Risk för vattenbrist i Hallands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Smittskydd

Om du som djurägare misstänker att djur i din vård har drabbats av allvarlig smitta är du skyldig att omedelbart anmäla detta till veterinär. Veterinärer eller andra som i sitt yrke misstänker epizootisjukdom ska skyndsamt göra en anmälan till Länsstyrelsen och Jordbruksverket.

Vad är epizootisjukdomar?

En epizootisjukdom är en allvarlig smittsam djursjukdom som kan utgöra ett hot mot människors eller djurs hälsa. För dessa sjukdomar finns det en speciell lag som bestämmer hur du ska agera vid misstanke om sjukdom, för att minska risk för vidare smittspridning och underlätta bekämpning.

I Jordbruksverkets föreskrifter om förebyggande och bekämpning av vissa djursjukdomar finns en lista över vilka sjukdomar som måste anmälas Länk till annan webbplats.

Aktuellt om fågelinfluensa

Högriskområdet för fågelinfluensa i Halland upphävs

Den 29 april 2022 upphäver Jordbruksverket, baserat på en riskbedömning från SVA, restriktionerna för alla fjäderfän och fåglar som hålls för privat eller kommersiellt bruk. Det innebär att fjäderfä och andra fåglar i fångenskap nu får gå utomhus. Det blir också åter tillåtet att anordna utställningar, tävlingar och liknande arrangemang så som marknader i hela landet.

Men faran är inte helt över. Viruset finns bland vilda fåglar och Jordbruksverket uppmanar alla som har fåglar att fortsätta vara noga med hygien och smittskydd för att minimera risken att få in smitta i besättningen. Det gäller särskilt om det finns många vattenlevande vilda fåglar eller flyttfågelsträck nära gården.

Mer om smittläget för fågelinfluensa och förebyggande arbete på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Om fågelinfluensa på SVA:s webbplats Länk till annan webbplats.

Anmälningsplikt för djurägare

Du som har hand om ett djur och misstänker att det smittats av en epizootisjukdom är skyldig att direkt anmäla det till veterinär. Exempel på epizootisjukdomar är mul- och klövsjuka, mjältbrand, svinpest, blåtunga, rabies och newcastlesjuka.

Anmälningsplikt för veterinärer

Epizootisjukdom och salmonella

Veterinär som misstänker epizootisjukdom eller salmonella hos djur ska skyndsamt anmäla detta till Länsstyrelsen och Jordbruksverket via e-post eller telefon.

Andra anmälningspliktiga djursjukdomar

Det finns även andra djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor och som är anmälningspliktiga. För dessa gäller anmälningsplikten för veterinärer samt för obduktions- eller laboratorieverksamhet. Anmälningsplikten gäller för varje indexfall.

En lista över vilka djursjukdomar och smittämnen som är anmälningspliktiga finns i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om biosäkerhetsåtgärder samt anmälan och övervakning Länk till annan webbplats.

Klinisk misstanke om djursjukdom

En veterinär som misstänker någon av följande sjukdomar ska anmäla det till Länsstyrelsen:

  • hästinfluensa typ A
  • kvarka
  • virusabort (centralnervös form)
  • virusarterit
  • MRSA (alla djurslag).

Anmäl klinisk misstanke om djursjukdom

Gör din anmälan i vår e-tjänst för klinisk misstanke om djursjukdom. Veterinärer ska anmäla till Länsstyrelsen i det län där smitta misstänks, det vill säga det län där det smittade djuret har sin hemvist.

Du behöver e-legitimation för att kunna använda e-tjänsten.

E-post eller telefon

Du kan även mejla din anmälan om misstänkt sjukdom till djurskydd.halland@lansstyrelsen.se. Använd Jordbruksverkets blankett eller skicka uppgifterna direkt i ditt e-postmeddelande.

Ring Länsstyrelsens växel 010-224 30 00 vid misstanke om epizooti eller zoonos.

Vad händer efter anmälan?

Efter att Länsstyrelsen tagit emot anmälan att en veterinär misstänker smittsam sjukdom vidtar vi olika åtgärder beroende på vilken sjukdom det rör sig om. Till exempel kan vi kontakta övriga berörda myndigheter för samordning av åtgärder, skicka ut information till berörda organisationer och praktiserande veterinärer och se till att den utredande veterinären får skyddskläder och provtagningsmaterial.

Förekomst av djursjukdomar i länet

Statistik över förekomst av djursjukdomar i länet och övriga delar av Sverige hittar du på Jordbruksverkets webbplats.

Aktuellt läge för smittsamma djursjukdomar på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Sjukdomsbeskrivningar och information om aktuella fall av djursjukdomar hittar du även på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats.

Smittläge på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats Länk till annan webbplats.

Kortfattad information om anmälda hästsjukdomar publiceras på Svensk travsports webbplats.

Smittinfo på Svensk travsports webbplats Länk till annan webbplats.

Vem kontaktar jag om mitt djur blir sjukt?

I första hand kontaktar du en veterinär om ditt djur blir sjukt. Om du inte får tag på din ordinarie veterinär, ring närmaste jourhavande veterinär. Har du allmänna frågor om smittsamma djursjukdomar kan du vända dig till Jordbruksverket eller Statens veterinärmedicinska anstalt.

Smittsamma djursjukdomar på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Smittsamma djursjukdomar på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats Länk till annan webbplats.

Vem ansvarar för smittskyddet?

När det gäller djur har Jordbruksverket det övergripande nationella ansvaret för smittskyddsfrågor och för att bekämpa smittsamma sjukdomar.

Länsstyrelsen med länsveterinären har det regionala ansvaret. Länsveterinären samordnar information om länets aktuella sjukdomsstatus.

Länsstyrelsen samarbetar med smittskyddsläkare, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, fältverksamma veterinärer och länets kommuner.

Allvarliga utbrott av smittsamma djursjukdomar

Vid utbrott av allvarliga smittsamma djursjukdomar i länet, så kallade epizootier, samverkar Länsstyrelsen med andra myndigheter i bekämpningen och samordnar de lokala aktörerna. Vid större utbrott har Jordbruksverket möjlighet att delegera uppgifter till Länsstyrelsen. Vi ansvarar också för att kontrollera att de beslut som fattas i arbetet för att bekämpa smittan följs.

Den mycket smittsamma och dödliga grissjukdomen afrikansk svinpest har under de senaste åren spridit sig i Europa och rör sig allt närmare Sverige. Sjukdomen är ett mycket stort hot mot svenska grisar och vildsvin.

Afrikansk svinpest är inte farlig för människor. Däremot överförs ofta smittan till vildsvin av människor som reser över landsgränser och lämnar matrester efter sig. Därför finns det några viktiga punkter att tänka på för att förhindra spridning.

  • Släng eller lämna aldrig matavfall så att vilda djur eller tamgrisar kommer åt det.
  • Mata inte vilda djur eller tamgrisar med matavfall.
  • Ta inte med fläsk- eller charkprodukter från smittade länder. De kan innehålla virus!
  • Tänk på att rengöra kläder och utrustning om du besökt smittade länder och du varit i kontakt med vilda djur eller grisar.
  • Rapportera sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, telefonnummer dagtid 018-67 40 00 eller jourtid 018- 67 40 01. Det går även bra att rapportera genom formuläret på:

rapporteravilt.sva.se Länk till annan webbplats.

Läs mer om afrikansk svinpest:

Afrikansk svinpest, Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Afrikansk svinpest, SVA:s webbplats (Statens veterinärmedicinska anstalt) Länk till annan webbplats.

Under hösten 2017 arbetade Länsstyrelsen i Hallands län med projektet Smittskydd Häst ( med stöd från Europeiska jordbruksfonden). Projektet syftade till att informera hästägare och personer som arbetar med hästar vad kvarka innebär, hur det sprids och vad man kan göra för att minska smittspridningen.

Mer om kvarka och hur det yttrar sig på Statens Veterinärmedicinska anstalt, SVA Länk till annan webbplats.

Utvärdering av projektet i rapporten Smittskydd häst- stoppa kvarkan 


Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och sex länsstyrelser samarbetade i ett projekt för att minska smittspridningen av kvarka och andra smittsamma sjukdomar hos häst. Årligen anmäls i snitt omkring 50 utbrott av kvarka, men det verkliga antalet misstänks vara högre. Kvarka orsakar lidande hos hästar och kostar hästnäringen mycket pengar.

Projektet pågick under delar av 2016 och 2017 och resulterade i en rapport.

Rapport hästsmittskyddsprojekt Pdf, 2.7 MB, öppnas i nytt fönster.

Kvarkautbrott leder till ökade utgifter för isolering och veterinärvård, förlorade inkomster på lektioner, träningar, tävlingar, uthyrning med mera samt i värsta fall förlust av hästar.

– Veterinären har en viktig roll. Ofta finns ett stort behov av handledning och beslutsstöd i den upplevda, eller verkliga kris, som kvarkautbrott kan utlösa. Det blir många frågor och stor oro, ofta också från omgivande hästägare, säger tf statsveterinär Gittan Gröndahl, SVA.

Att smittspåra har stor betydelse för att förhindra vidare smittspridning. Hästar åker över länsgränserna och här finns ett behov av samarbete med informationsutbyte mellan länsstyrelserna.

Hygienregler för djurhållare

Det finns allmänna hygienregler som ska förebygga att smittämnen sprids mellan djur och människor. Reglerna innebär bland annat att det ska finnas möjlighet för den som vistas på en anläggning med djur att tvätta och desinficera sina händer. Reglerna gäller inte för dig som endast har djur i ditt eget hem. 

Krav för dig som har en besöksverksamhet

Hygienregler för besöksverksamheter

För att minska risken för spridning av smittor mellan djur och människor finns särskilda hygienregler för dig som har en besöksanläggning där människor har möjlighet till direkt kontakt med djur. Bland annat ska den som besöker en djuranläggning kunna tvätta och desinficera sina händer i nära anslutning till djuren. Du ska också informera besökaren om hur risken för överföring av smittor mellan djur och människor kan minska.

Hygienreglerna för besöksverksamheter gäller oavsett om du har en anläggning med livsmedelsproducerande djur, hästar eller någon annan typ av djurhållning. Detta gäller även dig som har vård- eller terapihundar.

Allmänna och särskilda hygienregler uppdelade efter djurslag på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Antibiotikaresistenta bakterier

Resistenta bakterier blir allt vanligare och sambandet med överdriven antibiotikabehandling allt tydligare. Antibiotika är något av det mest värdefulla vi har. Antibiotika räddar liv och vi har länge tagit den möjligheten för given. Idag ökar antibiotikaresistensen i hela världen. För att bromsa utvecklingen måste alla bidra. Vi behöver antibiotika även i framtiden.

Läs mer om antibiotikaresistens och hur den kan bromsas på

Smittsäkra.se Länk till annan webbplats.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.

Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Hantering av animaliskt avfall

För att förhindra smittspridning från animaliskt avfall, så kallade animaliska biprodukter, finns ett omfattande regelverk om hur det får användas och hur det ska hanteras. Du får till exempel inte mata grisar eller fåglar med matavfall som innehåller något som helst kött eller andra produkter från djur. På Jordbruksverkets webbplats finns mer information om hantering av animaliskt avfall.

Foder och utfodring med animaliska biprodukter på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen kontrollerar transporter av animaliskt biprodukter. För att transportera sådant material ska du vara registrerad hos Jordbruksverket.

Jordbruksverkets blankett för att registrera yrkesmässig transport av animaliska biprodukter Länk till annan webbplats.

Får jag gräva ner en avliden häst på min mark?

Ja, det får du göra, det behövs inte längre tillstånd från Länsstyrelsen för detta. Dock måste din kommun godkänna platsen för nedgrävning. Du behöver även ha markägarens tillstånd. Kontakta miljökontoret i din kommun för mer information.

Mer information om nedgrävning av döda djur Länk till annan webbplats.

Kontakt

Veterinärenheten

Handläggare i djurskyddsgruppen

Telefon 010-224 30 00 (Växel)