Bygd att bevara – om Frillesås

MOTIV FÖR BEVARANDE

Frillesås, centralt beläget i Löftaåns dalgång, bevarar karaktären av ett äldre sockencentrum. Viktiga inslag i miljön är kyrkan med sitt fria läge, vidare prästgården, skolan samt representativ jordbruksbebyggelse. Förutom kulturhistoriska, har miljön stora landskapsmässiga värden.

GÄLLANDE BESTÄMMELSER

Utgörs av område utan plan.

BESKRIVNING AV OMRÅDET

Området består av ett lätt kuperat landskap i Löftaåns öppna dalgång, som omges av skogsbevuxna berg och kullar. I centrum ligger kyrkan på ett avgränsat impediment i omgivande dalgångslandskap. Bebyggelsen ligger i anslutning till omgivande berg- och skogspartier, vid kanten av den uppodlade marken. Dalgången vid Löftaån består av ett mot ån sluttande åkerlandskap, med inslag av betesmarker. Sluttningarna mot ån är gamla slåttermarker. Vid kyrkan möts två vägar.

På en höjd strax invid och norr om kyrkan ligger två stensättningar från järnåldern. I kanten av åkermarken i sydväst ligger ytterligare en stensättning samt en jordfast sten med skålgropar från bronsåldern.

Invid den gamla landsvägen i väster ligger byns och socknens gamla kyrkogård, nu Ödekyrkogård. Den omges av en vällagd stengärdesgård, mot vägen i söder bruten av en grind med höga stenstolpar.

Frillesås kyrka uppfördes 1864 i nygotisk stil. Kyrkan har en vit putsad fasad. Den är belägen på en markerad bergshöjd, Korsberg. Kyrkogården har anlagts på terrasser utmed höjdens sidor och på sluttningen ned mot Löftaån. Kraftiga ekar dominerar landskapsbilden runt kyrkan. Norr om kyrkan ligger församlingshemmet. En rödmålad byggnad med nationalromantiska drag. Nordväst om denna ligger prästgården, uppförd i början av 1900-talet med fornnordiskt inspirerande detaljer. Uthusen är betydligt äldre. Vid 1900-talets början upphörde prästen med jordbruksdrift och en arrendatorsbostad uppfördes nedanför prästgården. Senare har denna under 1940-talet ersatts av en arrendatorsbostad strax ovanför prästgården.

Söder om kyrkan och Löftaån ligger en äldre gårdsanläggning, Snogge 1:12 och en skolbyggnad Snogge 1:20. Gården Snogge har varit ett skattehemman under Åskloster men friköptes i slutet av 1700-talet. Nuvarande manbyggnad uppfördes 1829 och renoverades 1950. 1998 restaurerades gården med hjälp av "Hallandsmodellen". Den ursprungliga planlösningen på manhuset är den för trakten typiska framkammarstugan. Gårdens ekonomibyggnader tillkom 1883 och 1885. Strax intill ligger skolan, en träbyggnad med klassicerande mittparti. Skolhuset byggdes 1870 som den första skolan i socknen. Skolan var i bruk till 1967 och är numera privatbostad.

Kring den gamla kyrkogården i väster ligger bebyggelsen i Frillesås by.

BEVARANDE

Förutom vad som anges nedan gäller även generellt i området vad som står på sidan 4-6. För att områdets kulturhistoriska värden skall bevaras, är det vid underhåll, om- och tillbyggnader, nybyggnader eller andra arbeten, av stor vikt att hänsyn tas till områdets karaktär. Denna kan sammanfattas i följande punkter:

  • Tomternas utformning och husens placering
  • Husen är följsamt anlagda efter den kuperade topografin.
  • Tomterna avgränsas med stengärdesgårdar eller lövhäckar.
  • Växtligheten är traditionell med fruktträd och buskar. Husens storlek, höjd och karaktär
  • Bostadshusen varierar i volym och utformning, allt från större mangårdsbyggnader till enklare boningshus, typ framkammarstugor. I området finns även mer sentida bostadshus med villakaraktär.
  • Den vanligaste typen av tak är sadeltak.
  • Material och färg
  • Fasadernas ytmaterial består med få undantag av träpanel (stående locklist).
  • Färgsättningen på den äldre bebyggelsen är traditionell med falurött och ljusa oljefärger.
  • Grunderna på de äldre husen utgörs av huggen natursten.
  • Taktäckningen består av en- eller tvåkupigt tegel. Betongpannor förekommer på en del av de sentida villorna.

Kontakt