Markanvändning under femtio år på Hejnum Kallgate

Om publikationen

Löpnummer: 2008:3

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1653-7041

Publiceringsår: 2008

Sidantal: 28

Publikationstyp: Rapport

Skogsbruk
Natura 2000-områdena Hejnum Kallgate respektive Kallgatburg har en areal om 947,9 hektar respektive 114, 8 hektar. Områdena som påverkats av skogsbruk uppgår totalt till 155 hektar. Skogens utbredning uppgår enligt ekonomiska rasterkartan till 736,1 hektar. De områden som var kalavverkade vid tidpunkten för upprättandet av kartan ingår därför inte i arealuppgiften. Den andel av skogen som inte är påverkad av de i den här studien funna områdena med skogsbruk uppgår till 624,3 hektar. Den totala arealen skog inklusive kalhyggen uppgår till 779,3 hektar. Ungefär 20 % av skogen är således påverkat av skogsbruk. Här ska sägas att det skogsbruk som avses här innefattar vad som kan sägas vara någon form av trakthyggesbruk. Metoden som här använts i denna studie förmår inte urskilja plockhuggning av enskilda träd.
Naturvärdena knutna till äldre träd är i varierande grad påverkade av den skogliga aktivitet som förekommit i området. I de områden där kalavverkning ägt rum har naturvärdena sjunkit drastiskt. Flera av de områden som gallrats i mindre omfattning har fortfarande lång kontinuitet av äldre träd vilket medfört att dessa områden behållit en stor del av sina naturvärden.

Hydrologi
De områden som är tydligast påverkade av de hydrologiska förändringarna i området ligger i områdets mellersta del och omfattar stora delar av Kallgatburg och hela det mellersta området av Hejnum Kallgate. Följdverkningarna har blivit att de mellersta delarna vuxit igen påtagligt, särskilt i de östra delarna. Rövätar är i liten grad påverkat av dikningen som utförts i området. Rövätar påverkas däremot av den dikning som drogs genom våtmarken Orgvätar nordväst om nu aktuellt undersökningsområde någon gång
mellan 1958 och 1974. Åtgärden har fått till följd att avrinningen sker hastigare och inte lika utdraget i samband med nederbörd och höga flöden under vinterhalvåret. Bälsalver förefaller vara hydrologiskt mer eller mindre intakt. Här har nästan ingen igenväxning alls ägt rum.

Bete
Effekterna av bete var synliga i 1958 års flygbilder. Därefter har en fyrtio år lång period vidtagit där spåren av bete blivit alltmer diffusa. Stigar har vuxit igen och stängselgränserna har blivit alltmer otydliga. I 2006 års flygbild är effekterna av bete på nytt synliga. Stängselgränserna är tydliga. Det syns dessutom i flygbilden att avbetningen i Rövätar är tydlig i jämförelse med 1999 års flygbild.

Övriga fysiska förändringar
Slitevägen fick ny, rakare sträckning mellan 1958 och 1974. Kraftledningarna var uppförda 1958 men den södra kraftledningen var betydligt smalare då än vid senare tillfällen. I bilderna från 1999 och framför allt 2006 märks körskador i en omfattning som inte tidigare förekommit i området.

Kontakt