Skyddsvärda insekter i gotländska sanddyner

Om publikationen

Löpnummer: 2013:1

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1653-7041

Publiceringsår: 2013

Sidantal: 109

Publikationstyp: Rapport

Under sommaren 2012 inventerades tolv gotländska sanddynsområden med avseende på skyddsvärda insekter. I fokus för inventeringen låg arter och grupper med höga krav på dynmiljöer, främst gaddsteklar, vissa flugfamiljer samt marklevande skalbaggar. Förutom dessa grupper riktades också arterna i det nationella åtgärdsprogrammet för insekter och spindlar i sanddyner särskild uppmärksamhet. Av de insekter som ingår i programmet berörs Gotland av fem arter. Gräshoppsstekel, dynsandstekel, vindvägstekel, liten myrlejonslända samt fläckig myrlejonslända. Förutom insekter insamlades också ett mindre material av spindlar.
 
Total har knappt 1500 individer fördelat på 420 arter artbestämts. Av dessa arter finns 72 med på den svenska rödlistan för hotade arter. Samtliga av de eftersökta åtgärdsprogramsarterna kunde påvisas. Gräshoppsstekel på tolv lokaler, dynsandstekel på tolv lokaler, vindvägstekel på två lokaler, liten myrlejonslända på tio lokaler och fläckig myrlejonslända på fem lokaler. Bland intressanta flugfynd noteras blekbent vedstilettfluga Cliorismia ardea, dynöronblomfluga Pelecocera lusitanica, elegant getingfluga Chrysotoxum elegans, eldrovfluga Choerades igneus samt baltisk sandstilettfluga Acrosathe baltica. Bland skalbaggarna var intressanta fynd bland andra måsknotbagge Trox hispidus, sandknotbagge Trox sabulosus, tätpunkterad sandstumpbagge Saprinus immundus, dyster frölöpare Harpalus melancholicus, bombarderbagge Brachinus crepitans samt hårig blombock Leptura pubescens. Noterbara fynd bland gaddsteklarna utgörs förutom de arter som ingår i åtgärdsprogrammet bland annat av rödpannad slankvägstekel Agenioideus ciliatus, taggvägstekel, Aporinellus sexmaculatus, thomsonkägelbi Coelioxys obtusispina och stampansarbi Stelis phaeoptera. Bland de insamlade spindlarna noteras bland ett flertal sällsynta och skyddsvärda arter som den rödlistade klippvargspindeln Arctosa figurata samt den ytterst sällan belagda dvärgspindeln Lasiargus hirsutus. Den sistnämnda tidigare endast känd genom ett fynd från Östra Skåne. De rödlistade och skyddsvärda arterna kan sägas tillhöra tre huvudsakliga ekologiska grupper; nedbrytare, vedlevande arter knutna till gamla tallar och arter beroende av öppna sandytor. Detta visar att de gotländska sanddynerna är en ekologiskt komplex miljö där flera olika miljöstrukturer bidrar till den totala biologiska mångfalden.
 
En jämförelse mellan flygbilder från 1930-talet och aktuella flygbilder visar att andelen öppen mark och blottad sand i de gotländska dynmiljöerna minskat kraftigt under det senaste seklet. Anledningarna till detta är flera men upphörande sanddrift och minskad jordbruksrelaterad aktivitet i dynerna i kombination med exploatering utgör troligen de huvudsakliga hoten. Den igenväxningsprocess som blir resultatet när den naturliga dynamiken i sanddynerna upphör, accelereras av näringsanrikning genom kvävenedfall och en överdriven rädsla för flygsand. Sandfobin har bland annat medfört restriktioner för friluftslivet inom ett flertal gotländska dynområden, restriktioner som paradoxalt nog motverkar sitt syfte genom att bidra ytterligare till beskogningen av öns sanddyner.
 
Bland de skötselåtgärder som föreslås finns såväl avverkning och ryckning av yngre tallgenerationer samt markschaktning för att skapa ytor med blottad sand. Bitvis föreslås också åtgärder med bete i och bränning av dynmiljöerna. Även bekämpning av den invasiva och expanderande vresrosen finns med som rekommenderad åtgärd.

Kontakt