Djurhälsopersonal

Länsstyrelsen är ansvarig för tillsynen av djurhälsopersonal i länet. Vi kontrollerar att de följer gällande lagar och bestämmelser och ger stöd och råd.

Vilka är djurhälsopersonal?

Djurhälsopersonal är personer som arbetar inom behörighetsreglerade yrken inom djurens hälso- och sjukvård. Till djurhälsopersonal räknas:

  • legitimerade veterinärer
  • legitimerade djursjukskötare
  • godkända hovslagare
  • legitimerade tandläkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster som har godkännande att arbeta inom djurens hälso- och sjukvård
  • personer som har särskilt tillstånd att utöva veterinäryrket
  • personer som arbetar i yrket under tillfälligt besök i Sverige.

Hur gör vi tillsynen?

Det finns regler för hur djurhälsopersonal ska arbeta inom djurskydd, smittskydd och säkra livsmedel. Varje år besöker Länsstyrelsen veterinära arbetsplatser i länet och kontrollerar att reglerna följs.

Några saker vi kontrollerar under besöket är att:

  • personalen har rätt behörighet
  • journalföringen uppfyller kraven
  • läkemedel används på ett ansvarsfullt sätt
  • rutiner för misstänkta djurskyddsfall och smittsamma djursjukdomar är på plats.

Nya föreskrifter för djurhälsopersonal

Den 1 november 2023 upphörde Jordbruksverkets föreskrifter D8, D9 och D42. De har ersätts av fyra nya föreskrifter:

  • Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:19) om djurhälsopersonal (saknr. D33).
  • Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:20) om den som utan att tillhöra djurhälsopersonalen yrkesmässigt utövar verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård samt om veterinärs tillhandahållande av läkemedel till sådana personer (saknr. D34).
  • Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:21) om veterinärs ordination av läkemedel, djurhållares registrering av uppgifter samt operativa ingrepp som djurhållare får utföra (saknr. D35/L41).
  • Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2023:7) om veterinärers skyldighet att lämna uppgifter om ordinerade eller förskrivna antimikrobiella läkemedel (saknr. D36).

Du hittar föreskrifterna i den veterinära författningshandboken, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Möjlighet till stöd och rådgivning

Länsstyrelsen ger stöd och råd till djurhälsopersonal i specifika frågor som rör djurskydd och smittskydd. Vi förmedlar också aktuell information till personal som arbetar med djurhälsa i länet. Informationen kan handla om ändringar i lagar, föreskrifter och olika riktlinjer som berör området.

Nyhetsbrev för djurhälsopersonal

Nyhetsbrevet riktar sig till djurhälsopersonal i Hallands län. Här kan du läsa om nyheter och aktuella händelser som berör dig i ditt yrke när det gäller lagstiftningen, exempelvis läkemedelsanvändning, smittskydd och djurskydd.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för djurhälsopersonal Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så här hanterar vi dina personuppgifter Länk till annan webbplats.

Uppdatera kontaktuppgifter hos Jordbruksverket

Enligt 6 § ska den som tillhör djurhälsopersonalen ska lämna följande kontaktuppgifter till Jordbruksverket via e-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se

  1. namn,
  2. folkbokföringsadress,
  3. e-postadress,
  4. telefonnummer, och
  5. arbetsplats.

Uppgifterna enligt första stycket ska lämnas skriftligt och hållas aktuella. En eventuell ändring av någon uppgift ska lämnas till Jordbruksverket senast två veckor efter ändringen.

Alla verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård där veterinärmedicinsk vård bedrivs, ska ta fram och arbeta efter en hygienplan där hygienrutiner upprättas för den egna verksamheten. Detta för att förhindra smittspridning och uppkomst av vårdrelaterade infektioner.

Hygienplanen ska fungera som en arbetsbeskrivning och identifiera områden i verksamheten där det finns risk för överföring av smittämnen mellan djur samt mellan djur och människor, samt beskriva hur smittvägarna bryts. Hygienplanen ska dessutom innehålla en översiktlig plan för hur utbrott av smitta tidigt kan upptäckas och hanteras. I hygienplanen ska hänsyn tas till omfattning och typ av verksamhet och djurslag.

Planen ska uppdateras minst en gång årligen samt vid förändring av verksamheten. Hygienplanen ska vara skriftlig för alla verksamheter utom för veterinär som arbetar i egen firma utan anställda. Dock omfattas man trots detta av kravet om man delar lokal eller utrustning med annan djurhälsopersonal. Utformningen av hygienplanen ska ske i enlighet med godkända riktlinjer.

Hygienregler för verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Mallar och stöd för hygienplan, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.

Om ett djur som du undersöker misstänks eller konstateras ha MRSA eller MRSP i en aktiv infektion, har både du och djurhållaren skyldigheter enligt Jordbruksverkets föreskrifter K112.

Kraven i K112 innebär skyldighet att i vissa fall (MRSA) provta djuret och att anmäla en sådan provtagning till länsstyrelsen, att göra bedömningen att MRSA- eller MRSP-infektionen har avläkt och meddela länsstyrelsen detta, informera djurägaren om de restriktioner som K112 innebär samt därutöver ge djurägaren de råd och instruktioner som behövs för att minska risken för vidare smittspridning.

Hygienregler för verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Resistenta bakterier blir allt vanligare och sambandet med överdriven antibiotikabehandling allt tydligare. Antibiotika är något av det mest värdefulla vi har. Antibiotika räddar liv och vi har länge tagit den möjligheten för given. Idag ökar antibiotikaresistensen i hela världen. För att bromsa utvecklingen måste alla bidra. Vi behöver antibiotika även i framtiden.

Läs mer om antibiotikaresistens och hur den kan bromsas på

Smittsäkra.se Länk till annan webbplats.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.

Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

App för råd om antibiotikaval

En klok användning av antibiotika är avgörande. Det finns en applikation för såväl telefon som surfplatta eller dator, där man kan få hjälp och råd om vilka antibiotikaval som kan vara aktuella vid de vanligaste åkommorna. Appen heter "Vägvisaren - klok antibiotika".

Anmälningsplikt för djurhälsopersonal

All djurhälsopersonal är skyldig att anmäla misstanke om att djur inte hålls eller sköts på rätt sätt till Länsstyrelsen.

Veterinärer är skyldiga att anmäla vissa sjukdomar. Det gäller sjukdomar som omfattas av epizooti- och zoonoslagen, det vill säga allvarliga smittsamma sjukdomar. Det gäller även vid misstanke och för sjukdomar som normalt inte finns i Sverige. Även vissa typer av smittsamma sjukdomar hos häst ska anmälas vid misstanke.

Anmälningsskyldighet av sjukdomar och smittämnen, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Stöd och råd

En av Länsstyrelsens uppgifter är att ge stöd och råd till djurhälsopersonal i frågor om djurskydd och smittskydd. Vi ger aktuell information i frågor som rör djurhälsa.

Om ett djur påträffas så svårt sjukt eller skadat att det bör avlivas omedelbart får en veterinär avliva djuret av djurskyddsskäl. I brådskande fall får även någon annan genast avliva djuret.

Underrätta ägaren vid avlivning

Den som avlivar djuret ska underrätta ägaren eller innehavaren av djuret om detta. Om detta inte är möjligt, för att djurägaren till exempel är okänd, så ska Länsstyrelsen underrättas. Det är inte tänkt att Länsstyrelsen ska omhänderta djur om det inte är nödvändigt. När denna nödavlivning enligt 9 kap 4§ djurskyddslagen kan användas så behöver inte Länsstyrelsen omhänderta djuret för att förkorta dess lidande.

Djuret måste ha påträffats för att få avlivas

Det som är viktigt i sammanhanget är ordet "påträffas", vilket innebär att djuret till exempel har hittats utomhus påkört av någon annan än djurhållaren.

Om djurhållaren själv kommer in med sitt svårt sjuka eller skadade djur och vägrar avlivning, trots att du som veterinär bedömer att det är enda alternativet, så är djuret inte "påträffat". Du kan därför inte avliva djuret mot djurägarens vilja med hänvisning till nödavlivning enligt djurskyddslagen. I dessa fall ska du kontakta Länsstyrelsen som kan omhänderta djuret.

Djuret är inte påträffat om Länsstyrelsen omhändertagit djuret

Ett djur är heller inte "påträffat" om det inkommer till dig för en veterinärundersökning efter det att Länsstyrelsen har omhändertagit djuret. I dessa fall är det Länsstyrelsen som ska besluta om vad som ska ske med djuret enligt 9 kap 8§ djurskyddslagen. Om du tycker att ett omhändertaget djur måste avlivas så ska du kontakta länsveterinär direkt. Du kan då få ett muntligt beslut om avlivning.

Djurskyddslagen Länk till annan webbplats.

Det finns några saker att tänka på när du som djurhälsopersonal blir anlitad för att behandla ett djur som blivit omhändertaget eller upphittat.

Djur utan känd ägare

Det finns inte några statliga medel för att bekosta veterinärundersökning eller behandling av djur som inte har någon känd ägare. Om ett djur har påträffats svårt sjukt eller skadat får du som veterinär avliva djuret även om det inte går att få tag på djurägaren. Det behövs inte något beslut från Länsstyrelsen. Upphittaren ska meddela ägaren om det går och i annat fall meddela Länsstyrelsen.

Djur som omhändertagits av Länsstyrelsen

Om djurhemspersonal kommer till kliniken med ett djur som är omhändertaget efter beslut från Länsstyrelsen är det Länsstyrelsen som ska besluta om vad som ska ske med djuret. Normalt sker detta efter kommunicering med djurägaren som då vanligtvis får en tid att yttra sig.

Om djurets hälsotillstånd är sådant att det lider kan Länsstyrelsen besluta om avlivning utan kommunicering. Det kan då ske via telefon efter att veterinär och djurhemspersonal har lämnat uppgifter om djurets tillstånd.

Om djurets lidande är så akut att det måste avlivas av djurskyddsskäl och Länsstyrelsen inte går att nå (utanför kontorstid) får djuret ändå avlivas. Det är då viktigt att dokumentera varför djuret avlivades.

Om du misstänker en epizootisjukdom ska du anmäla det till Länsstyrelsen och Jordbruksverket inom sex timmar.

Vem kontaktar jag?

Som veterinär kan du kontakta Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) epizootijour eller Tjänsteman i beredskap (TiB) för att diskutera misstankens art, smittskydd och andra frågor. De kan sedan ofta hjälpa till med vidare kontakter med Jordbruksverket och Länsstyrelsen.

Användbara telefonnummer

Mer information

Smittläge, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.

Smittsamma djursjukdomar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Vissa sjukdomar är du som är veterinär skyldig att anmäla redan då du misstänker dem. Anmälan ska göras till Länsstyrelsen via e-post eller telefon.

Vilka sjukdomar gäller det?

Veterinär som undersöker ett djur och misstänker någon av följande sjukdomar är skyldig att anmäla det till Länsstyrelsen.

  • Hästinfluensa (typ A)
  • Kvarka
  • Virusabort (centralnervös form)
  • Virusarterit
  • MRSA

Även epizootisjukdomar ska anmälas.

Villkorad läkemedelsanvändning innebär att en lantbrukare under vissa förutsättningar kan ha läkemedel hemma och inleda behandling själv om vissa särskilt bestämda symtom uppstår.

Bra att tänka på

  • Var restriktiv med antibiotikaanvändning då antibiotikaresistensen i världen är ett globalt problem som ökar snabbt. Följ de antibiotikapolicyer som finns och håll dig uppdaterad om behandlingsmetoder.
  • Skriv inte ut läkemedel för sådana diagnoser som är rent olämpliga att lämna till djurhållare att bedöma, till exempel ögonskada.
  • Skriv inte ut läkemedel för anmälningspliktiga sjukdomar, till exempel listeria.
  • Du får inte villkora läkemedel för hästar. Hästar ska alltid undersökas före behandling, förutom vid de undantag som listas i lagstiftningen.
  • Det är inte tillåtet att lämna vaccin till hästägare.

Har du frågor om villkorad läkemedelsanvändning, tveka inte att ta kontakt med oss länsveterinärer.

Vem kan få ViLA?

Villkorad läkemedelsanvändning ska bara användas i besättningar där du som veterinär har god kännedom om besättningen och djurhälsan och djurskyddet är gott. En del av den bedömningen innebär att du behöver göra en besättningsutredning på plats i djurhållarens besättning, med särskilt fokus på sjukdomsförekomst och djurhälsa. En djurhälsoplan för det framåtsyftande, strategiska djurhälsoarbetet ska tas fram i samråd med djurhållaren. Du ska också göra en bedömning att djurhållaren kommer att sköta medicinerna på rätt sätt. Tänk på att det inte är någon rättighet för djurhållaren att få villkorad läkemedelsförskrivning, utan en möjlighet om du bedömer att det är lämpligt. Om djurhållaren missköter den villkorade läkemedelsanvändningen eller om djurskyddet inte är godtagbart, är det din skyldighet som veterinär, att dra in den villkorade förskrivningen.

Djurhållaren ska ha utbildning för att behandla djur. För ViLA i mjölkbesättningar krävs att veterinären är särskilt utbildad och från 1 januari 2025 måste veterinären vara utbildad i villkorad läkemedelsanvändning och förebyggande djurhälsoarbete för det djurslag och produktionsform ViLA gäller.

När du som veterinär ska besluta om en djurhållare ska få villkorad läkemedelsanvändning så ska du vara medveten om att villkorad läkemedelsanvändning är ett redskap för att komma tillrätta med vissa sjukdomar eller symtom i besättningen och inte ett sätt att ge djurhållaren ett hemmaapotek. Tanken är att du parallellt med förskrivningen ska arbeta med andra förebyggande åtgärder för att få en bättre djurhälsa i besättningen.

Om läkemedel ska skrivas ut under en kortare period så begränsar du tiden får ViLA. Exempelvis brukar inte fårbesättningar behöva ha läkemedel annat än under lamningsperioden.

Instruktioner till djurhållaren

Skriv tydliga instruktioner som är lätta att följa för djurhållaren. Det räcker inte att skriva en sjukdomsdiagnos, läkemedel och dosering, utan symtom som krävs för behandling ska beskrivas. På tacka kan man exempelvis inte skriva "Mastit, Penovet 0,7 ml/10 kg i fem dagar". I instruktionerna bör en beskrivning finnas av de symtom som du anser är kriterier för behandling, till exempel svullet juver och temp högre än X. Du ska också beskriva hur djurhållaren ska undersöka djuret för att fastställa symtombilden.

Se till att uppdatera instruktionerna och ta bort läkemedel som du inte längre förskriver.

Följ de antibiotikapolicyer som finns och håll dig uppdaterad om behandlingsmetoder. I många fall rekommenderas andra åtgärder än behandling med antibiotika. Du kan hitta behandlingsrekommendationer för olika djurslag på läkemedelsverkets webbplats. Instruktionerna ska främst gälla de läkemedel man behandlar med i första hand. Om andrahandspreparat används så ska det tydligt framgå när djurägaren får byta läkemedel. Djurhållaren ska inte ha flera alternativa läkemedel att välja mellan.

I instruktionerna ska inte läkemedel finnas med som är begränsade enligt lagstiftningen (kräver provtagning), exempelvis enrofloxacin, om inte din utredning tidigare har visat att det i undantagsfall är förstahandsvalet.

Kontroll av ViLA

Grunden är att du ska besöka besättningen minst var åttonde vecka, dock minst åtta gånger per år.

I en fårbesättning som får läkemedel i två månader under lamningsperioden gör du lämpligen ett start- och ett slutbesök.

Observera att det för mjölkbesättningar gäller ändra regler om besöksfrekvens.

Djurskyddsdeklaration

I grisbesättningar och mjölkbesättningar ska du bifoga en djurskyddsdeklaration till den årliga anmälan till Länsstyrelsen. Om du har synpunkter på djurskyddet i en gris- eller mjölkbesättning får du gärna ringa länsveterinär och diskutera detta. Du som är djurhälsopersonal är skyldig att anmäla brister i djurhållningen om inte bristen är lindrig och rättas till omgående.

Rapportering av djursjukdata

Förskrivande veterinär ska rapportera alla antibiotikabehandlingar som utförs av djurhållare inom ViLA till Jordbruksverket på samma sätt som annan djursjukdatarapportering.

Läkemedel för djur, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Djur får inte användas i avel om de har sjukdomar eller funktionshinder som kan nedärvas eller om parningskombinationen utifrån tillgänglig information ökar risken för sjukdom eller funktionshinder hos avkomman.

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt Länk till annan webbplats.

Veterinären kan påverka genom intygsskrivning

Vid besiktning är det viktigt att notera sådant som avviker från det normala, även om det anses typiskt för rasen.

Ansvarsnämnden har i ett beslut från 2013 (ansvarsnämndens ärende 91/12) angett att ”En besiktning ska utföras grundligt och omsorgsfullt. Alla avvikelser från det normala måste noteras i ett besiktningsintyg. De fel som valpen senare konstaterades ha borde ha noterats av NN, och detta oberoende av om något av felen skulle vara att anse som rastypiskt. Ansvarsnämnden finner att NN har agerat försumligt vid besiktningen och därigenom åsidosatt de skyldigheter han som veterinär haft. För denna försumlighet kan NN inte undgå en erinran.”

Ärendet gällde en hund med underbett, där veterinären i sitt svar till Ansvarsnämnden angett att det inte antecknats i besiktningsintyget, eftersom det var typiskt för rasen.

Brachycephalt syndrom

Kortnosiga hundar med andningsproblem aktualiserades sommaren genom ett öppet brev till Jordbruksverket och SKK, underskrivet av 519 legitimerade veterinärer.

Länsstyrelsen tycker det är viktigt att man inte skuldbelägger enskild djurägare i frågan, eftersom problemen beror på felaktig avel. Dock tycker vi det är av mycket stor vikt att djurägare får information om att ett brachycephalt syndrom inte är ett normaltillstånd, utan ett stort problem för hunden som även kan innebära ett lidande. Det vill säga, det är inte är normalt för arten hund att inte kunna andas normalt (eller ha andra rasspecifika problem). Det är även bra om djurägaren förstår att detta är ett problem inom aveln som till och med kan bryta mot djurskyddslagen. Det kan leda till att djurägare blir mer kritiska vid eventuella framtida hundköp.

Om djurägaren har sökt hjälp för sin hunds problem, och även följer veterinärens behandlingsrekommendation/ordination så har djurägaren handlat helt rätt enligt lagstiftningen. En anmälan ska därför inte göras på djurägaren. Skulle djurägaren däremot motsätta sig behandling och ni anser att djuret är utsatt för ett lidande om ingen åtgärd sätts in, så ska ni anmäla det till Länsstyrelsen enligt 28 § djurskyddslagen.

Länsstyrelsen anser att avel på individer som kan förväntas nedärva andningssvårigheter står i strid med djurskyddslagstiftningen. Det omfattar naturligtvis även hundar som korrigerats kirurgiskt och därför inte längre har problem själva. Om en veterinär i sin yrkesutövning får kännedom om sådan avel, så omfattas detta av veterinärernas anmälningsplikt till Länsstyrelsen enligt 28 § djurskyddslagen.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anders Thornberg

Besöksadress

Slottsgatan 2

Postadress

301 86 Halmstad

Organisationsnummer

202100-2353

Följ oss