Rödlistade lavar på ekar i Klosteränge naturreservat 2007

Om publikationen

Löpnummer: 2009:2

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1653-7041

Publiceringsår: 2009

Sidantal: 23

Publikationstyp: Rapport

Denna rapport är framtagen av Jan Henriksson, Amalina Natur och Miljökonsult. Den bygger på resultatet från en fältinventering som genomfördes av Jan tillsammans med Mikael Hagström och Anna Pettersson i mitten av oktober 2007.

Klosteränge naturreservat ligger strax utanför Roma i Halla socken på centrala Gotland. Naturreservatet är 28,9 ha stort varav 25,9 ha ingår i EU:s nätverk Natura 2000. Området kallas ibland Halla Klosteränge eller Roma Klosteränge. Spritt i reservatet finns gamla stora vidkroniga ekar och reservatets främsta naturvärde anses vara knutet till dessa träd. Enligt bevarandeplanen för Natura 2000-området är en målsättning att trädskiktet skall domineras av gammal ek och att minst 100 ekar skall vara äldre än 200 år.

Skötselåtgärder planeras och har även utförts under hösten 2007 i direkt anslutning till många av de äldre ekarna. Detta ligger helt i linje med både krav i skötselplanen och bevarandeplanen för reservatet. De åtgärder som är aktuella är bortröjning av buskvegetation och unga träd, bland annat ask, samt avverkning av en del träd som står under de aktuella ekarna. Detta är allmänt vedertagna skötselåtgärder och syftar till att ge ekarna bättre möjligheter att bli gamla. Syftet med studien är att kunna följa vad som händer med ekarna och lavfloran på ek efter utförda åtgärder. Studien fokuserar på rödlistade arter. Därefter är målsättningen att göra liknande inventeringar om några år.

Inventeringens metodik har varit att identifiera samtliga särskilt skyddsvärda ekar i området samt registrera eventuella rödlistade lavar på dessa. Med särskilt skyddsvärda ekar menas de träd som har goda förutsättningar att hysa rödlistade arter och därmed uppfyller minst en av sju grundkriterier: grovlek, ålder, hålträd, döda träd, spår efter lövtäkt, med tickor och/eller med rödlistade arter växande på sig. 129 sådana träd konstaterades och på 74 av dessa noterades mellan en och fem arter av sammanlagt 15 rödlistade lavar. Detta är en hög siffra även för områden av samma karaktär på fastlandet. Utöver rödlistade arter noterades också tre rödlistade tickor och ett relativt stort antal lavar som anges indikera höga naturvärden.

Röjningarna kring de aktuella ekarna är ganska omfattande. Detta torde kunna påverka lavfloran relativt snabbt och därför rekommenderas att en första uppföljning görs efter 5 år. Därefter torde det räcka med ett intervall om cirka 8 till 10 år till påföljande inventeringar.

Ett annat resultat av studien är att det snarare är ekens ålder och barkstruktur som är viktig för rödlistade lavar än dess grovlek. Detta bör medföra ett något förändrat fokus i vilka träd som bör uppfattas som skyddsvärda. En speciell uppmärksamhet bör detta få inom ramen för det fortsatta arbetet med Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet.

Kontakt