Inventering av fjälltaggsvampar 2005-2007

Om publikationen

Löpnummer: 2007:18

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1653-7041

Publiceringsår: 2007

Sidantal: 37

Publikationstyp: Rapport

Ett nationellt åtgärdsprogram för bevarande av rödlistade fjälltaggsvampar har tagits fram (Nitare 2006). Där föreslås att fjälltaggsvampar ska inventeras under perioden 2005-2008, för att få fram ett underlag för skydd och skötsel av taggsvampskogar. Kerstin Gahne och Åke Edwinsson har under åren 2005-2007 utfört inventeringen på Gotland på uppdrag av Länsstyrelsen. Inventeringen har varit speciellt riktad mot slät taggsvamp (Sarcodon leucopus) och lilaköttig taggsvamp (Sarcodon fuligineoviolaceus), som Gotland hyser ett särskilt stort ansvar för, men även andra arter inom släktet fjälltaggsvampar inventerades. Resultaten från 2005 och 2006 finns tidigare publicerade (Gahne 2005, Edwinsson 2007).
Beskrivning av släktet
Fjälltaggsvampar (Sárcodon) omfattar köttiga taggsvampar med ettåriga fruktkroppar vilka har bräckligt och ozonerat kött, central fot och brunfärgat sporpulver. Hattytan är hos flera arter först filtad, men övergår snart till att bli mer eller mindre fjälligt uppsprucken.

Fjälltaggsvamparna lever på marken och bildar mykorrhiza med olika träd. Svamparnas mycel är flerårigt och kan sannolikt bli mycket gammalt på en växtplats. Ofta uppträder fruktkropparna i stora häxringar. På Gotland är det sandiga glesa tallskogar och örtrika kalkbarrskogar med lång trädkontinuitet som är de viktigaste naturtyperna för dem och flera av lokalerna visar på långvarig beteshävd. Dessa miljöer har minskat kraftigt i Sverige, främst på grund av det moderna skogsbruket. Taggsvamparna kan också ha svårt att klara sig när gamla skogsbeten växer igen, särskilt om växttäcket och humuslagret blir tätt och tjockt. De är också känsliga för höga halter av kväve och fosfor. På lokaler med fjälltaggsvampar förekommer ofta många andra ovanliga svampar, bland annat spindlingar och fingersvampar. Dessa skogar kan därför vara mycket skyddsvärda.

Ungefär arton arter av fjälltaggsvampar är kända från Europa. I Sverige förekommer minst tretton arter, varav tio finns på Gotland. Flertalet arter är rödlistade (tabell 1). Två är relativt allmänna och inte rödlistade; nämligen fjällig taggsvamp S. imbricátus (växer med gran) och motaggsvamp S. squamósus (växer med tall). Dessa två har starkt fjällig hatt, vilket givit upphov till det svenska släktnamnet. Ytterligare tre arter (varav två finns på Gotland) är inte rödlistade på grund av att de först upptäckts de senaste åren. Två av dem, en som man för tillfället kallar S. ”modestum” och en ännu namnlös art som har hittats i Lärbro, kan kanske även vara nya för vetenskapen. I övriga Europa har fjälltaggsvamparna minskat ännu mer och Sverige hyser en stor andel av flera av arterna och har därmed ett stort ansvar för att bevara dem. För två av arterna, slät taggsvamp och lilaköttig taggsvamp, hyser Gotland stora delar av den europeiska populationen.

Hot mot taggsvamparna
Det största hotet mot taggsvamparna är skogsavverkning. Avverkningstakten är för tillfället mycket hög i de gotländska skogarna och många av de skogar som huggs är gamla bondeskogar som har mycket lång trädkontinuitet och som tidigare har betats. Ofta är det i dessa skogar som fjälltaggsvamparna trivs. Två av lokalerna i den här inventeringen har påverkats av avverkning under 2006 och 2007.

En mer smygande förändring är igenväxningen av skogarna. När skogarna inte betas blir det ofta en tjock matta av mossa eller ris och buskar som en och brakved breder ut sig. Svamparna bildar då sällan fruktkroppar och de kan antagligen inte heller nyetablera sig i sådan skog. De fruktkroppar som hittas står ofta vid stigar eller annan störd mark. Skogsbete eller bränning skulle kunna gynna svamparna.

Exploatering i form av exempelvis husbyggen eller vägar, skulle kunna vara ett hot mot några lokaler. Främst är det lokalerna för slät taggsvamp kring Visby som ligger i farozonen, men även lokalerna för blåfotad taggsvamp i strandskogar nära badplatser och sommarstugor.

Kontakt