Gullbrandstorp

På 1700-talet bestod Gullbrandstorp av en enda gård med flera brukare. Som när det gäller många andra låglänta platser nära havet har dess allra tidigaste historia utspelats i ett skärgårdslandskap.

Karta över trakten kring Gullbrandstorp för 12 000 år sedan.

Trakten för 12 000 år sedan. Det som skulle bli Halmstad låg under en havsyta som stod 60 meter högre än idag. ©Länsstyrelsen Halland

Jägarstenåldern (10 000 år sedan – 4000 fKr)

Vid istidens slut bestod landskapet av två öar nära läget för hembygdsgården. Öster om dem stack stora Nyårsåsen upp ur havet. Längre österut låg fastlandet.

Bondestenålder (4000 fKr – 1800 fKr)

Man har hittat fynd av flinta från bondestenåldern men inga gravar inom det område som blev byn Gullbrandstorp.

Bronsålder (1800 fKr – 500 fKr)

Det finns två gravar i form av bronsåldershögar inom byn. Under denna period stod havet ungefär tre meter över dagens strandlinje. Det var rätt liten skillnad mot idag.

Järnålder (500 fKr – 1050 eKr)

I en tidigare åker vid Hasselgatan har man hittat ett beslag av brons som är från vikingatiden. Havsytan låg två meter över dagens nivåer.

Medeltid (1050 – år 1525)

Under medeltiden byggs det en kyrka i Harplinge. Troligen var Gullbrandstorp en ensamgård vid den tiden.

Historisk tid

Det kom en lag 1895 om att bönder skulle sköta om var sin sträcka av vägarna i landskapet. Väghållningsstenen vid hembygdsgården är ett minne från en tid när dessa stenar sattes upp för att markera gränser mellan olika väghållare som hade ansvar för ett visst vägavsnitt.

Karta över några fornminnen i trakten runt Gullbrandstorp.

Några av de fynd och fornminnen som noterats i trakten kring Gullbrandstorp.

Landsbeskrivningen

Landsbeskrivningen från 1729 är en ögonblicksbild av befolkning och förhållanden på landsbygden när Halland nyligen blivit svenskt. Landshövdingen ville inventera området för att se hur mycket skatt som kunde tas ut framöver. 1729 fanns det en gård på bytomten och den försörjde sammanlagt 15 personer över 15 år (barn under 15 kom inte med i listorna).

Gullbrandstorp No 1

Enligt Landsbeskrivningen fanns ett utsocknes frälsehemman, bebott av tre åbor och fyra hustrur, en pojke och en flicka över 15 år, en dräng, tre pigor samt två hjon.

Storskifte 1795

Enligt kartan inför storskiftet 1795 bestod Gullbrandstorp då fortfarande av en gård med flera bönder. Det fanns också tre torp. På kartan finns också utmärkt en skvaltkvarn som låg nedströms dammen.

Karta över Gullbransdtorp i slutet av 1700-talet,

Gullbrandstorp i slutet av 1700-talet. ©Lantmäteriet

Laga skifte 1859

Vid tiden för laga skifte 1859 fanns det sex gårdar på bytomten. Skiftesreformen innebar att fyra gårdar flyttades ut från tomten (det kan man se på 1920-talets karta). De som flyttade ut fick ersättning. På kartan framgår att det låg badstugor vid ån, nära potatislagren, och uppströms dammen. Dessa badstugor användes förmodligen mest till torkning av livsmedel, exempelvis säd och malt. De kan även ha använts för att torka lin. Hos allmogen i Sverige användes bastun bara i undantagsfall till bad och då främst till julbadet.

Karta över Gullbrandstorp 1859.

Gullbrandstorp 1859. Badstugan vid ån är markerad med rött. ©Lantmäteriet

Karta med utmärkt badstuga.

Badstuga, bastu, linbasta... Den lilla anläggningen vid ån användes förmodligen mer till torkning av livsmedel och lin än till bad. ©Lantmäteriet

1920-talets häradskarta

I början av 1900-talet hade Gullbrandstorp vuxit till ett samhälle med skola, butik och järnvägsstation. Av byns sex gårdar är det två som ligger kvar på den gamla bytomten medan fyra är utflyttade sedan 1860-talet. Här finns också fyra torp och 29 lägenheter. Gården Musten har gått igenom en ägostyckning 1908. Järnväg kom 1886 och på 20-talet går det också en kraftledning genom byn. Elektriciteten hade kommit till samhället med alla förändringar som det innebar.

Häradskarta från 1920-talet

Häradskartan återger 1920-talets samhälle. Badstugan markerad med en ring. ©Lantmäteriet

Gårdarna flyttas vid skiftet

Med hjälp av kartorna kan man få fram hur byn har förändrats genom tiderna. Inte minst genom laga skiftet som spred ut gårdarna från den ursprungliga bytomten.

Ritning över gårdarnas skifte.

Med hjälp av kartorna kan man få fram hur byn har förändrats genom tiderna. Inte minst genom laga skiftet som spred ut gårdarna från den ursprungliga bytomten. @Länsstyrelsen i Halland

Kontakt

Serviceinformation

Grafikkarta över Gullbrandstorp

Gullbrandstorp ligger strax norr om Halmstad och Tylösand.

Ort- och platsnamn

Gullbrandstorp: Äldsta belägget är från 1501 och då hette platsen Gulbranstorp, (med ändelsen ”-strup” under den danska tiden). Stavningen Gullbrandstorp är ända från 1645, Namnet kommer av mansnamnet Gudhbrand. ”-torp” betyder nybygge. Alltså ”Gudbrands nybygge”.

Mosten: musten, masten. Ett ord som möjligen kan härledas till ordet ”mönster”.

Tråttaberg: En ordstam som kan komma från ordet ”trött”.

Ord och begrepp

Förhistorien: Tiden innan det finns skriftliga källor. I Sverige är det tidig medeltid vid 1100-talet som markerar övergången till den historiska tiden men gränsen mellan arkeologi och historia inte är knivskarp. Stenålder, bronsålder och järnålder räknas till förhistorien.

Åbo: I äldre tid allmän benämning på jordägare som själv bebodde och brukade sin jordegendom.

Hemman: Äldre benämning på jordbruksfastighet med visst mantalsvärde. På 1500-talet motsvarade varje sådant hemman oftast en bondgård av sådan storlek att dess brukare kunde försörja sig och sin familj på avkastningen av jorden och erlägga den skatt som åvilade egendomen. Bland annat i områden med goda nyodlingsmöjligheter ökade med tiden hemmanens ekonomiska bärkraft. Till följd av hemmansklyvning ökade antalet brukningsenheter per hemman, och på 1700- och 1800-talen var det inte ovanligt med fyra eller fler separata bondgårdar på ett hemman.

Landsbeskrivningen: Hallands landsbeskrivning är en detaljerad redogörelse socken för socken över förhållandena i Halland 1729, gjord på order av landshövding Wilhelm Bennet. Den bestod av fyra volymer på totalt omkring 4 000 sidor. Originalet finns i Landsarkivet i Lund.

Pionjärvegetation: Det första som etableras och växer upp efter ett kalhygge eller skogsbrand. Björk, al och asp är vanliga som pionjärer medan ädellövträden i regel kommer senare.

Stenbrytningshistoria

En viktig del av bygdens historia står stenbrytningen för. Den sten som kom härifrån användes till gatsten och byggnadsdetaljer.
Gullbrandstorp var en stor arbetsplats med som mest 240 anställda stenarbetare. Det var från början Halmstads Stenhuggeri AB som arrenderade bergen i byn. Bolaget bildades 1876. 1892 blev företagets rekordår. Landets största stenföretag, Skandinaviska Granit AB i Göteborg, tog över verksamheten 1905. Från depressionsåren på 1930-talet gick det nedåt för stenbranschen och företagen lades ner i hela området.

  • Gnejs och andra bergarter
    Bergarter i trakten är främst:
  • Hallandsgnejs eller hallandia, som är uppbyggd av kvarts (ljusgult, grått och svart)
  • Plagioklas (grå, svart och vit, ibland zebrarandig)
  • Biotit och amfibol (grönt, brunt, orange och rött)

En liten plätt med röd gnejs finns norr om Gullbrandstorps samhälle. Röd gnejs består av kalifältspat och kvarts. Den röda gnejsen kan ses på Heagårds fasad där ett band löper i höjd med andra våningens fönster.
Norr om samhället finns ögongnejs som är en porfyrisk granit, svart, röd, vit med skiftande utseende. Lite granatamfibolit finns det också i Gullbrandstorp. Granater har använts i guldsmycken under järnåldern och till slippapper.

Fotografi på en stor sten Hallandsgnejs

Hallandsgnejs. Foto: Länsstyrelsen i Halland

Spår av gångna tiders landskap

Landskapet ser annorlunda ut idag eftersom utmarken och beteshagarna har vuxit igen, blivit skog eller stenbrott. Man kan se spår av det gamla odlingslandskapet i form av enstaka små ängsmarker.

Med hjälp av de gamla kartorna kan man hitta spår i landskapet av den äldre jordbrukarkulturen. Det kan vara sånt som

  • gamla övergivna gårdslägen
  • ängsmarksrester
  • gamla träd och blommor
  • igenvuxna åkrar
  • gamla vägar
  • grindar (stenstolparna)
  • kålgårdar

Bebyggelseinventering

Dokumentationen och klassificeringen av kulturhistoriskt värdefulla hus som är byggda före 1950 tar upp några fastigheter i Gullbrandstorp. På skalan ABC får de byggnader som har det högsta värdet beteckningen A.

Gullbrandstorp 3:2 klass B, Gullbrandstorp 1:290 klass B;
Klass C: 1:17, 1:19, 1:55, 1:58, 1:60, 1:295, 4:1, 6:3.