Lunnamossen

Är du på jakt efter en naturupplevelse med vildmarkskänsla? Då är Lunnamossen ett reservat för dig. Lunnamossen är ett område som utmärks av tystnad, stillhet och orördhet. Det kan vara besvärligt att ta sig fram över myren men du kan vandra i utkanterna och uppleva dess natur. 

Lunnamossen består till största delen av öppen myrmark men i våtmarken finns även fastmarksöar, så kallade myrholmar. På dessa öar finns naturskogsartad tallskog och barrblandskog. Skogen är orörd sedan länge och många gamla tallar reser sig mot skyn. 2013 utfördes en åldersbestämning av en gammal tall i den nordöstra myrkanten. Tallens ålder uppskattades till över 400 år, vilket innebär att den började växa i slutet på 1500-talet. Detta är den hittills äldsta kända tallen i Hallands län.

Många spännande växter trivs här

I reservatet växer bland annat myrlilja, hirsstarr, ängsull, tranbär och pors. Här finns det också många olika sorters mossor, som sotvitmossa, hornvitmossa, flytvitmossa, praktvitmossa och rubinvitmossa. Fågellivet är rikt i området med bland annat häckande tjäder, orre, spillkråka och rastande tranor.

Spår från förr finns i området

1816 gjordes en karta över området. Lunnamossen kallades då "Lönsmåssen" där "lön" troligen kommer från det fornsvenska löna med betydelsen dölja, gömma. "Att lunna" var i äldre tider ett uttryck för "att köra stockar eller ved i skogen/på utmarken". Eventuellt kan mossens namn ha med denna verksamhet att göra. Inom naturreservatets gränser finns två fornlämningsområden. De består av torplämningarna från Hästhult och Lilla Hästhult. Dessa platser är utmärkta med informationsstolpar av hembygdsföreningen.