förts till delprogrammet Mynningsstationer.

Provtagning sker en gång per månad och har tidsmässigt samordnats med andra regionala och nationella program. All provtagning sköts av Länsstyrelsen.

 

Från och med år 2007 undersöks sjöarna enligt ett rullande schema. Programmet kommer att genomföras i 6-åriga omdrev där 800 sjöar nationellt provtas årligen. Totalt omfattar programmet alltså cirka 4 800 sjöar. Av dessa ligger 121 i Hallands län (röda symboler i kartan nedan). Sjöarna är utvalda genom stratifierad slumpning så att tillståndet i alla Sveriges sjöar >1 hektar kan beskrivas. Genom en förtätning av programmet som finansieras av den regionala miljöövervakningen provtas ytterligare 31 sjöar varje år i Halland (blå symboler). Totalt undersöks därmed drygt 300 sjöar i länet under omdrevsperioden.

 

Undersökningar av trendsjöar påbörjades 1983 som ett nationellt program. Syftet var att följa hur de vattenkemiska och biologiska förhållandena utvecklades i okalkade sjöar. Den nationella delen har efter hand bantats och länen har i mån av resurser tagit över vissa sjöar och fört in dem i de regionala programmen.

Av de halländska sjöarna ingår N7 Skärsjön i det regionala programmet medan övriga är en del i det nationella programmet.

 

Vatten är vårt viktigaste livsmedel och i Hallands län används i huvudsak grundvatten till dricksvattenförsörjningen både via allmänna och enskilda vattentäkter. Därför är det viktigt att grundvattnet håller en god kvalitet. Rent grundvatten är också en förutsättning för flertalet terrestra såväl som akvatiska ekosystem.

​Syftet med delprogrammet ”Grundvatten påverkat av tätort och jordbruk” är att följa tillstånd och utveckling när det gäller storskalig påverkan från markanvändningen på grundvattenkvaliteten. Övervakningen ska ge underlag till bland annat statusklassificering enligt Vattendirektivet och uppföljning av miljömålen ”Grundvatten av god kvalitet” samt ”Giftfri miljö”.

Halland är ett län med relativt intensivt jordbruk och mängden odlad mark i kombination med stor andel infiltrationsbenägna jordar innebär en stor risk för läckage av näringsämnen och bekämpningsmedel till grundvattnet. Näringsämnen och bekämpningsmedel provats i åtta källor.

2015 och 2017 valde Länsstyrelsen att regionalt förtäta nationella screeningar avseende PFAS respektive bland annat läkemedel, bekämpningsmedel, metaller och PAH:er.

Övervakningen ska också ge underlag till statusklassificering enligt Vattendirektivet och uppföljning av miljömålen.

I programområdet Kust och hav ingår delprogrammen:

  • Kustvattenkontroll i Halland
  • Sjöfågelinventering på öar

De miljökvalitetsmål som berörs är:

  • Hav i balans
  • Ingen övergödning
  • Ett rikt växt- och djurliv
  • Levande kust och skärgård

Övervakningen av Hallands kustvatten sker dels genom det regionala kustvattenprogrammet, dels genom viss nationell och kommunal övervakning. Kontinuerliga undersökningar av Hallands kustvatten har skett sedan maj 1993 då kustvattenprogrammet startade. Övervakningen av kustvattnet inriktas främst på att kartlägga eutrofieringssituationen (halter av näringsämnen, syreförhållandena i bottenvattnet och status för bottenfauna), förekomsten av giftiga eller potentiellt giftiga växtplankton, samt om möjligt effekter av insatta åtgärder för att minska belastningen av näringsäm­nen. Belastningsförändringar övervakas också inom programområde “Sötvatten“.

Sedan några år sker även undersökning av bottenfauna med hjälp av sedimentprofilkamera i Laholmsbuktsområdet, och det sker en samordnad utvärdering av nationella och regionala undersökningar av mjukbottenfauna.

Till programområdet räknas också den övervakning av sjöfågel som omfattar nästan 70 öar i den nordhalländska skärgården. Syftet med övervakningen är att följa variationer i bestånden av sjöfågel, speciellt gäller det de minskande bestånden av vitfågel och tobisgrissla samt storskarv som har ökat kraftigt under senare år. Dessutom följs förekomsten av sjukdomen ”trutdöden”.

I mindre omfattning sker även lokal (kommunal) övervakning, till exempel i Kungsbackafjorden. Även de badvattenundersökningar som kommunerna ansvarar för kan ses som en del i miljöövervakningen.

Programområdet syftar till att ta fram underlag för att följa upp miljömålet ”Giftfri miljö”. Övervakningen sker på olika sätt, främst inom programområdena Sötvatten och Kust & hav.

Inom programområdet har deltagande i regionaliseringen av den nationella screeningen prioriterats. Deltagandet är dock beroende av valet av substanser och hur aktuella de bedöms vara för länet. De senaste åren har vi i Halland valt att förstärka nationell övervakning av bland annat bekämpningsmedel i ytvatten, PFAS i grund- och ytvatten samt blåmusslor, läkemedel i grundvatten, vattendirektivets prioriterade ämnen samt särskilt förorenande ämnen i blåmusslor.

Bekämpningsmedel undersöks också inom delprogrammet "Grundvatten påverkat av tätort och jordbruk".

Inom flera av programmen för samordnad recipientkontroll görs undersökningar av metaller och/eller organiska miljögifter i vatten, vattenmossa, sediment och fisk.

Kontakt

Erika Tollebäck

Naturvårdsenheten