Boarp

I Boarp har generationerna avlöst varandra på en plats som av allt att döma haft bra livsbetingelser under hela förhistorien.

Karta över fornlämningar i Boarp

Boarp är en trakt rik på fornlämningar. I fornlämningsregistret finns allt från torprester till fossil åkermark markerat. ©Lantmäteriet

Jägarstenålder 14 000 fKr – 6000 fKr

De äldsta lämningarna som hittats i området är från äldre stenålder, den tid då människor var jägare, fiskare och samlare – och inte var särskilt bofasta. I Boarp har fynd från denna tid gjorts vid Nissan nära infarten till Fängsjö. Det är redskap av flinta: stickel, skrapor och mikroliter. Man har också hittat bärnstenspärlor.

Yngre stenåldern 6000 fKr – 1800 fKr

Neolitikum, yngre stenåldern eller bondestenåldern, började för drygt 6 000 år sedan. Från den tiden hittar vi spår av människor som börjat odla upp jorden, så vete och haft boskap. Därmed vet vi att de varit relativt bofasta. Spåren som finns från Boarp är flinta och keramik, det är de material som bevaras genom årtusendena i jorden och det man kan finna om man går och letar i plöjd åker.

I Boarp finns många fynd från yngre stenåldern i södra delarna vid Nissan. Dolkar, pilspetsar, mejslar och en mängd andra föremål vittnar om mänsklig aktivitet för tusentals år sedan. Man har också hittat stenålderskeramik i området.

Bronsålder (1800-500 fKr) och järnålder (500 fKr–1050 eKr)

Det finns tydliga spår av den äldsta bronsåldern i landskapet. Det är stora rösen som ligger högt och ofta på krön. I Boarp finns två gravhögar från bronsåldern och några stensättningar som också är gravar men från en senare period. På västra sidan om vägen i Fängsjö finns ett gravfält från järnåldern.

Från brons- och järnålder har man hittat sländtrissor, brynen, slagg och keramik. De har dykt upp på samma ställen som fynden från stenåldern, vilket tyder på att detta varit en bra plats att bo och verka på för forntidens folk under långa tider.

Medeltid (1050–1525)

Om vi förflyttade oss till Boarp på medeltiden hade vi sett att trakten fått en kyrka och att byns gränser har dragits, ganska likt som vi känner igen dem i våra dagar. Det kan vara så att kolbottnarna i trakten är spår från medeltiden men de kan också vara yngre.

I det inre av södra Halland och i Småland pågick järnframställning från tidig järnålder (500 f Kr) och fram till 1400-talet. Hålvägarna som finns bevarade längs Nissastigen i norr och söder kan ha varit använda så länge människor har varit här. Exakt var man gått har varierat efter årstid och förslitning.

Rester av torp

Det finns tio platser med torplämningar inom byns område. Tre är avstyckade och ett är fortfarande bebyggt. Spåren efter torpen är husgrunder, källare, brunn, stenmurar, vägbankar, röjningsrösen och åkerytor. Det finns torp utmärkta på kartan från 1863, men inga på kartan från 1797.

Karta över Boarp 1796

Boarp 1796. ©Lantmäteriet

Geometriska kartan 1796

Kartan från 1796 gjordes inför storskiftet av utmarken. Kartan och dess handlingar berättar bland annat att:

  • Bänkarekull var ett skattekronohemman.
  • Rävagård var ett kronorusthåll.
  • Skattegården var ett kronoskatterusthåll.
  • Norrgården var ett frälsehemman.
  • Östergården ägdes av en revisor Pallmer.
  • Hallagården var ett kronohemman.

På utmarken finns skog, ett bokhult, mossmarker, kärrmarker och hårdmark.

Granatkastaren i Bänkarekull

Förmodligen var brukaren till Bänkarekull en reslig karl. Det anges nämligen som Skattegårds grenadjärtorp. En grenadjär hade till uppgift att kasta handgranater. Det fanns med i den svenska krigsmakten från slutet av 1600-talet. Dessa soldater skulle vara minst tre alnar långa, 180 cm.

Ryttaren på torpet

Gårdsägaren till Rävagård fick avdrag på skatten för att hålla en ryttare, med häst och mundering, som kunde inställa sig när krigsmakten kallade. När det inte var krig jobbade ryttaren med dagsverken på gården och bodde på Ryttaretorpet.

Utägor till gårdarna

Torpen Bänkarekull och Ryttaretorpet ligger på utmarken till byns hemman, liksom gemensamma Hulten (röjningar), Prästafallerna, Gullarufvebacken och Björnötrakten, Boahultet, Svinabackarna med många flera namngivna delar av utmarken.

Karta över Boarp 1806

Boarp 1806. ©Lantmäteriet

Storskiftet 1806

Kartan som upprättades vid storskiftet visar åker och äng inom hägnaden (den bestod troligen av trägärdesgårdar). Ängsmarken var 15 gånger större än åkern.

Idag finns kanske bara några hektar äng kvar, vilket innebär att mycket biologisk mångfald har gått förlorad. I handlingarna som tillhör kartan finns namn på varje stycke mark, vilket kan ge ledtrådar till linbastur, kvarnar, personer och växtlighet. Alla hemman utom Skattegården förmedlades i samband med skiftet. Det vill säga skatten sänktes för att jorden inte gav tillräckligt.

Karta över Boarp vid laga skiftet 1864

Boarp vid laga skiftet 1864. ©Lantmäteriet

Laga skifte 1864

Laga skifte gällde hela byns ägor. Det framgår av kartan att Bänkarekull vid den här tiden inte längre är en del av byn. Ängsmarkerna har utvidgats väsentligt kring Nissan i södra delen av byn och på västra sidan av ån i norr.

I östra utmarkerna finns ett tiotal torp. De har byggts efter äldsta kartan 1797. De hade stora ängsmarker kring de små åkrarna. Flera av torpen ser ut att ha blivit egna lägenheter vid laga skiftet. Vid Frösjön har ett torp, Sjöholmen, en rutindelad åker. I Boarp har en stor del av utmarken i söder skiftats bort. Förmodligen till grannbyn.

Delades gårdarna?

På kartan över byn fanns vid tiden för laga skiftet tre gårdar vid Skattegård, två gårdar söderut vid ån, två gårdar vid Norregård (Östergård?), och en gård vid Hallagård. Det finns alltså åtta byggnader utmärkta på kartan. Men i handlingarna kan man läsa att Skattegård bestod av fyra gårdar, Rävagård var två gårdar, Östergård var tre gårdar, Norregård var två gårdar och Hallagård var en gård. Det skulle innebära tolv gårdar. Möjligen menas att här fanns tolv åbor. Det var inte ovanligt att varje gård hade flera brukare som delade på ägorna och arbetet.

Gårdarna flyttades i samband med skiftesreformerna. Det framgår av handlingarna till kartorna att utflyttningen av tre gårdar kostade 980 riksdaler. Om vi gör ett försök att följa vad som hände med gårdslägena enligt kartorna får vi fram:

  • En östergård flyttade mot sydväst.
  • Rävagård flyttade från Skattegårdarnas tomt.
  • Norregård flyttade också, men från vilken plats?

Kartöverlägg ger ledtrådar

De första kartorna över byarna gjordes alltså i samband med skiftena på 1700- och 1800-talen. Med hjälp av dessa kan ett äldre och kanske medeltida landskap vid byarna rekonstrueras. Vi tror inte att det hänt så mycket med byarnas gränser mot andra byar efter medeltiden, men inom byarna har delning vid arv medfört nya gårdar och ny indelning inom byns marker. Därför finns historiska kartöverlägg där jämförelsen mellan förr och nu enkelt kan göras.

Det finns kartöverlägg för 90 procent av Hallands yta.

  • Så gammal karta som möjligt har valts
  • Ofta har vi använt kartan från storskifte eller laga skifte
  • Förenklad och digitaliserad
  • Kulturspår som man kan hitta med hjälp av kartöverläggen är odlingsrösen, murar, äldre åkrar, byggnadsgrunder

Bron är ny och vägarna har lagts om

Inägorna är åker och äng. Om man jämför det historiska kartöverlägget med dagens är inägoområdet utvidgat med en ganska stor yta i öster. Vägarna är i vissa fall samma men här finns en ny bro och vägen har lagts om nära Dalsro. I de östra delarna av byn finns flera nya sträckningar av vägen.

De tidigare fägatorna från de gamla gårdslägena var långa. Var de av sten eller trä? Om man letar efter spåren av det förflutna kan detta vara något att spana efter. Finns här några rester av fägatorna? Av inägobegränsningen kan det också finnas spår. Stenmurar bevaras i skogen men även trägärdesgårdar kan spåras om det finns grindstenar kvar.

Kontakt

Serviceinformation

Grafikkarta över Boarp i Hylte kommun

Boarp ligger nära den småländska gränsen nordost om Hylte.

Ort- och platsnamn

Boarp: Bo är mansnamnet Bo och ”torp” eller ”arp” betyder nybygge.

Skattegård: Anger att det inte var frågan om en gård som kronan eller adeln ägde utan att bonden var självägande.

Hallagård: Kan betyda ”vid den stora stenen”.

Rävagård: Ett namn som kan anknyta till en historia med en räv.

Östergård: Ett hus som ligger öster om den ursprungliga gården.

Norregård: Hus som ligger norr om den ursprungliga gården.

Ord och begrepp

Förhistorien: Tiden innan det finns skriftliga källor. I Sverige är det tidig medeltid vid 1100-talet som markerar övergången till den historiska tiden men gränsen mellan arkeologi och historia inte är knivskarp. Stenålder, bronsålder och järnålder räknas till förhistorien.

Åbo: I äldre tid allmän benämning på jordägare som själv bebodde och brukade sin jordegendom.

Åborätt: Juridisk term som innebar rätten att på viss tid eller livstid bruka någon annans jord.

Kronohemman: Jordegendom som ägdes av kronan/staten och som brukades av en kronobonde med åborätt. Kronobonden hade nybyggnads- och underhållsskyldighet liksom annan landsbo.

Skattehemman: Gård där bonden betraktar jorden som sin egendom och betalar skatt till kronan/staten för den uppodlade arealen. Systemet går tillbaka till tidig medeltid.

Manhus: Ungefär ”mangårdsbyggnad”. Byggnad på en lantgård där människorna bor, till skillnad från stallar, ekonomibyggnader, uthus och vagnslider mm.

Skvaltkvarn (skvalta): En mindre kvarn med strömmande vatten som kraftkälla. Skvaltans vattenhjul ligger horisontellt i vattnet och är kopplat till en horisontellt liggande kvarnsten. Tekniken kommer från Mellanöstern och kan spåras tillbaka till vår tideräknings början. I norra Europa är skvaltkvarnar kända sedan 600-talet och har varit i bruk ända in på 1900-talet.

Bohlstuga: Ryggåsstugor med häbbarshus eller häbbaren (härbärgen) var till mitten av 1800-talet den vanliga typen av bostad för allmogen i södra Sverige.

Kratt: Troligen ett ursprungligen danskt ord för busksnår, särskilt av lövträdsarter, till exempel ek, som under gynnsammare betingelser skulle kunna bilda skog. Kratt förekommer på magra hedmarker. Hårt bete har gjort att träden inte har bildat stammar utan fått buskform.

Lägenhet: Inom äldre fastighetsrätt är lägenhet benämning på bland annat mindre fastighet utan egen mantalsbeteckning som bildats genom avstyckning eller avsöndring.

Kolbotten: Lämning efter en kolmila. Där milan har stått kan marken verka steril jämfört med omgivningen eller ha en annorlunda växtlighet. En anmärkningsvärt tät klunga av granar i en cirkelform kan vara tecken på att det funnits en kolmila på platsen. Ofta är kolbottnen lite högre än den omgivande marken.

Grenadjärtorp: Ett soldattorp som hyste en grenadjär, en soldat vars uppgift var att kasta granater.

Naturvärden

Det finns fina naturvärden i området, inte minst naturbetesmarken längs Nissan, nordväst om Ramma-mossen. Här finns bland annat blåsuga, stagg och svinrot. På ett halvt hektar naturbetesmark norr om Hallagården växer backtimjan, stagg och ängsvädd. Här finns också en värdefull ek. Väster om Hallagården finns också naturbetesmark (0,3 ha). Där växer gulmåra, jungfrulin, knägräs och ängsvädd.

Fotografi på blå ängsvädd

Ängsvädd. En av många arter som inte har det så lätt i det moderna odlingslandskapet. Foto: Länsstyrelsen i Halland

Enformigare landskap

I början av 1800-talet fanns här 15 gånger mer ängsmark än nu. Nästan allt har odlats upp till ensartad åker. Längs ån finns sanka marker kvar som betesmark eller kanske delvis slåttermark. Utmarken var före 1900 betesmark med många blommande arter på hårdmark, med mossar, kärr och bokskog.

Idag växer där nästan bara planterad granskog. De öppna markerna kring torpen i östra delen av byn är till största delen igenplanterade med granskog. Det har blivit mindre variation i landskapet både när det gäller växter och djur.

Bebyggelseinventering

Byggnadsinventeringen som gjorts i Hylte kommun omfattar hus byggda före 1950. Syftet med rapporten är att visa vilka byggnader som har ett kulturhistoriskt värde som utgör grund för att bevara dem. Uppgifterna ska bland annat användas i kommunernas planarbete.

Fem byggnader i Boarp är med i inventeringen. A innebär det högsta kulturhistoriska värdet.

Boarp 4:5, klass A. Huset anses ha byggnadshistoriskt, samhällshistoriskt, arkitektoniskt och pedagogiskt värde. Det är byggt före 1850. IOGT-logen uppfördes 1900. Här finns också ett dass.

Boarp 1:3. Klass B. Byggnads-historiskt och arkitektoniskt värde och en miljöskapande byggnad, uppförd år 1900.

Boarp 4:9, klass B. Byggnad med byggnadshistoriskt och arkitektoniskt värde, byggd på 1930-talet. Detta hus är en dubbelkammarstuga med byggnadshistoriskt och miljöskapande värde. Stugan är byggd mellan 1850 och 1920.

Boarp 3:11. Klass C. Huset är en salsbyggnad med byggnads-historiskt och arkitektoniskt värde.

Gårdarna flyttas

Tre gårdar flyttade ut så de kom att ligga nära sina nya ägor. Redan före laga skiftet låg gårdarna i Boarps by utspridda inom byns inägor. Förändringen var inte lika stor här som i andra byar. Rävagård var den enda som hamnade längre ifrån de övriga gårdarna jämfört med hur den hade legat tidigare. Efter skiftet bestod Skattegård av två gårdar nära varandra.

Kartöverlägg som visar gårdslägen efter laga skiftet

Kartöverlägg som visar gårdslägen efter laga skiftet. ©Länsstyrelsen i Halland