Skummeslövs by

Drivande sand, mager jord och närheten till havet har präglat livet och gett tuffa villkor för människorna i Skummeslöv. Men här har bott människor i minst 6000 år, ända sedan platsen var en udde som stack ut i havet – och kanske ännu längre än så.

Karta över trakten kring Skummeslöv för 7000 år sedan.

För 7000 år sedan var platsen för Skummeslövs by en udde i havet. Platsen för kyrkan är utmärkt på skissen. I övre vänstra hörnet syns nuvarande strandlinjen.

13 000 år sedan – isen smälte

För 13000 år sedan, när inlandsisen smälte, stod havet 65 meter högre än idag. Därefter försköts strandlinjen relativt snabbt neråt för att hamna vid 16 meter under dagens vattennivå. För 9000 år sedan var Laholmsbukten torrt land ända ut till en linje från Tylön till Hovs hallar. Sedan steg åter vattnet och gick upp till tio meter över nuvarande havsnivå. Successivt sjönk havet och var år 0 ungefär som nuvarande strandlinje.

En udde i havet

Platsen som skulle bli Skummeslöv var beboelig redan för 7000 år sedan, i slutet av jägarstenåldern. Platsen för bytomten var då en udde i havet med den plats där kyrkan nu ligger nästan ytterst. Än idag kan man se i landskapet hur strandlinjen gick. Boplatserna från jägarstenålder döljs av tjocka lager flyg- och havssand som avlagrats på den gamla markytan från före 8000 år sedan och därför har man inte hittat så många fynd av flintredskap från stenåldern i åkrarna i trakten.

Spår av mänskligt liv

Fynd som gjorts i samband med motorvägsbygget visar att här har bott människor i minst 6000 år. Man hittade bland annat tio huslämningar från yngre stenålder fram till medeltid samt redskap, keramik, ugnar, eldstäder och kokgropar som visar på återkommande eller kontinuerlig bosättning från 4000 före Kristus.

Karta över några fornminnen i trakten runt Skummeslöv.

Fornlämningar från 4000 före Krisus och framåt har hittats inom det markerade området. Platsen kan mycket väl ha varit bebodd tidigare än så men de fynden är väl dolda under flera meter tjocka sandlager. Huslämningar, redskap, keramik, ugnar och eldstäder har människor lämnat efter sig på den här platsen. Karta: Fornsök Underlag: Lantmäteriet

Sanden döljer fynd

Boplatserna från jägarstenålder döljs av tjocka lager flyg- och havssand som avlagrats på den gamla markytan från före 8000 år sedan och därför har man inte hittat så många fynd av flintredskap från stenåldern i åkrarna i trakten. Fynd som gjorts i samband med motorvägsbygget visar att här har bott människor i minst 6000 år, det visar fynden från utgrävningarna i samband med motorvägsbygget. Man hittade bland annat tio huslämningar från yngre stenålder fram till medeltid samt redskap, keramik, ugnar, eldstäder och kokgropar som visar på återkommande eller kontinuerlig bosättning från 4000 före Kristus (5 på kartan).

Spår från bronsåldern

I början av bronsåldern för 4000 år sedan gick strandlinjen fem meter högre än idag. Området som nu finns väster om kyrkan var en grund lagun där det fanns gott om mat. Vid vår tideräknings början, äldre järnålder, gick strandlinjen ungefär som i våra dagar. Mula hög är en grav från brons/järnålder och lär vara byns högsta plats. (7 på karta) Tyvärr är högen igenväxt med för mycket träd som på sikt kan skada högen vid en rotvälta. I kanten av högen växer tjärblomster som är en ängsväxt.

På en plats nära järnvägsbron har man hittat en flintskärva 60 cm ner i marken. Detta borde ha varit en fantastisk plats för att fånga havslevande mat vid högvatten.

Foto av Mula hög.

Mula hög. Foto: Thomas Karlsson

Landsbeskrivningen 1729

Landsbeskrivningen 1729 är en källa med uppgifter om forna tiders byliv som upprättades när Hallands län nyligen hade blivit svenskt territorium. Då gjordes dessa listor över gårdarna för att landshövdingen ville veta vilka skatteinkomster som var möjliga att inbringa. Det var dock inte alla gårdar som betalade skatt till staten. De stora godsens ägor brukades av bönder på så kallade frälsegårdar och de gav sin avkastning åt adelssläkterna på godsen. I Skummeslöv var det Örnestedt på Skottorp som ägde de insocknes frälsegårdarna. Mäck på Vallen ägde de utsocknes frälsegårdarna.

Svart-vit gammal målning av friherre Karl Gustaf Örnestedt

Karl Gustaf Örnestedt 1654–1742, Friherre på Skottorp och general i Karl XII kavalleri. De insocknes frälsegårdarna i Skummeslövs by tillhörde Skottorp.

Slitsamt liv

Landsbeskrivningen är en källa som ger en ögonblicksbild av Skummeslövs by vid ett givet historiskt tillfälle. Det är ett hårt och slitsamt liv som anas i de torra faktanoteringarna om byggnader, ägor och folket som bodde på och brukade gårdarna. Byns marker utgjorde sju mantal som brukades av 17 åbor och deras familjer och husfolk. 1729 bodde och försörjde sig 63 personer samt barn under 15 år i byns gårdar. Åkrarna gav två korn för varje sått korn. Vid god skörd kunde det bli tre korn. Åkrarna bestod av grus, sand och något mull. Åarna svämmar över och förstör marker. Flygsanden förstör betet på utmarken. Tvättstaden låg vid Stensån (den delades noggrant mellan gårdarna vid skiftet 1886).

Den här fördelningen av människor och resurser framgår av landsbeskrivningen 1729 (barn under 15 år är inte medtagna i förteckningen):

  1. Gården bestod av ett 3/8 förmedlat hemman och ett 5/8 kronohemman. Här bodde två åbor med varsin hustru, två pojkar och en flicka, sammanlagt sex personer. Här fanns två manhus och tre uthus, brygghus, två kålgårdar och humlestänger. Kring inägorna byggde de risgärden. Fiske fanns i Stensån och Vrångarpsån och man drog not vid stranden. På utmarken växte ljung och stagg.
  2. ¼ förmedlat hemman och ¼ kronohemman. På gården fanns en åbo, en flicka och två inhysingar, inalles fyra personer. De disponerade ett manhus och tre uthus. Här fanns en kålgård där det växte asp omgiven av ett risgärde. Gården hade tillgång till fiske i åarna.
  3. Bestod av ¼ förmedlat hemma och ¼ kronohemman. Här bodde en åbo och hans hustru samt två inhysingar. Här fanns ett manhus och tre uthus, en kålgård med pilar. Risgärde kring markerna. Gården hade tillgång till fiske i åarna.
  4. Ett ¾ förmedlat hemman och ¼ kronohemman. En åbo och hans hustru bodde på gården som bestod av ett manhus och tre uthus. Här fanns en kålgård med pilar. Det var risgärden kring markerna. Tillgång till fiske i åarna. Det växte ljung och gräs på utmarken.
  5. ¼ utsocknes frälsehemman. En åbo med hustru, en pojke, ett hjon en inhysing. Sammanlagt fem personer.
  6. ¼ utsocknes frälsehemman. En åbo med hustru, alltså två personer.
  7. ¼ utsocknes frälsehemman. En åbo och hans hustru, en pojke och en flicka.
  8. ¼ utsocknes frälsehemman. Här bodde tre personer: En åbo med hustru samt en inhysing.
  9. Var ett ¾ förmedlat hemman och ett ¼ insocknes frälsehemman befolkat av två åbor med varsin hustru, en dräng och två inhysingar, inalles sju personer.
  10. Ett ½ förmedlat hemman, ½ insocknes frälse. Två åbor, en hustru, en dräng, ett hjon, en inhysing innebar att sex personer bodde på gården.
  11. ¼ förmedlat hemman, ¼ insocknes frälse. Här bodde fem personer sammanlagt: En åbo, en hustru, en pojke, en piga och en inhysing.
  12. Var ett 1/3 kronohemman med en åbo, en hustru och en inhysing. Här fanns ett manhus och tre uthus, kålgård med björkar och en liten humlegård med två ekar. Gården hade tillgång till fiske i åarna.
  13. 1/8 kronohemman som försörjde en åbo och hans hustru. Här fanns ett manhus och två uthus och en kålgård med två rönnar. Man hade satt upp risgärden kring markerna och kunde fiska i åarna.

I Skummeslövstorpet bodde två hjon. Sex personer var inhysta i Allmänningshusen.

Livsvillkoren ändras över tid

Kartorna visar hur byn och livsvillkoren har förändrats genom åren. 1772 fanns här 18 gårdar som kunde hysa flera bönder på varje. 1832 bestod byn av 14 gårdar som fortfarande kunde vara bebodda med flera bönder per gård. 1920 fanns här 37 gårdar med en brukare per gård.

Karta över Skummeslöv från 1772

Den äldsta kartan över Skummeslöv är från 1772 då storskifte av inägorna skulle göras.

16 gårdar och sju–åtta torp

Det fanns 16 gårdar på bytomten. Norr om vid inägogränsen finns sju–åtta torp eller backstugor. I sydväst ligger fyra gårdar i Allarpsområdet och på gränsen mot Vrångarp finns två torp. På kartan från 1772 var ett stort sammanhängande område uppodlat på den högre udden där byn och kyrkan ligger. Omgivande och lägre liggande mark ut mot kusten var betesmark medan ängsmarken var belägen mot Stensån i söder och i nordöst mot Smedjeån. Skummeslöv hade 1772 ovanligt mycket åker för att vara en by i Halland vid den tiden. 40 procent av byns inägor var åker medan 60 procent var ängsmark.

Laga skifte-kartan

Från år 1832 finns Laga skiftes-kartan. Då är hela Skummeslövs bys marker, åker, äng och utmark karterade. På bytomten ligger 13 kringbyggda gårdar, torpen norr om har fått lite åker. Här låg ”Glasarns” (nummer 1 på kartan längre ner i högerfältet) som kanske var en glastillverkare. Om det var en eldfängd verksamhet fick den ofta ligga så här utanför bytomten. Här låg också ”Allmänningshuset” där nu Sandgården har sin trädgård (2 på karta). Detta kan tolkas som att det var fattighuset. Gården kallas senare ”Prästänkebostället”. Ända till våra dagar, då gården skulle friköpas, hade gården i sitt arrendekontrakt att ett rum skulle vara disponibelt för prästen att övernatta i.

Vid Skummeslövsgårdens gårdstomt fanns 1813–1814 minst tre gårdar (nr 6 på karta). Här finns rester av grusgångar med mera som syns på 1920-talskartan. Några uthus tillhör tiden innan boningshuset nybyggdes och ett har varit byggt över en bäck eller brunn inne i. Något stall lär ha varit kyrkstall. Söder om Allarpsfloen (18 på karta) ligger en gård. På utmarken syns att de låglänta markerna har dikats ut och odlats upp i stor omfattning och ett tiotal gårdar/torp finns längs med stranden bakom sandvallen (19, 20, 21 eventuellt 22 som ligger utanför bygränsen på karta). Samtliga utom ”Strandhuset” är idag obebyggd mark. I

nordöstra hörnet mot Mellby finns sju torp/gårdar med nyodlingar. Ännu syns många grunda sjöar/floar på kartan i de låglänta områdena. Innanför torpen låg de stora flygsandsfälten, nu planterat med skyddsskog. Skiftet som skulle genomföras efter karteringen 1832 blev inställt och genomfördes inte förrän på 1880-talet. 1841 laga skiftades på så sätt att Rännenäs blev en egen storgård, Vrångarp och Lögnäs och Skummeslöv 10 och 11 skiftades.

Lagaskifteskartan 1832

Lagaskifteskartan 1832. Skiftet blev aldrig av på 1830-talet utan genomfördes inte förrän på 1880-talet.

Häradskartan från 1920-talet

På 1920-talet ritades en ekonomisk karta över Halland, häradskartan. På denna kan vi se det skiftade landskapet där bebyggelsen ännu är tät på den gamla bytomten men där många gårdar har flyttat ut. Enligt handlingarna till kartan finns det 1920 37 gårdar i Skummeslöv, varav cirka 20 flyttade och alltså 17 kvar i byn. Det har också tillkommit ett stort antal lägenheter till arbetare med jobb på Skottorp. Järnvägen byggdes strax efter laga skiftets genomförande, 1885, och innebar säkert en att befolkningen ökade. Järnvägen gjorde det också möjligt att frakta konstgödsel enklare och därmed kunde modern konstgödning ersätta märglingen.

På 1920-talets karta framgår att all uppodlingsbar jord är åker, flygsandsfälten som ligger närmast stranden är skyddsplanterade med björk och tall mot det stora problemet med flygsand som förevarit sedan minst 1500-talet. Vid 12 på kartan finns två fundament efter en ångdriven(?) såg. Vid 24 har det funnits rester av ett störtat flygplan från den här tiden. Vid 23 Svensfält finns resterna av lerhålor. Vid 27 låg två hus som fick rivas för att ge plats åt nya järnvägen. 28 på kartan är före detta Marbäckskolan som syns på 1920-talskartan.

Häradskarta från 1920-talet

Häradskartan visar att gårdarna på 1920-talet nu låg glesare även om bytomten fortfarande hade tätare bebyggelse än omgivningen. 17 gårdar låg kvar på den gamla bytomten. © Lantmäteriet.

Från utmark till åker

Efter 1800-talets skiften och den stora uppodlingen av Halland består byns mark på 1920-talet nästan helt av åker. I Laholmsområdet fanns förutsättningar för total uppodling och produktionsökning med hjälp av gödningsmedel. Lite äng finns vid Stensån och vid den före detta Allarpsfloen (18 på karta). De cirka 110 ha åker som fanns 1813 hade 1923 ökat åtta gånger till knappt 900 ha. Mest utmark odlades upp. Idag finns uppskattningsvis drygt 500 ha åker i Skummeslöv. En hel del åker har blivit tomtmark vid kusten, trafikplats, järnväg, träda och eventuellt bete.

Kontakt

Serviceinformation

Grafikkarta över Skummeslöv

Ort- och platsnamn

Namnet Skummeslöv dyker upp i skriftliga källor år 1340 i formen ”Scutmanslef”, Skutman betyder uppbördsman, och ”-löv” betyder arvegods. Ortnamn bildade på det här sättet är från före 800-talet, alltså före vikingatiden. Det är en av de äldsta namn-bildningsformerna i Sverige.

Smedje-ån berättar om just metallhantering. Kring ån finns många slaggvarp som är rester av medeltida järn-framställning.

Ord och begrepp

Förhistorien: Tiden innan det finns skriftliga källor. I Sverige är det tidig medeltid vid 1100-talet som markerar övergången till den historiska tiden men gränsen mellan arkeologi och historia inte är knivskarp. Stenålder, bronsålder och järnålder räknas till förhistorien.

Jägarstenålder: Från istidens slut för mer än 10 000 år sedan till 4000 före Kristus.

Åbo: I äldre tid allmän benämning på jordägare som själv bebodde och brukade sin jordegendom.

Åborätt: Juridisk term som innebar rätten att på viss tid eller livstid bruka någon annans jord.

Kronohemman: En jordegendom som ägdes av kronan/staten och som brukades av en kronobonde med åborätt. Kronobonden hade nybyggnads- och underhållsskyldighet liksom varje annan landsbo.

Förmedlat hemman: Skatteplikten till kronan kunde minskas genom förmedling. Krig, pest, vådeld och missväxt kunde vara anledningar till att den årliga räntan till kronan sattes ner, tillfälligt eller permanent. I jordregistret finns ofta upptaget både fastighetens ordinarie (oförmedlade) mantal och det förmedlade mantalet. När det gällde gårdens andel i byns samfälligheter var det räknade man med det oförmedlade mantalet.

Skattehemman: En gård där bonden betraktar jorden som sin egendom och betalar skatt till kronan/staten för den uppodlade arealen. Systemet går tillbaka till tidig medeltid.

Frälsehemman: Hemman som inte behövde betala skatt till kronan (staten). Gården tillhör i stället ett större gods och lyder under en adelssläkt.

Kålgård: Köksträdgården där man inte bara odlade kål utan också andra nyttoväxter som morötter, bönor och örter.

Manhus: Ungefär ”mangårdsbyggnad”. Byggnad på en lantgård där människorna bor, till skillnad från stallar, ekonomibyggnader, uthus och vagnslider mm.

Stagg: Ett gräs som växer i tuvor och som är grönt året om. Djuren är inte så förtjusta i stagg, som innehåller höga halter av lignin och kiseldioxid. Gräset sliter också hårt på lien och blev avskytt av bönderna.

Strandridare: var kungliga ämbetsmän som bevakade hamnar och tog in tullavgift. Vid kusten tog de hand om vrak och bevakade fisket. Instruktion för dem finns från 1724.

Märgling: En jordförbättrings-metod som är känd ändå från Romarrikets dagar och som innebär att man tillför åkermarken jordarter med hög halt av kalciumkarbonat, för kalkning. Eftersom märgel även innehåller bland annat kalium och magnesium ger märglingen även en allsidig gödslingseffekt. I Sydsverige var märgling av åkermark en vanlig företeelse under 1800-talets senare hälft och in på 1900-talet

Läs mer om Skummeslöv

Badortshistoria
Man kan läsa mer om Skummeslövsstrands utveckling i ”Skötselplan för restaurering av öppna sanddyner och hedar på Skummeslövs tångallmänning” av Krister Larsson, ALLMA Natur och Kultur.
Restaurering och skötsel av öppna sanddyner och hedar
på Skummeslövs tångallmänning 2011- på Laholms kommun webbplatslänk till annan webbplats

Fotografi av framsidan på rapporten "Restaurering och skötsel av öppna sanddyner och hedar på Skummeslövs tångallmänning 2011-"


Författarna Lars Corné och Roy Karlsson har tillbringat många somrar vid stranden i Skummeslöv. I "Skummeslöv i våra hjärtan" berättas om ortens utveckling och om hur den värdelösa sanden blir till guld.

Boken finns att köpa i bokhandel och via Skummeslövs hembygdsförening.

Bild på bokens framsida