Utvärdering av elfiskeundersökningar i Gotlands län 2007-2011

Om publikationen

Löpnummer: 2015:10

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr:

Publiceringsår: 2015

Sidantal: 104

Publikationstyp: Rapport

På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län har Jönköpings Fiskeribiologi AB genomfört en utvärdering av elfiskena inom det regionala miljöövervakningsprogrammet på Gotland under perioden 2007-2011. Totalt omfattar utvärderingen 73 elfisken genomförda på 21 lokaler fördelat på 16 huvudvattendrag. Utvärderingen avser både programmet som helhet och de enskilda undersökta lokalerna. 

Elfiskena var inte jämnt fördelade under perioden utan fler elfisken genomfördes udda år jämfört med jämna år, vilket berodde på att alla lokaler inte undersöktes årligen. De lokaler som elfiskades årligen uppvisade signifikant högre öringtätheter och VIX-värden jämfört med de lokaler som elfiskades vartannat år. Troligen var detta inte en effekt av elfiskefrekvensen utan snarare lokalförutsättningarna. En förklaring till att de lokaler som elfiskades årligen uppvisade ”bättre” resultat kan vara att dessa valts ut för en tätare provtagning på grund av till exempel höga naturvärden.

Totalt fångades det elva olika fiskarter, samt flodkräfta i samband med elfiskena under perioden 2007-2011. Det genomsnittliga artantalet per elfiske uppgick emellertid endast till två arter per elfiske, vilket anses vara ”normalt”. Vidare var det bara på två lokaler som fler än tre arter fångades vid ett och samma elfiske. Öring var den art som dominerade i fångsterna och fångades vid samtliga 73 elfisketillfällen, följt av småspigg som fångades vid hela 29 elfisken. Värt att notera är även förekomsten av den rödlistade (nära hotad) och kallvattenälskande arten lake på två lokaler. 

Några tydliga trender för programmet som helhet avseende de observerade öringtätheterna var svåra att urskilja. Snarare förelåg ett sågtandsmönster med högre värden jämna år och lägre värden udda år, vilket förklaras av nämnda skillnader mellan lokaler med olika provtagningsfrekvens. Samma mönster förelåg även för de beräknade VIX-värdena under perioden 2007-2011. Sett till de enskilda lokalerna rådde det generellt sett stora variationer inom respektive mellan lokalerna med avseende på de observerade öringtätheterna och de beräknade VIX-värdena. För ett fåtal lokaler förelåg dock signifikanta trender över tid, både positiva och negativa, och på ytterligare några lokaler kunde även icke signifikanta trender urskiljas. Vidare indikerade avvikande elfiskeresultat på vissa av lokalerna någon form av yttre påverkan. Sammantaget anses det regionala miljöövervakningsprogrammet på Gotland under perioden 2007-2011 ha fungerat väl på lokalnivå.

På totalt sex lokaler i fem vattendrag saknades en eller flera årsklasser av öring vid elfiskena under perioden 2007-2011 (öring 0+: två lokaler och tre elfisken respektive Öring >0+: fem lokaler och åtta elfisken). Avsaknaden av en eller flera årsklasser kan bero på låga vattenföringar och/eller höga vattentemperaturer sommartid samt en hög andel öringungar som lämnar vattendraget redan som 1-åriga smolt, men även någon form av yttre påverkan såsom återkommande rensningar. Orsakerna till detta har inte utretts närmare i denna utvärdering, men fördjupade undersökningar bör genomföras så att lämpliga åtgärder kan vidtas. Vissa av dessa lokaler uppvisar även negativa trender (dock inte alltid signifikanta) avseende både de observerade öringtätheterna och de beräknade VIX-värdena, vilket innebär att det finns en risk för att den ekologiska statusen kommer att försämras vid fastställandet av miljökvalitetsnormerna inför nästa vattenförvaltningscykel.

Generellt sett kännetecknades elfiskena inom det regionala miljöövervakningsprogrammet på Gotland under perioden 2007-2011 av att de genomförts på ett sådant sätt att de skapat ett bra underlag för att till exempel klassificera ekologisk status i de provfiskade vattendragen, följa öringpopulationernas utveckling, samt upptäcka yttre påverkan på lokalnivå. Trots detta finns ett visst utrymme för öka säkerheten i resultaten. Framförallt föreslås att samtliga lokaler provtas årligen, vilket förväntas öka kostnaderna med knappt 25 000 kr per år. Det föreslås även att provtagningen utökas med totalt nio lokaler i de större vattendragen, vilket motsvarar en årlig kostnad på drygt 30 000 kr. Vidare föreslås att det regionala miljöövervakningsprogrammet utökas med något eller några vattendrag i den sydöstra delen av Gotland för att ge en mer heltäckande bild.

Kontakt