Svenstorp, Kusagärde, Holmåkra och Bringsgärde

Vid istidens slut var Skuttrans dalgång en havsfjord och strandlinjen gick för 12 000 år sedan 25 meter högre än idag. Gårdarna ligger ungefär 15 meter över havet – på det som var havsbotten vid istidens slut.

Jägarstenåldern

Det kan ha funnits människor i området under jägarstenålder från istidens slut fram till 4000 före Kristus. Men det finns inga kända fynd av flintredskap från denna tid på denna plats.

En möjlig plats för istidens jägare och fiskare att förtöja sin kanot på för 12 000 år sedan, är Bringsgärde. Det finns spår efter ringar i berget där man skulle kunna förtöja båtar. Platsen ligger nu 20 meter över havet men för 11 000 år sedan var det en strand.

Karta över fornminnen i trakten runt Svenstorp.

Detta är en trakt som är rik på fornminnen. De som är markerade här och nämnda i texterna är bara några exempel på fynd från förhistorien. Underlag: Fornsök ©Karta Lantmäteriet

Bondestenålder (4000 före Kristus – 1800 före Kristus)

Hällkistan sydväst om Svenstorp visar att det har funnits en stor boplats här under stenåldersböndernas tid. Hällkistan är en gravtyp från senare delen av denna period. På boplatsen finns flintredskap som yxor, mejslar, dolkar, knackstenar och slipstenar med mera. Även vid Kusagärde har man hittat flintyxor från bondestenåldern.

Bronsålder (1800 före Kristus – 500 före Kristus)

Stensättningen nära Svenstorp är en grav som byggdes under bronsåldern.

Järnålder (500 före Kristus – 1050 efter Kristus)

Vid järnåldersboplatsen i Svenstorp har man hittat en vävtyngd som troligen också är från järnåldern. Den visar att man tillverkat textilier på stående vävstolar ute på gårdarna.

Medeltid (1050 – år 1525)

Från medeltiden finns spår av enstaka gårdar på det som skulle bli byarnas tomtmark.

En karta från 1652 där Svenstorp, Holmåkra och Bringsgärde är utmärkta

En karta från 1652 där Svenstorp, Holmåkra och Bringsgärde är utmärkta. ©Lantmäteriet

Bringsgärde

Landsbeskrivningen 1729

1729 när Landsbeskrivningen upprättades brukades markerna i Bringsgärde av en åbo och här fanns också ett hjon, alltså två vuxna personer förutom eventuella barn under 15 år som inte togs med i Landsbeskrivningen. Gården var ett halvt utsocknes frälsehemman och det fanns ett hjon på gården

Karta över Bringsgärde på 1860-talet

Bringsgärde på 1860-talet. ©Lantmäteriet

Äldsta kartan 1866

Kartan över Bringsgärde gjordes för att ån och vägen skulle rätas. Men inga ägor eller gårdstomt för Kusagärde är utritade. Eftersom hemmanet hade varit en ensamgård har det inte gjorts några skiften.

Häradskartan 1920-talet

Kartan visar att det fanns en gård i Bringsgärde.

Häradskartan över Svenstorp, Holmåkra, Bringsgärde och Kusagärde 1926

Häradskartan över Svenstorp, Holmåkra, Bringsgärde och Kusagärde. På 1926 års karta ser man resultatet av laga skifte i gårdars placeringar och ägofördelningen mellan gårdarna. ©Lantmäteriet

Holmåkra

Landsbeskrivningen 1729

Det bodde tio vuxna personer i Holmåkra 1729. Gården var ett utsocknes frälsehemman och förutom fyra åbor som brukade markerna fanns här två pojkar, två pigor och två hjon.

Kartan från storskiftet

På den äldsta kartan över Holmåkra, från 1818, finns fyra gårdstomter. Skissen visar hur ägorna fördelades på de fyra gårdarna.

Karta över Storskifte Holmåkra

Storskifte Holmåkra.

Laga skifteskartan 1879

Vid laga skifte fanns fyra gårdar på bytomten.

Karta över Holmåkra gårdar 1879

Holmåkra gårdar

Häradskartan 1920-talet

Häradskartan visar att två gårdar ligger kvar på bytomten, en är utflyttad åt väster.

Detalj ur häradskarta över Holmåkra gårdar på 1920-talet

Detalj ur häradskarta över Holmåkra gårdar på 1920-talet.

Kusagärde

Landsbeskrivningen 1729

Det bodde tolv vuxna personer i Kusagärde 1729 förutom de barn under 15 år som inte togs med i Landsbeskrivningen. Markerna bestod av ett kronohemman som brukades av tre åbor med var sin hustru, två pojkar, en piga, tre hjon.

Här fanns tre manhus, två fårhus, ett brygghus, en kålhage och 40 humlestänger. Inägorna var hägnade med sten och ris. Gårdens folk hade en skvaltkvarn, tillgång till ålfiske och en kalvhage, förutom tillgång till utmarksbete.

1819

Den äldsta kartan gjordes i samband med storskiftesreformen 1819 och visar fyra gårdstomter.

1866

På laga skifteskartan syns fyra gårdar på bytomten och en som ligger en bit ifrån.

På laga skifteskartan syns fyra gårdar på bytomten och en som ligger en bit ifrån.

På laga skifteskartan från 1866 syns fyra gårdar på bytomten och en som ligger en bit ifrån.

1920-talet

På den karta som gjordes på 1920-talet ligger en gård kvar på bytomten. En är utflyttad västerut och en åt öster.

Häradskart övera Kusagärde 1920-talet

Häradskarta över Kusagärde på1920-talet.

Svenstorp

Landsbeskrivningen 1729

Enligt Landsbeskrivningen bodde det 37 personer i Svenstorp 1729 förutom de barn som var under 15 år. Förutom de tre gårdarna fanns det två backstugor på markerna.

Gårdarna som utgjorde Svenstorp var:

  1. Kronohemman var marker brukades av fyra åbor med hustrur. På gården fanns också en pojke, tre flickor och en piga. De hade fyra stugor och det fanns sex härbärgen, tre vagnsskjul, fyra kålgårdar med fruktträd. Inägorna var hägnade med sten och ris. Skogen brukades samfällt med Råred, Ulvatorp och Lunkebur. Trädslagen var ek, fur, björk och al.
  2. Ett ¾ kronohemman som brukades av tre åbor, tre hustrur, tre flickor och två hjon. De förfogade över tre stugor, två vagnsskjul, ett får- och gethus samt tre kålhagar. Det var stengärdesgårdar kring inägomarken. Gården hade tillgång till skvaltkvarn och beteshage med lite ek och al.
  3. Ett kronohemman som brukades av fyra åbor med var sin hustru, en flicka, en dräng, två pigor och ett hjon. På gården fanns fyra stugor, fem härbärgen, tre får- och gethus, ett brygghus, en smedja, tre kålhagar och två skvaltkvarnar.

Det låg stengärdesgårdar kring inägorna.

1804

Storskifteskartan från 1804 visar fyra gårdstomter i Svenstorp.

Laga skifte 1859

På kartan som ritades inför laga skifte finns sex plus fem gårdstomter i Svenstorp. Byn hade vuxit på de mer än hundra åren som gått sedan Landsbeskrivningen upprättades.

Lagaskifteskartan från 1859 över hela Svenstorps by

Lagaskifteskartan från 1859 över hela Svenstorps by.

En färglagd skiss över hur marken fördelades mellan gårdarna efter skiftet.

Den färglagda skissen visar hur marken fördelades mellan gårdarna efter skiftet. ©Lantmäteriet ©Länsstyrelsen i Halland

Häradskartan 1926

På kartan från 1920-talet finns 4 + 2 gårdar kvar på bytomten. Fem är utflyttade åt söder och öster.

Häradskarta över Svenstorp på 1920-talet

Häradskarta över Svenstorp på 1920-talet.

Kontakt

Serviceinformation

Grafikkarta över Svenstorp och dess grannbyar som ligger sydöst om Veddige i norra delen av Varbergs kommun.

Svenstorp och dess grannbyar ligger sydöst om Veddige i norra delen av Varbergs kommun.

Ort- och platsnamn

Bringsgärde är omnämnt i skrift första gången 1612. Då skrevs det Bierssgierde, men senare blev namnet Bringsgierd och Bringur. Det är en möjlig skrivning som betyder låg förhöjning, terrass. Gärde betyder inhägnad mark.

Holmåkra är omnämnt första gången i skriftliga källor 1612. Då skrevs det ”Holmacker”. Holm betyder förhöjning och efterledet betyder helt enkelt ”åker”.

Kusagärde är omnämnt i skriftliga källor redan på 1570-talet. Då skrevs ortnamnet ”Kussegierde”. Kuse anses stå för ”person som inger fruktan och vördnad”, till exempel husbonde. Gärde betyder inhägnad mark.

Svenstorp omnämns första gången 1592 och skrevs då Suendstrup. Sven är mansnamnet och torp betyder nybygge, utflyttad gård.

Ord och begrepp

Förhistorien: Tiden innan det finns skriftliga källor. I Sverige är det tidig medeltid vid 1100-talet som markerar övergången till den historiska tiden men gränsen mellan arkeologi och historia inte är knivskarp. Stenålder, bronsålder och järnålder räknas till förhistorien.

Åbo: I äldre tid allmän benämning på jordägare som själv bebodde och brukade sin jordegendom.

Åborätt: Juridisk term som innebar rätten att på viss tid eller livstid bruka någon annans jord.

Kronohemman: En jordegendom som ägdes av kronan/staten och som brukades av en kronobonde med åborätt. Kronobonden hade nybyggnads- och underhållsskyldighet liksom annan landsbo.

Skattehemman: En gård där bonden betraktar jorden som sin egendom och betalar skatt till kronan/staten för den uppodlade arealen. Systemet går tillbaka till tidig medeltid.

Manhus: Ungefär ”mangårdsbyggnad”. Byggnad på en lantgård där människorna bor, till skillnad från stallar, ekonomibyggnader, uthus och vagnslider mm. Skvaltkvarn (skvalta): En mindre kvarn med strömmande vatten som kraftkälla. Skvaltans vattenhjul ligger horisontellt i vattnet och kopplat till en horisontellt liggande kvarnsten. Tekniken kommer från Mellanöstern och kan spåras tillbaka till vår tideräknings början. I norra Europa är skvaltkvarnar kända sedan 600-talet och har varit i bruk ända in på 1900-talet.

Spår av det förflutna

Med hjälp av de gamla kartorna kan man hitta spår av de gamla bondbyarna.

I landskapet kan man hitta gamla gårdstomter där husgrunderna finns kvar.

I skogsmarken kan de gamla vägarna gå att röja fram.

Ängen är bortodlad
All ängsmark är uppodlad idag. Betet på utmark finns delvis kvar som betesmark men det mesta är skogsplanterat.