Stövlaberget

Stövlaberget är ett reservat med branta stup och krokiga ekar. Från Stövlabergets topp erbjuds en vacker utsikt över Slissåns dalgång. Berget, som är ganska högt, stupar dock brant nedåt så var försiktig om du bestämmer dig för att ta dig till toppen. I reservatet kan du få se många olika sorters sländor. 

Reservatets kärna utgörs av ett skogsklätt berg med blockrika sluttningar och en västvänd klippbrant. På bergets kupol och i dess sluttningar står senvuxna och krokiga så kallade snoekar. Väster om berget breder hasselbuketter ut sig och bildar underbestånd till i första hand ek.

Gamla ekar

Naturvärdena i området är främst knutna till de gamla ekarna, den översilade, skyddade klippbranten och hasselbuketterna i ek-hasselbeståndet väster om berget. Här finns flera hotade epifyter, till exempel lunglav, ädellav och ekskinn. Epifyter är växter som lever utanpå andra växter utan att ta näring eller vatten från dem. Redan 1935 hittade lav-experten Gunnar Degelius jättelav vid Stövlabergets klippbrant.

Sumpskogar med al

I reservatet finns också sumpskogar med al, björk, asp och tall. Eken återkommer dock även här, fast endast spridd på fastare markpartier. Även inom mer slutna delar av skogen finns gamla, vidkroniga ekar som visar att skogen varit mer öppen i ett tidigare historiskt skede.