Anmäl bristande djurhållning

Den som får ett klagomål på sig har rätt att se hela klagomålet samt de kontaktuppgifter som anmälaren har angett. Informationen blir en offentlig handling som kan begäras ut av allmänheten.

Du kan kontakta oss anonymt via telefon om du inte anger ditt namn eller övriga kontaktuppgifter när du ringer in.

Tänk på att

• inte tala om ditt namn
• inte ange dina kontaktuppgifter
• skydda ditt telefonnummer.

Om du kontaktar oss via e-post så syns avsändaruppgifterna (som e-postadress), vilka vi kan behöva lämna ut på begäran.

Mer information om hur Länsstyrelsen behandlar personuppgifter

Klagomålet tas emot av en djurskyddshandläggare. Om djurskyddsproblemen bedöms vara allvarliga görs en oanmäld kontroll hos djurhållaren.

Om bristerna verkar vara mindre allvarliga kan vi ibland välja att först ringa djurhållaren eller skicka ett brev med information om att vi mottagit klagomålet, samt vilka regler som gäller. Om fler klagomål mot samma djurhållare kommer in, kan vi komma att göra en kontroll ute hos djurhållaren.

I allvarliga fall kan vi besluta om att djuret ska omhändertas. Beroende på djurets skick beslutar vi därefter om djuret ska säljas, överlåtas eller avlivas. Vi kan också besluta om att en person ska förbjudas att hålla djur.

Obefogade klagomål

En hel del av de klagomål som vi får in är inte befogade och djuren sköts enligt lagstiftningen. Vi lägger en del av vår arbetstid på att kontrollera klagomål som visar sig vara obefogade. Tid som behövs på annat håll, där djur verkligen far illa.

Om du funderar på att skicka ett klagomål men är osäker på om det finns tillräckliga skäl, ring först och prata med oss.

Vi registrerar alla klagomål, men vissa leder inte till någon åtgärd alls. Så kan det alltså bli om vi bedömer att det klagomålet handlar om egentligen inte påverkar djuren negativt, eller att ett klagomål mot en djurhållare kommer in strax efter vi varit ute på kontroll hos denne och vi sett att djurhållningen är bra.

Vad händer med djuret efter omhändertagandet?

I de fall ett omhändertagande lett till att vi bestämt att djurägaren inte ska få tillbaka sitt djur ska vi i varje enskilt fall göra en bedömning om djuret kan överlåtas eller säljas. Är djuret till exempel mycket sjukt, gammalt eller förvildat kan beslutet i stället bli att det ska avlivas.

Det finns en stark koppling mellan våld mot djur och våld mot människor. Det vittnar både veterinärer och socialarbetare om.

Våld mot djur kan användas för att kontrollera eller hota personer i djurets närhet. Majoriteten av Sveriges kvinnojourer har mött våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld mot djur. De möter även kvinnor som stannar kvar i relationer för att skydda djuren. Barn som lever med våld drabbas särskilt hårt om ett älskat djur blir utsatt. Många gånger kan djuret vara den enda tryggheten barnet har.

Kan synliggöra brott

Den första som möter en våldsutsatt person kan vara en veterinär, djursjukvårdare eller personal på exempelvis hunddagis. Om man kopplar ihop våld mot djur och våld mot människor kan annars oupptäckta brott bli synliga.

I relationer där våld finns är det viktigt att se att även djuren kan vara drabbade. Våld mot djur kan vara fysiskt med slag och sparkar eller psykiskt genom att skrämma och skapa en otrygg tillvaro. Det kan också handla om vanvård – att inte se till djurets grundläggande behov av omsorg.

Vad kan man göra?

När djur lider är det vår skyldighet att skydda deras rättigheter och egenvärde. Därför är det viktigt att vara uppmärksam vid misstanke om våld. Du kan göra ett klagomål till Länsstyrelsen i Hallands län. Du kan vara anonym om du ringer eller skriver brev.

Länsstyrelsen har tagit fram en folder, Våld mot djur och våld i nära relationer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. I den hittar du mer information och även kontaktuppgifter till kommuner och kvinnojourer i Halland.