Smittskydd och djurhälsa
Misstänker du att ditt djur har fått en allvarlig smittsam sjukdom? Anmäl det omedelbart till en veterinär. Veterinärer ska snarast anmäla misstanke om smittsamma sjukdomar till Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Det finns regler för att förebygga smittspridning. Du som har besöksverksamhet ska anmäla det till Länsstyrelsen.
Anmälningsplikt för djurägare
Du som har hand om ett djur och misstänker att det smittats av en allvarlig smittsam djursjukdom är skyldig att direkt anmäla det till veterinär. Exempel på allvarliga smittsamma djursjukdomar är fågelinfluensa, mul- och klövsjuka, mjältbrand, svinpest, blåtunga, rabies och newcastlesjuka.
Konstaterade fall av blåtunga i Hallands län
2024-11-06
Hittills har 130 fall av blåtunga konstaterats i Halland. Fler positiva fall är att vänta så länge knottsäsongen pågår, men utbrottet kommer troligtvis att klinga av inom några veckor. Sannolikheten för nyintroduktion under nästa säsong är dock stor.
Jordbruksverket har nu hävt samtliga restriktioner för de hittills smittade besättningarna och inga nya restriktioner kommer att utfärdas. Sjukdomen är dock fortsatt anmälningspliktigt och djurägare ska kontakta veterinär då djur visar symptom på blåtunga. Jordbruksverket bekostar provtagning och analys av prover.
Länsstyrelsen fortsätter att följa läget, men kommer inte att informera löpande om konstaterade fall. Nya fall av blåtunga kommer framöver enbart att redovisas hos Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) där positiva och negativa fall visas på en karta och i en tabell som uppdateras varje vardag:
Aktuellt smittläge för blåtunga, SVA
Länk till annan webbplats.
Symtom på blåtunga
Virus orsakar skador på djurens blodkärl.
Hos får: Feber, sår på nos och slemhinnor och klövrand, svullnad på huvudet och hälta. Klövkapselavlossning kan förekomma. Får utvecklar ofta mer allvarlig sjukdom och har högst andel dödsfall.
Hos nötkreatur: Feber, nedsatt mjölkproduktion, såriga slemhinnor, ökad salivering, röda ögon, svullnad/sår i klövrand och hälta.
Observera att en del smittade djur inte har några symtom. Blåtunga har fått sitt namn av att det händer att djur får en blå tunga till följd av cirkulationsrubbningar, men det är ganska ovanligt.
Eftersom sjukdomen inte smittar direkt mellan djur utan genom svidknott, kan man förvänta sig att ett endast enstaka eller ett fåtal djur i en besättning uppvisar symtom.
Hur kan du som djurägare skydda dina djur?
- Undvik knottrika beten.
- Stalla in dina idisslare när svidknotten är som mest aktiva (skymning, natt och gryning).
- Avvakta med att klippa fåren.
- Kontakta genast veterinär om dina djur visar symtom som kan vara blåtunga eller annan allvarlig sjukdom.
Eventuell vaccination är frivillig och kommer inte att bekostas av staten. Om du vill vaccinera dina djur kontaktar du din veterinär. Vaccinen som finns idag skyddar inte mot infektion men minskar risken för allvarlig sjukdom och död.
Spridning
Blåtunga sprids via svidknott och inte direkt mellan djur. Svidknott kan inte flyga några längre sträckor, utan förflyttar sig högst några enstaka kilometer för egen maskin. Med vindens hjälp kan knotten förflytta sig långa sträckor, som till exempel från Danmark över Nordsjön till Norge och Sverige.
Svidknott är inte aktiva under det kalla vinterhalvåret. När det blir kallare ute minskar risken för spridning eftersom virus inte kan förökas i knott där dygnsmedeltemperaturen sjunker och att knotten själva blir ianktiva av kyla.
Mer information om blåtunga
På Jordbruksverkets webbplats finns mer information om vad du kan göra som djurägare. Informationen uppdateras löpande med bland annat frågor och svar.
Blåtunga, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Mer information finns även hos Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)
Afrikansk svinpest
Den mycket smittsamma och dödliga grissjukdomen afrikansk svinpest har under de senaste åren spridit sig i Europa och i september 2023 konstaterades det första fallet av afrikansk svinpest i Fagersta kommun, i Västmanlands län. Berörda myndigheter har jobbat intensivt med att lokalisera, begränsa och bekämpa smittan. Arbetet har varit mycket framgångsrikt, men det råder fortfarande restriktioner i området.
Sjukdomen är ett mycket stort hot mot svenska grisar och vildsvin.
Afrikansk svinpest är inte farlig för människor. Däremot överförs ofta smittan till vildsvin av människor som reser över landsgränser och lämnar matrester efter sig. Därför finns det några viktiga punkter att tänka på för att förhindra spridning.
- Var extra uppmärksam på sjuka och självdöda vildsvin när du rör dig i naturen. Rapportera fynd till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, telefonnummer dagtid 018-67 40 00 eller jourtid 018- 67 40 01. Det går även bra att rapportera genom formuläret på: rapporteravilt.sva.se Länk till annan webbplats.
- Släng eller lämna aldrig matavfall så att vilda djur eller tamgrisar kommer åt det.
- Mata inte vilda djur eller tamgrisar med matavfall.
- Ta inte med fläsk- eller charkprodukter från smittade länder. De kan innehålla virus!
- Tänk på att rengöra kläder och utrustning om du besökt smittade länder och du varit i kontakt med vilda djur eller grisar.
Om afrikansk svinpest, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Om afrikansk svinpest, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.
Fågelinfluensa
Den 29 april 2024 upphävde Jordbruksverket högriskområdet för fågelinfluensa för flera kommuner i södra Sverige. Det är därmed fritt fram för fjäderfä och andra fåglar i fångenskap att gå fritt utomhus i hela Halland igen. Det blir också åter tillåtet att anordna utställningar, tävlingar och liknande arrangemang i hela landet.
Om fågelinfluensa, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Om fågelinfluensa, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.
Anmälningsplikt för veterinärer
Epizootisjukdom och salmonella
En veterinär som misstänker allvarlig smittsam djursjukdom, så kallad epizootisjukdom, eller salmonella hos djur ska skyndsamt anmäla det till Länsstyrelsen och Jordbruksverket via e-post eller telefon.
Andra anmälningspliktiga djursjukdomar
Det finns även andra djursjukdomar som kan smitta till djur eller mellan djur och människor som är anmälningspliktiga. För dessa gäller anmälningsplikten för veterinärer och för obduktions- eller laboratorieverksamhet.
Klinisk misstanke om djursjukdom
Dessa sjukdomar ska veterinär anmäla till Länsstyrelsen vid klinisk misstanke:
- hästinfluensa typ A
- kvarka
- virusabort (centralnervös form)
- virusarterit
- MRSA (alla djurslag).
Anmäl klinisk misstanke om djursjukdom
E-post eller telefon
Du kan även mejla din anmälan om misstänkt sjukdom till djurskydd.halland@lansstyrelsen.se. Använd Jordbruksverkets blankett eller skicka uppgifterna direkt i ditt e-postmeddelande.
Ring Länsstyrelsens växel 010-224 30 00 vid misstanke om epizooti eller zoonos.
Hygienkrav för djurhållare
För att förhindra att smitta sprids mellan djur och människor finns allmänna hygienregler för djurhållare. Det är viktigt att det finns möjlighet för de som är på en anläggning med djur att kunna tvätta och desinficera händerna. Reglerna gäller inte dig som bara har djur i ditt hem.
Hygienkrav för dig som har besöksverksamhet
Det finns särskilda hygienregler för dig som har en besöksanläggning där människor har möjlighet till direkt kontakt med djur. Bland annat ska besökarna kunna tvätta och desinficera sina händer i nära anslutning till djuren. Det ska också finnas information till besökare om hur de kan minska risken att sprida smitta mellan djur och människor.
Reglerna för besöksverksamheter gäller om du har en anläggning med livsmedelsproducerande djur, hästar eller annan typ av djurhållning. Det gäller även dig som har vård- eller terapihundar.
Länsstyrelsen kontrollerar att hygienreglerna följs.
Anmäl besöksverksamhet
Har du en besöksverksamhet med tre eller flera besök per år ska du anmäla det till oss.
Vägledning för användning av läkemedel till djur
Läkemedel används för att förebygga, bota eller lindra sjukdomar hos djur. Som djurhållare är det ditt ansvar att se till att sjuka eller skadade djur får rätt vård och vid behov bedömning av veterinär. Rätt kunskap hjälper dig att använda läkemedel säkert. Med rätt hantering kan du
- förhindra att djuret får i sig läkemedel eller ämnen som kan vara skadliga
- säkerställa att skadliga ämnen inte hamnar i livsmedel från djur som producerar mat
- minska risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika.
Reglerna för läkemedel varierar beroende på om det gäller sällskapsdjur, tävlingsdjur eller djur som producerar livsmedel. Vid frågor om läkemedel, vänd dig alltid till din veterinär för rätt vägledning.
Läs mer om hur du skaffar, använder, förvarar och gör dig av med läkemedel:
Läkemedel till djur, en myndighetsgemensam vägledning
Pdf, 735.3 kB.
Vem gör vad inom smittskydd för djur?
Jordbruksverket har det övergripande nationella ansvaret för smittskyddsfrågor och för att bekämpa smittsamma sjukdomar. Länsstyrelsen har det regionala ansvaret. Länsveterinären samordnar information om länets aktuella sjukdomsstatus.
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och sex länsstyrelser samarbetade i ett projekt för att minska smittspridningen av kvarka och andra smittsamma sjukdomar hos häst. Årligen anmäls i snitt omkring 50 utbrott av kvarka, men det verkliga antalet misstänks vara högre. Kvarka orsakar lidande hos hästar och kostar hästnäringen mycket pengar.
Projektet pågick under delar av 2016 - 2017 och resulterade i en rapport.
Rapport hästsmittskyddsprojekt
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kvarkautbrott leder till ökade utgifter för isolering och veterinärvård, förlorade inkomster på lektioner, träningar, tävlingar, uthyrning med mera samt i värsta fall förlust av hästar. Att smittspåra har stor betydelse för att förhindra vidare smittspridning. Hästar åker över länsgränserna och här finns ett behov av samarbete med informationsutbyte mellan länsstyrelserna.
Om kvarka, Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.
Transport av animaliskt avfall
För att förhindra att smitta sprids från animaliskt avfall (döda djur och slaktrester), finns regler om hur det får användas och hanteras. Du får till exempel inte mata grisar eller fåglar med matavfall som innehåller kött eller andra produkter från djur. På Jordbruksverkets webbplats finns mer information om hantering av animaliskt avfall.
Foder och utfodring med animaliska biprodukter, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen kontrollerar transporter av animaliska biprodukter. För att transportera sådant material ska du vara registrerad hos Jordbruksverket.
Antibiotikaresistenta bakterier
Resistenta bakterier blir allt vanligare och sambandet med överdriven antibiotikabehandling allt tydligare. Antibiotika är något av det mest värdefulla vi har. Antibiotika räddar liv och vi har länge tagit den möjligheten för given. Idag ökar antibiotikaresistensen i hela världen. För att bromsa utvecklingen måste alla bidra. Vi behöver antibiotika även i framtiden.
Läs mer om antibiotikaresistens och hur den kan bromsas på
Smittsäkra.se Länk till annan webbplats.
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.
Får jag gräva ner en avliden häst på min mark?
Ja, det får du göra, det behövs inte längre tillstånd från Länsstyrelsen för detta. Dock måste din kommun godkänna platsen för nedgrävning. Du behöver även ha markägarens tillstånd. Kontakta miljökontoret i din kommun för mer information.
Relaterad information
- Smittskydd och djurhälsa i Sverige, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
- Smittläge, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.
- Aktuellt läge för smittsamma djursjukdomar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
- Epiwebb - om epizootisjukdomar Länk till annan webbplats.
- Karta över CWD/avmagringssjuka, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.
- SWEDRES SVARM, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.
- Om övervakning av afrikansk svinpest, SVA Länk till annan webbplats.
Kontakt
-
Malena Grimbrandt
Länsveterinär
Telefon 010-2243328