Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland

Om publikationen

Löpnummer: 2010:16

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr:

Publiceringsår: 2010

Sidantal: 92

Publikationstyp: Rapport

Föreliggande rapport har tillkommit på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet
med uppdraget var att utvärdera de vattenkemiska tillstånden och trenderna i gotländska
vattendrag samt belysa några specifika frågeställningar med avseende på belastning av
näringsämnen.

Rapporten behandlar resultaten från de fysikalisk-kemiska provtagningar som har utförts
vid 27 vattendragslokaler sedan 1988 inom den samordnade recipientkontrollen på
Gotland. Dessutom redovisas resultat från två nationella trendstationer där provtagning
och analys har utförts i regi av SLU. Utvärderingen omfattar främst en beskrivning av tillstånd och trender för parametrarna totalfosfor, totalkväve, alkalinitet, organiskt material, vattenfärg och grumlighet.

De provtagna vattendragen var under åren 2007-2009 genomgående mycket näringsrika. Med avseende på fosforhalter uppvisade 24 av de 29 provpunkterna en måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Vad gäller kväve registrerades mycket höga till extremt höga halter i 26 av de 29 provpunkterna. Vattenfärgen och grumligheten var måttlig till betydande och halterna av organiskt material var generellt måttligt hög till hög. De provtagna vattendragen hade samtliga mycket god buffertförmåga.

I hälften av provpunkterna uppvisar fosforhalterna en tydligt sjunkande trend sedan
mätningarna påbörjades i slutet av 1980-talet. För kvävehalterna finns inga tydliga trender i merparten av vattendragen. Färgtalen, grumligheten, alkaliniteten och halterna av organiskt material har inte förändrats nämnvärt under de senaste 20 åren.

I den nedre delen av Halorån minskade halterna av fosfor med 40 % från åren 1988-94
till tidsperioden 2004-2009. Sannolikt har de förbättringar av enskilda avlopp som inleddes 2003 i Haloråns avrinningsområde varit en starkt bidragande orsak till denna
förändring.

Vid Roma och Stånga finns bevattningsdammar med renat avloppsvatten. Resultaten
från recipientkontrollen tyder på att avloppsdammarna vid Roma endast obetydligt har
tillfört näringsämnen till den närliggande Gothemsån i samband med de provtagningar
som utfördes under åren 2000-2009. Vad gäller avloppsdammarna vid Stånga ger resultaten från provtagningarna inte något bra underlag för en bedömning av eventuell tillförsel av näringsämnen till den närliggande Närkån.

De gotländska miljömålen med avseende på övergödning anger att utsläppen av fosfor
skall minska från 1995 till 2010 medan utsläppen av kväve skall minska med 30 % under
samma tidsperiod. En sammanvägd beräkning av de flödesvägda halterna av fosfor
och kväve under åren 1994-2009 vid åtta åmynningar ger ett underlag för att bedöma
om dessa miljömål kommer att uppfyllas. Åmynningarna representerar utvecklingen i
ett sammanlagt avrinningsområde som utgör 40 % av Gotlands yta. Baserat på haltförändringarna från 1994 till 2009 beräknas belastningen av fosfor ha minskat med knappt 30 % i de åtta provpunkterna sedan mitten av 1990-talet. Belastningen av kväve har däremot varit oförändrad. Resultaten visar att miljömålet för fosfor, men inte för kväve, kommer att uppnås till 2010.

Kontakt