Äskhult

När man följer vägen upp mot Äskhults by känns det som om tiden stått stilla i ett par hundra år. På vänster hand ligger den gamla slåtterängen med toppiga enar. På höger hand frodas gamla lantsorter i trädgårdslanden. Här kan du strosa runt mellan timrade stugor och uråldriga stengärdesgårdar eller ta en vända runt sjön. På sommaren kan du fika på hembakat i kaffestugan eller följa med på en guidad vandring.

Byn Äskhult är unik i sitt slag genom att den ålderdomliga bebyggelsen aldrig flyttades ut från bykärnan i samband med 1800-talets skifte. Den täta bebyggelsen runt bytorget har en tydligt 1700-talskaraktär vilken förstärks av omgivande landskap med allmogeåkrar, kålgårdar (köksträdgårdar) och hamlade träd.

Byn består av fyra gårdar tätt byggda kring ett bytorg. Tre av bostadshusen är uppförda under 1700- och 1800-talen medan den fjärde och äldsta flyttades hit på 1970-talet. Gårdarna Göttas, Jönsas och Bengts fick sina namn efter ägare på 1700-talet. Den fjärde gården heter Derras vilket betyder grannens. Byn omnämns första gången 1592, då under namnet Escholt.

Äskhults by lockar många besökare

Äskhult är ett av de större besöksmålen i Halland och här bedrivs en omfattande publik verksamhet. Temavandringar, midsommarfirande, barnens dag, skördefest, berättarkafé, julmarknad och mer därtill ingår i den omfattande programverksamheten. För skolklasser finns ett speciellt program med teman som varierar mellan byns historia, landskapsutveckling, prova-på-slöjd samt folktro med skrock och sägner. Dagliga guidningar genomförs under sommarhalvåret, då också kaféet i Bengts manhus hålls öppet. Entréavgift tas ut under de tider då byn är bemannad.

Öppettider och program finns på Äskhult bys egen webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Stigarna har alltid öppet

Du kan alltid promenera och strosa omkring i byn och i området även när husen är stängda. I Äskhult finns fyra historiska stigar av varierande längd. Längs stigarna finns ett antal stationer som berättar om historien och kulturlandskapet på platsen. Det finns fina utsiktsplatser i mellersta och norra delen av kulturreservatet. Man får ut mest av vandringen om man har med sig häftet "Äskhults historiska stigar" som finns att köpa då Äskhults by håller öppet, men vid informationstavlan i Äskhult finns även enklare broschyrer som man kan plocka upp. I södra delen av reservatet, där Hallandsleden passerar, finns det ett vindskydd.

Bevarande och återskapande

1997 bildades naturreservatet Äskhult. Sedan reservatet bildades har ett omfattande restaureringsarbete pågått i reservatet. Åkrar har plöjts upp, träd har nyhamlats, kålgårdar har återskapats och en del av den beskogade utmarken har avverkats och en ljunghed återskapats. Arbetet har lett till att ett nytt beslut och en ny skötselplan tagits fram, och sedan 2004 är Äskhult ett kulturreservat.

Hästar istället för traktorer

Den övergripande visionen för Äskhult är att besökaren ska få en helhetsupplevelse av hur livet i en bondby kunde te sig i början av 1800-talet. Husen får kontinuerligt underhåll och istället för traktorer brukas markerna med hjälp av hästar. Traditionella lantraser som Linderödssvin och Åsbohöns ger under sommarhalvåret liv åt byn samtidigt som äldre lantsorter av korn, havre, råg och lin på nytt vajar för vinden på byns åkrar. Här blommar också gamla åkerogräs som klätt och blåklint – arter som nästan helt försvunnit i det moderna jordbrukslandskapet.

Filmer om Äskhult by

I nedan film presenterar Mikael Agaton historien om Äskhult by.

Ta del av en kortare version av filmen via Mediaflow Länk till annan webbplats.

Film om stubbskottsbruk

Stubbskottsbruk i ängsmarker var oerhört vanligt i Skåne, Blekinge och Halland före den agrara revolutionen, men är nästan helt bortglömt idag. Filmen är en dokumentation av två platser, där stubbskottsängar restaurerats och nu brukas med delvis olika metoder. På Hörjelgården är skötseln systematiskt upplagd för att hålla ordning och även fungera för vetenskapliga uppföljningar av skötselresultatet. Skötseln på Äskhults by utgår mer ifrån vilka virkesbehov som kulturreservatet har, förutom att avverka de individer som är mogna. I filmen berättar de som ansvarar för skötseln på respektive plats hur de arbetar och varför.

Till filmen om olika skötselstrategier på youtube från Hantverkslaboratoriet/Göteborgs Universitet Länk till annan webbplats.