Miljöövervakning av mjukbottenfauna i Gotlands kustområden, 2011

Om publikationen

Löpnummer: 2012:10

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr:

Publiceringsår: 2012

Sidantal: 37

Publikationstyp: Rapport

Systemekologiska Institutionen vid Stockholms 
Universitet utför årligen, på uppdrag av Länsstyrelsen  på Gotland och Naturvårdsverket/Havs och 
Vattenmyndigheten, insamling och taxonomisk  bestämning av bottenfauna inom det nationellt‐regionalt samordnade miljöövervakningsprogrammet för 
bottenfauna i Egentliga Östersjön. Öster om Gotland 
undersöks två områden avseende mjukbottensfauna för 
bedömning av miljöstatus. De två områdena är 
uppdelade i ett regionalt kluster benämnt REG När och 
ett nationellt kluster benämnt NAT När. I denna rapport  redovisas förändringen mellan och inom dessa två 
områden under åren 2007 till 2011. Syftet med  programmet är att påvisa långsiktiga och storskaliga 
förändringar av referensområden i Egentliga  Östersjön som en effekt av främst övergödning och syrebrist i bottenvattnet samt att 
undersöka den  biologiska mångfalden på mjukbottnarna.  

Förutom de ovan nämnda undersökningarna provtogs under 2011 tre områden (Slite, 
Klintehamn och Fårösund). Provtagningen i dessa områden gjordes på uppdrag av 
Länsstyrelsen på Gotland och ligger utöver det nationell-regionalt samordnade 
miljöövervakningsprogrammet. De tre områdena har tidigare undersökts åren 2006 och 
2008.  

Undersökningarnas primära mål är att bedöma den ekologiska statusen enligt EU:s vattendirektiv  med hjälp av Benthic Quality Index (BQI). De båda klustren inom det nationellt‐regionalt samordnade miljöövervakningsprogrammet uppvisar endast mindre 
variationer i BQI mellan åren. Detsamma gäller för undersökningarna av områdena 
utanför Slite och Klintehamn. För alla dessa områden bedöms den ekologiska statusen 
avseende bottenfauna som god. Området utanför Fårösund når däremot endast 
otillfredsställande status år 2011. Detta är en försämring från tidigare  undersökningar.  

BQI tar hänsyn till artsammansättning och individantal av respektive art/taxa. Olika 
taxa tilldelas olika känslighetsvärden baserat på deras tålighet mot främst syrebrist. 
Förändringen av status, till det sämre, för området utanför Fårösund beror till stor del 
på en ökning av andelen Chironomidae (fjädermyggslarver). Dessa har det lägsta 
känslighetsvärdet (1) och uppgår till ca. 30 % av den totala  abundansen. 
 
Den tydligaste förändringen på artnivå inom de nationellt-regionalt samordnade 
programmets kluster är en kraftig ökning av havsborstmasken Marenzelleria spp., 
som är relativt ny för Östersjön. Släktet Marenzelleria förekommer nu i hela Östersjön. 
I REG När har Marenzelleria år 2011 ökat dramatiskt i abundans, medan en mer gradvis 
ökning över tid har skett i NAT När. En närbesläktad havsborstmask, Pygospio elegans, 
av samma familj (Spionidae) uppvisar också ett anmärkningsvärt högt individantal i årets
undersökning i området utanför Klintehamn.  

Slutsatserna från årets undersökningar är att området utanför Fårösund ej uppnår 
acceptabel status, då det endast når otillfredsställande status. De övriga områdena 
utanför Klintehamn och Slite, samt  klustren REG När och NAT När inom det nationellt‐regionalt samordnade miljöövervakningsprogrammet, visar relativt stabila värden över 
gränsen till god status.

Kontakt